Mineraler och hälsa
Vi får i oss mineraler genom kosten. De odlade grödor vi köper och äter har dessvärre ofta minskat i mineralhalt genom åren, vilket beror på en allt för kraftig utarmning av odlingsjorden. En minskad mineralhalt har även uppmätts i de uppfödda djur som vi äter. Kött från vilt och alternativodlade grönsaker har därför ofta en bättre sammansättning av mineraler.
Det finns ett flertal mineraler som kroppen behöver som inte är utforskade ännu, det samma gäller de eventuella mineralbrister som du kanske har. Man hittar även nya funktioner i de mineraler som vi redan känner till att kroppen behöver. Hur viktiga mineralernas inverkan är för kroppens hälsa och deras nödvändighet för ett långt och friskt liv kommer framtidens forskning få visa på. Det troliga är att kroppen behöver betydligt fler mineraler än de man har kunskap om i dag. Vissa menar att du behöver ca 60 livsnödvändiga (essentiella) mineraler. Med tanke på att det inte finns några grödor som kan producera mineraler och att jordarna blir allt näringsfattigare medför det stor risk att många av oss lider av mineralbrist och är i behov av tillskott.
Under mat kan du hitta den kost som innehåller mest näring, bl.a. mineraler. Se även superlivsmedel. Notera: Allt fler anser att mineral- och vitamintillskott ska vara i organisk form och inte som kemiska preparat, då organiska mineraler är lättare för kroppen att tillgodogöra sig. Tips!
Näringstabell: rekommenderade RDI- och ODI-värdenAlla forskare är inte riktigt överens om hur mycket mineraler och vitaminer vi behöver. De rekommenderade RDI-värdena visar bara minimigränsen för att brist inte ska förekomma i kroppen, därför finns det en del som föreslår högre intag. För en beskrivning av olika enheter för dagsbehov, bl.a. RDI-värdet och ODI-värden, klicka här. Nedan sammanställs RDI-värden, alternativa ODI-värden och Terapeutiska värden, vad gäller daglig rekommenderad dos:
Tabell: Mineraler.
Tabell: Övriga mineraler. RDI-värdena baseras på NNR - Nordiska näringsrekomendationer, SLV samt Danska Sundhedsminestrium (DS) när värden ej finns att tillgå från NNR. De genomsnittliga ODI-värdena samt terapeutiska värden är tagna av Leibowitz, Lesser, Lieberman m.fl.
Vill du veta mer om den juridik som gäller för livsmedel eller kosttillskott m.m. som påstås förebygga, bota eller lindra sjukdom och måste klassificeras som läkemedel, se Svensk egenvård.
TungmetallerAlla mineraler är inte bra för kroppen i en större mängd, det gäller särskilt tungmetaller som kvicksilver, bly, nickel, kadmium, aluminium, aresenik m.fl. Dessa mineraler kan samlas i kroppen och skapa sjukdomar då de påverkar immunförsvaret, nerv- och hormonsystemet m.m. En välfungerande kropp med en balanserad näringsomsättning självrenar till viss del dessa toxiska tungmetaller. Rena kroppen från tungmetallerTungmetaller kan med fördel rensas ut ur kroppen med hjälp av alger som chlorella och spirulina. Dessa binder tungmetaller. Lök och vitlök är även bra, äpplen lika så. Koriander renar även bra mot kvicksilver, aluminium och bly. Kroppslig rening, särskilt fasta, detox och tarmrening är ypperliga metoder du kan använda för att rena kroppen från tungmetaller och toxiner. Det har även visat sig att vissa mineraler motverkar upptaget av tungmetaller:
Stress motverkar kroppens reningsförmåga. Obs! Amalgansanering av tänderna behövs för att ta bort tungmetallen kvicksilver som finns i amalgan. Se extern sida Amalgamskadefonden. Joniska metaller - mineraler som inte är bundna organisktAtt tillföra nyttiga mineraler till kroppen via kosten är viktigt, mineralerna binds då organiskt genom maten vilket är att föredra, allt enligt senare forskning. Om kroppen inte kan tillgodogöra sig mineralerna kan dessa börja verka fritt och förorena kroppen istället. Tungmetaller är ett exempel på detta, men även nyttiga mineraler som järn, zink m.fl. anses kunna skapa negativ toxisk inverkan. Det hela sker om mineralerna inte är bundna organiskt utan får verka som fria joniska metaller i kroppen. Detta kan i sin tur medföra att fria radikaler bildas. Obs! Om du låter undersöka dina mineralvärden hos en läkare så tas ingen hänsyn till om mineralvärdena är organiskt bundna eller obundna i form av joniska metaller. Alternativa undersökningsmetoder finns men dessa är inte särkskilt vanliga. KelateringKelatering sker när metaller (mineraler) neutraliseras av exempelvis en aminosyra så att det blir en balans mellan elektroner och protoner, vilket är förutsättningen för att kroppen ska kunna tillgodogöra sig mineralerna och gynna ämnesomsättningen (metabolismen). Därför är kvalitén på mineralupptaget även avhängt av hur resten av kroppen fungerar, hur bl.a. upptaget av proteiner och tillverkningen av matsmältningsenzymer fungerar. Har du problem med matsmältningen och omvandlingen av proteiner till aminosyror så påverkar detta i förlängningen möjligheten att binda joniska metaller, vilket innebär att tungmetallerna inte renas lika bra. Exemepelvis kalcium som behövs för skelettet anses kunna slagga igen artärerna istället när obalans i metabolismen råder, detta samtidigt som brist av kalcium kan förekomma i skelettet! Benskörhet skulle i så fall snarare kunna bero på dålig kelatering än brist på kalcium. Kelateringsförmågan anses bli sämre med stigande ålder, men kan alltid stimuleras genom att äta en väl avvägd kost, främst en mer basisk kost. Se syra/basbalansen.
Filmer om mineralerHär nedan har du lite filmer om mineraler: Film: " Film: " Film: " Film: " Film: "
Film: " ArtikellänkarHär nedan kommer artikellänkar till externa webbsidor.
Sidan ändrades senast den 6 nov 2022 Dela artikel |