Sjukdomar - mat, näring och hälsa

  Läran om kostens betydelse för vår hälsa

och förhindra och behandla sjukdomar

är något av det intressantaste som sker just nu!

Allergi

​

Allergi kan vara ärftligt betingat, ofta kan man vara allergisk mot bara ett viss specifikt ämne, exempelvis laktosintolerans, glutenallergiker m.f. Allergi kopplas också till inflammationer, därför kan man testa att behandla allergier med inflammationshämmande åtgärder, se Reumatiska besvär - Inflammationer nedan.

​

Benskörhet

​

Se över intaget av D-vitamin, K-vitamin, Kalcium och Magnesium. Även bor anses viktigt av somliga, se extern länk, Helhetsdoktorn/Bor.

​

Blodbrist (anemi)

​

Järn, B1, B2, B9 (folsyra), B12, C-vitamin, kalcium.

Cancer

​

Minska på det totala kaloriintaget, minska främst ner på de snabba kolhydraterna samt de onyttiga mättade fettet, vilket anses kunna hämma cancertillväxten samt förbättra balansen i kroppen. Ät mer frukt och bär och grönt, nötter och frön och fibrer (bra mot tjocktarmscancer) samt minska drastiskt på kött, inälvsmat, kyckling och äggula. Fysisk träning och motion är väldigt bra för att motverka cancer. Undvik stress och försök få en bra sömn då detta gynnar ämnesomsättningen och immunförsvaret. D-vitamin skyddar mot cancer, vistas ute samt ta eventuellt tillskott under vinterhalvåret.

Inta mer antioxidanter, särskilt C-vitamin, E-vitamin och Selen är viktigt. Många bär är superantioxidanter, exempelvis blåbär. Här kommer lite kost som anses vara bra mot cancer: karotenoiden lykopen är bra som bl.a. finns i tomat/tomatröra, morötter, paprika, granatäpple (mot prostatacancer). Gröna grönsaker, främst broccoli, även alla kålväxter som grönkål, spenat, brysselkål, blomkål, vitkål, rödbetor. Sojaprodukter, citrusfrukter, sötmandel, olika nötter och frön. Lök och vitlök har visat sig vara förebyggand mot cancer. Grönt té är en annan superantioxidanter. Röda vindruvor, vin och mörk choklad är även bra mot cancer. Sojabönor och Gurkmeja är bra mot cancer.

​

Se mat för att hitta den mest näringsrika kosten.

​

Notera:

Sötmandlar och aprikoser innehåller en hel del amygdalin (vitamin B17) som används vid cancerbehandling.

​

​

Hormoner som insulin, IGF1 samt Eikosaniderna anses även intressanta i sammanhanget. Cancer tros även ha en koppling till inflammationer då kroniska inflammationer kan öka risken för cancer.

​

Det anses även vara bra att man gör en ordentlig rengöring av sin kropp: fasta, tarmrengöring under översyn av läkare mm. Se även Syra/Basbalansen.

​

Se även mental och psykisk hälsa för praktiska metoder och hjälpmedel som kan vara till stöd.

​

Tips!
Undvik rökning, strålning och miljögifter som kan ge upphov till cancer.

Diabetesrelaterade sjukdomar 

​

​

Dra ner på de snabba kolhydraterna (socker, vitt mjöl mf.) till förmån för de långsamma kolhydraterna (bönor, linser, fullkorn mf). Minska på det mättade fettet till förmån för enkelomättat fett (olivolja) samt mer Omega-3 (fet fisk, fiskleverolja, rapsolja, linfröolja) ur de fleromättade fetterna.

​

För mer info om diabetes typ 1 och typ 2, se hormonet insulin. Krom är bra för insulinkänsligheten. Kanel är även bra för insulinkänsligheten, en tsk per dag har visat sig sänka blodsockret med ca 20 %. Minska energiintaget och främst kolhydratintaget totalt om det är för stort. Fysisk träning är bra. Se även Inflammationer och Övervikt.

​

Tips!

Gör Vårdguidens diabetestest för att se om du är i riskzonen!

​

Depression 

​

Se över kosten: B1, B3, B6, B9, B12 och D-vitamin. Selen, järn, magnesium och krom. Inta fiskolja, Omega-3.

​

Obalanser i blodsockernivån är vanlig beroende på intag av för mycket snabba kolhydrater, se GI-värde, vilket i sin tur även kan ha lett till depression, övervikt och andra följdsjukdomar.

​

Stress och dålig sömn kan leda till depressioner. Vistas i solen då solen bildar D-vitamin som fungerar antidepressivt.

​

Brist på sociala och nära relationer kan leda till depression.

​

Att stimulera och öka alla "Må-bra-hormoner" i kroppen motverkar depression:

• Endorfiner ökar genom socialt umgänge, harmoni och skratt men även via fysisk träning, yoga och meditation.
• Oxytocin ökar främst genom socialt umgänge, kärlek, känslomässig närhet, sex, kramar, massage mm.
• Serotonin ökar vid socialt umgänge, även via fysisk träning, Yoga och meditation. Kost som nötter, främst hasselnötter, valnötter och cashewnötter höjer halten av serotonin, men även havre, ananas och banan är bra. Johannesört är en ört som påverkar hormonet serotonin positivt.   
• Dopamin ökar vid socialt umgänge, fysisk träning, även vid mat- och lustupplevelser, via sex, droger av olika slag (vilket inte är att rekommendera!). Proteinrika livsmedel är bra för dopaminproduktionen: kött, fisk, ägg, baljväxter som bönor och linser, mandel, avokado, bananer, keso, jordnötter, nötter och frön m.f. 

Alla typer av fysiskt träning är väldigt bra vid depression då träningen på ett naturligt sätt ökar halten av må-bra hormonerna.

KBT - Kognitiv beteendeterapi och Mindfulness är andra behandlingsmetoder som hjälper vid depression. Yoga och meditation är även bra. Se även Mental och psykisk hälsa.

​

Notera:

Socialstyrelsen rekommenderar KBT - Kognitiv beteendeterapi, avslappning och meditation vid depression och ångest. Fysiskt träning rekommenderas också vid lättare depression och ångest, före intag av läkemedel! Läkemedel rekommenderas vid medelsvåra depressioner. Elchocker (ECT) rekommenderas fortfarande vid svåra depressioner. Se Nationella riktlinjer vid vård för depression och ångestsyndrom.

​

Obs!

Brist av testosteron (hos män), östrogen (hos kvinnor) eller sköldkörtelhormonet T3 och T4 kan även leda till depression.

​

Tips!

Fasta och tarmrengöring kan vara bra för att få bukt med en oren kropp, då en ren kropp anses balansera upp psyket!

​

Läkemedel mot depression ökar ofta halten av en eller flera av signalämnena noradrenalin, dopamin, serotonin och acetylkolin. Se extern sida hos Läkemedelsverket:

Läkemedelsbehandling av depression hos vuxna och äldre.

​

Nyare forskning har även sett samband att inflammationer kan skapa depressioner och att inflammatoriska läkemedel skulle kunna hjälpa mot depressioner. Man tror även att inflammationer ska kunna påverka hormoner, bl.a. serotonin och noradrenalin, och att inflammationer i sig kan vara starten på en depression.

​

Notera:

Vanligast vid depression är att känna sig melankolisk, svag och energilös, men maniskhet (bipolär sjukdom) är också en typ av depression där tillståndet kan kännetecknas av stark upprymdhet!
​

Förkylning

​

C-vitamin, D-vitamin, zink och vitlök är bra i förebyggande syfte. Intag av C-vitamin gör även så att man tillfrisknar fortare. D-vitamin är viktigt för immunförsvaret. Nyttobakterier, probiotika fungerar förebyggande.

​

Echinacea (röd solhatt) och amerikans ginseng är även bra för immunförsvaret.

​

I övrigt minska din stress samt ät en väl sammansatt kost. Stärk immunförsvaret genom vila och en god sömn samt regelbunden fysisk träning. Ofta återkommande förkylningar kan även bero på att man är allergisk mot något.

​

Flera örtteer anse vara febernedsättande, exempelvis ingefära, citron, pepparmynta, kamomill och kryddnejlika.

Förstoppning 

​

Vätskebrist, drick mer vatten (minst 1.5 - 2 liter per dag). Tänk på att alkohol och koffeinhaltiga drycker som kaffe och té suger extra vätska ur kroppen. Ät mer fibrer, finns i grovt spannmål, frukt och grönsaker. Aprikoser, katrinplommon och fikon är svagt laxerande, kan hjälpa. Stress kan även inverka negativt. En kroppslig rening bör kanske även genomföras.

​

Gultenintolerans

​

Vid glutenintolerans är tarmen ytterst känslig för gluten som finns i spannmål som vete, råg, korn och bulgur. Symptom kan vara trötthet, illamående, depression, viktnedgång och en orolig mage. Tarmen kan bli inflammerad, tarmluddet i tarmslemhinnan skadad, vilket i sig kan skapa problem för näringsupptaget från tarmen, bl.a. skapa brist på flera B-vitaminer, ex B9-folsyra och B12 men även skapa brist på järn. Tarmproblem som IBS eller celiaki kan bl.a. sammankopplas till glutenintolerans.

​

Känsligheten mot gluten och symtomen kan skifta kraftigt från person till person.

Alternativa kolhydrater kan vara glutenfri pasta, havre, hirs, quinoa, ris, och bovete. Majsmjöl, polenta, potatismjöl och sojamjöl kan vara andra alternativ. Fibrer anses vara bra vid en orolig tarm, men lider du av IBS kan du vara överkänslig mot fibrer.

Notera:
2 -3 % av befolkningen uppskattas vara glutenintoleranta.

Tips!

Glutenintolerans, laktosintolerans och överkänslighet mot soja kan förekomma samtidigt.

​

Se även tarmrening.

​

Film: Glutenintolerans. - adaption media

​

​

Huvudvärk

​

Huvudvärk kan ofta vara stressrelaterat. Olika B-vitaminer är bra, som B3 och B6 mf. Även E-vitamin, likaså mineraler som magnesium  och kalcium. Om förstoppning föreligger ät mer fibrer. Frukt och grönt innehåller både vitaminer, mineraler och fibrer. Vitlök, fiskolja kan vara bra, ginko biloba likaså. Järnbrist kan ge huvudvärk, vid brist inta mer Järn i samt C-vitamin. Drick vatten. 

Hjärt- och kärlsjukdomar -Högt blodtryck 

​

​

​

Minska de mättade fettet till förmån för enkelomättat fett samt fleromättat fett som Omega-3 och Omega-6 i lika delar, vilket är bra för kolesterolet. Undvik för mycket salt. Vitlök och ingefära är bra för blodtrycket. Övergå från snabba kolhydrater till förmån för långsamma kolhydraterna. Inta vitaminer C, E, och A samt selen och zink, se antioxidanter. Undvik cigaretter. Fysisk träning är bra.

Laktosintolerans

​

Mjölkprodukter innehåller proteinet kasein och kolhydraten laktos (mjölksocker). Vid laktosintolerans har man brist på enzymet laktas som behövs för att bryta mer laktos, vilket kan skapa magsmärtor, reta tarmen med gasbildning och diarré som följd på grund av att laktosen jäser.

​

Film: Laktosintolerans. - adaption media

​

​

Inflammationer - Reumatiska besvär

(Rheumatoid artrit (RA),

artros mf.) 

​

​

​

Inflammation är koppens naturliga försvar vid infektioner av olika slag från bakterier, virus och svamp. Inflammationer anses vara inblandade vid uppkomsten av ett flertal sjukdomar. Autoimmuna sjukdomar tros uppkomma vid obalanser i kroppen och innebär att kroppens immunsystem angriper även kroppens friska celler. Exempel på autoimmuna sjukdomar är: Reumatism, Artros, Allergi, Psoriasis, Eksem, Astma, Struma, Crohn´s sjukdom, Ulcerös colit, Multipel scleros (MS), ALS mf.

​

Notera:

Även sjukdomar som Cancer och Diabetes typ 1 tros ha inflammationer som grund.

​

Inflammationer kan bl.a. uppstå av dålig kost, stress, lite sömn, övervikt, dålig motion och rökning. Oxidativ stress (se fria radikaler) kan skapa inflammationer varför du bör inta antioxidanter.

​

Att minska ner på socker och snabba kolhydrater är viktigt vid inflammationer. Du kan även minska ner på mejeriprodukter (se även laktosintolerans), kött och kyckling. Inta mindre mättade fetter, övergå till enkelomättat fett (olivolja) samt mer Omega-3 (fet fisk, fiskleverolja, rapsolja, linfröolja) ur de fleromättade fetterna. Dra ner på intaget av Omega-6 då kvoten Omega-3/Omega-6 bör vara ca 0,2 - 4 anser många och att inflammationer kan uppstå när intaget av Omega-6 är klart större än intaget av Omega-3, vilket är väldigt vanlig i västvärlden i dag. Se även eikosanoider.

​

Inta antioxidanter. Röda, gula och gröna frukter och bär samt grönsaker är bra, särskilt kålväxter, exempelvis grönkål och broccoli. Inta i övrigt en näringsrik kost men mycket vitaminer och mineraler, se Mat och hälsa.

​

Vitlök, lök, ingefära, gurkmeja, nypon, kokos och grönt te är antiinflammatoriska.

​

Notera:

Kokos är bra för tarm och immunförsvaret, den innehåller Laurinsyra som fungerar antibakteriellt, samt skydda mot vissa virusangrepp, därtill anses kokos vara bra mot olika parasiter och svampinfektioner, samt kunna öka det goda HDL-kolesterolet.

​

Se över intaget av vitaminerna C, E, D och B8 (Biotin), dessutom mineralerna krom, mangan, magnesium och kalcium.

​

Tips!

D-vitamin fungerar anti-inflammatoriskt. Se till att få tillräckligt med solljus under sommaråret och ta tillskott på vinterhalvåret.

​

Fysisk träning fungerar anti-inflammatoriskt.

​

Reumatiska besvär och inflammationer kan ha sin grund i tarmen med förstoppning som  grund. Därför är det av största vikt att inta vätska i rätt mångd varje dag, eftersom kroppen kan vara uttorkad, se vatten. Känner man sig ofta muntorr så är risken därför stor att man har vattenbrist. Därtill ät mer fibrer. Ibland kan även saltbrist förekomma, se natrium. Reumatiska besvär och inflammationer kan förbättras med fasta och tarmsköljningar (avlägsnar gifter från ämnesomsättningen) som ett första steg. Se även Candida. Probiotika - nyttobakterier förbättrar bakteriefloran i tarmen och är bra för att hålla tarmen fri från inflammationer.

​

Syra/basbalansen är också viktig då det visat sig att man kan behandla reumatiska besvär genom att minska på den syrabildande kosten till förmån för mer basisk kost. Att undvika spannmål med gluten kan även hjälpa vid ledbesvär, se glutenintolerans.

​

Obs!
Inflammationer påverkar hjärnan och anses kunna påverka psyket och kunna leda till depressioner, och även vara inblandade i flera sjukdomar enligt nyare forskning.

​

Notera:

Prostagladiner och substans P (neuropeptider) ökar känsligheten för smärta och medverkar med att starta den inflammatoriska processen.

​

Tips!

Använd tandtråd regelbundet, då inflammerat tandkött anses kunna ligga bakom och försämra flera andra symtom och sjukdomar i kroppen!

​

Notera:

Silver har bakteriedödande egenskaper. Kolloidalt silver anser somliga kunna användas mot inflammatoriska sjukdomar, utan att ha antibiotikas negativa egenskaper vad gäller att även ta död på nyttobakterierna vid behandling.

​

Obs!

Autoimmuna sjukdomar är betydligt vanligare i utvecklingsländerna och vanligare bland kvinnor än män!

​

​

Film: TEDxIowaCity - Dr. Terry Wahls - Minding Your Mitochondria

Sömnbesvär 

​

Trötthet 

​

Se över intaget av vitaminer och mineraler i kroppen. Järn, selen, B9 (folsyra), B12 samt C-vitamin och D-vitamin är viktiga. Tillskott av D-vitamin kan behövas särskilt vintertid. Rysk rot är bra. Ät mer kost med fibrer för att minska risken för förstoppning. Minska intaget av de snabba kolhydraterna som vid för stort intag kan innebära för snabba svängningar av blodsockret, vilket ofta kan leda till trötthetskänslor strax efter en måltid. Stress, utbrändhet och dålig sömn kan skapa trötthet. Missmod, depression och dålig psykisk hälsa kan leda till trötthet. Kontinuerlig fysisk träning och en bra kost och näring motverkar trötthet.

​

Trötthetssymtom kan även bero på flera andra orsaker: virusinfektioner, störd ämnesomsättning, tarmsjukdomar - candida, hjärt- och lungsjukdom om du känner andfåddhet, läkemedel, alkoholism eller rökning. Om du känner stor törst och trötthet finns det risk för att du fått Diabetes, se insulin. Även problem med sköldkörteln kan skapa trötthet, se T3 och T4. M.f.