haelsosidorna_logga_ny.jpg

Länkar till externa sidor

 

Hälsa Kost och näring Fysisk träning Kroppslig rening Psykisk hälsa Shop
 - Alternativet för helhetshälsa -


717339_61226081

 Yoga

  Yoga kroppen stark och skapa inre frid! 

717339_61226081

 Meditera

  Mindfulness för att hitta lugnet! 

ajurveda_logga_ny.jpg

 Test

  Ayurveda - vilken kroppstyp är du!  

ajurveda_logga_ny.jpg

 Test

  Beräkna ditt energibehov!

ajurveda_logga_ny.jpg

 Test

  Beräkna ditt BMI!

ajurveda_logga_ny.jpg

 Kolhydrater

  Gi-värde för att

kontrollera sötsuget!

ajurveda_logga_ny.jpg

 Energibehov

  Faktorer för energi-förbrukningen!

ajurveda_logga_ny.jpg

 Sömnproblem

  Sömn är viktig för hälsan! 

ajurveda_logga_ny.jpg

 Stress

  Vad händer vid stress!

Kolhydrater, GI och hälsa

Pasta med sallad

Kroppen bränsle (energi) i dess snabbaste form!

 

Kolhydrater är det näringsämne som förknippas med begreppet

Glykemiskt index, GI och som är väldigt omtalat bland många kostexperter i dessa tider.

Kolhydrater är den energiform som snabbast och effektivast tas tillvara av kroppen.

varningstriangel.jpgLäran om långsamma och snabba kolhydrater är viktig för din hälsa och för att undvika onödig fetma.

Förutom att ge näring och energi på direkten som cellerna och ämnesomsättningen snabbt kan ta tillvara, så lagras även energi från kolhydrater som kroppen kan använda vid senare behov i form av glykogen. Kost som innehåller proteiner och fett kan också omvandlas till energi i kroppen men inte lika fort.

Finns i livsmedel som

Främst i spannmålsprodukter, grönsaker och frukt. Sök efter Kolhydrater i Livsmedelsverkets livsmedelsdatabas eller hos KTL.

 

Intag

4 kcal/gram ger kolhydrater i energi. 55 - 60 % av vårt energiintag bör bestå av kolhydrater enligt Svenska näringsrekommendationerna, SLV, något som kan kännas högt för somliga. Många nyare kostmetoder föreslår lägre intag av kolhydrater där främst de snabba kolhydraterna anses ligga bakom den ökade fetman hos vår befolkning. Se Olika kostmetoder.

4kcal/gram ger kolhydrater i energi

 


Kolhydratintaget kan skifta väldigt mycket mellan olika kulturer. I Afrika kan många ha ett väldigt högt kolhydratintag medan andra kulturer som exempelvis eskimåer äter betydlig mindre kolhydrater. Båda grupperna i sig kan ha en bra allmänhälsa, så någon exakt sanning om hur mycket kolhydrater vi ska inta finns inte, utan kvalitén av kolhydrater, fett och proteiner spelar stor roll i sammanhanget.

Obs!

Kolhydrater är vätskebindande. 1 gram kolhydrater binder 2,7 gram vatten.

 

Brist/obalans

När blodsockret blir lågt kan det leda till trötthet, huvudvärk, irritation, depression, ökat sötsug. Dessa symptom är vanligare om man intar snabba kolhydrater i motsats till de för kroppen allt som oftast mer ändamålsenliga långsamma kolhydraterna.

 

Funktion

Kolhydraterna bryts ner till glukos (blodsocker) i kroppen så fort som dessa har passerat mag-tarmkanalen. Hormonet insulin har som funktion att ta hand om överskott av glukos. Överskottet av glukos lagras sen i levern och i muskler som glukogen som är en form av lagrad energiform i kroppen. Levern svarar för denna process. Kroppen kan bara lagra ca 1200 - 1600 kcal som glukogen, vilket räcker till knappt en dag av vårt energibehov, sen måste vi omvandla fett och proteiner till glukos vilket är en tyngre process för kroppen, om vi inte väljer att inta mer föda. Glukogen är därför den första energidepå som kroppen tar till när den inte får energi av födan direkt. Hormonet glukagon omvandlar då glukogen till glukos igen för att ge energi till kroppen.

Hjärnan och alla organ är beroende av glukos för att fungera fullt ut. Överskott av glukos från kolhydrater som inte används direkt av kroppen direkt och inte lagrats som glukogen lagras som fett vilket kan leda till övervikt på sikt. Så därför kan obalans i kolhydratintaget (främst snabba kolhydrater) samt den obalans som även kan ske av produktionen av insulin hos många av oss vara en av de större bovarna i västvärldens vällevnadssjukdomar med fetma som följd.

När kroppens blodsockervärde sjunker under en viss miniminivå så signalerar kroppen att den behöver energi, då känner vi oss ofta hungriga eller sugna på att äta något för att snabbt få tillgång till energi, detta kan leda till stor obalans i kroppen med för stort energiintag som följd. De långsamma kolhydraterna anses vara viktiga för att få bukt på detta problem då dessa håller blodsockerbalansen på en jämnare nivå. 

 

Kolhydrater indelas i sockerarter, stärkelse och kostfiber. Beroende på formen av kolhydrater så omvandlas dessa olika snabbt till glukos i kroppen. De rena sockerarterna ger oss den snabbaste energin, därför får många av oss ett sötsug på godis eller annan när vi känner behov av snabb energi. Så istället för att ta en frukt som är mycket nyttigare stoppar vi gärna i oss godis av olika slag.

 

Kolhydraters olika GI-värden

Läran om långsamma och snabba kolhydrater handlar om hur snabbt kolhydrater omvandlas till ren energi i formen glukos och togs från början fram från diabetikerhåll. Man pratar om att kost har olika slags GI-värde (glykemiskt index), där ett högt GI-värde (snabba kolhydrater) anses kunna orsaka problem på sikt med allt för snabbt stigande blodsockervärden efter en måltid samt en medföljande allt för snabbt nedgång av blodsockret därefter. GI-metoden betyder att man ska välja kost som innehåller kolhydrater med lågt GI. 

Att äta mat med långsamma kolhydrater har visat sig hålla blodsockervärdet på en jämnare och lägre nivå, vilket medför att vi känner oss mätta längre tid. Ett intag av för mycket snabba kolhydrater vid en måltid kan därför leda till att blodsockret snabbt rusar i höjden och kan leda till att blodsockernivån därefter sänks för fort genom att hormonet insulin tillföres för att sänka blodsockernivån. Vid obalans sker detta för snabbt med följd att kroppens blodsockerhalt pendlar kraftigt och när den sjunker ner under miniminivå igen så börjar man känna sig trött, okoncentrerad, lättirriterad, småhungrig och sötsugen igen. Detta kan ske bara någon timme efter en måltid med snabba kolhydrater. Vad vi gör då är att försöka stilla vår hunger igen, ofta med någon sötsak och så börjar en ond cirkel där vi kommer konsumerar för mycket energi och inte låter kroppen använda den energi som kroppen redan har lagrat.

 

gi-kurva

Diagram: Snabba och långsamma kolhydraters påverkan på blodsockret.

 

Nyare forskning har visat att höga blodsockervärden som kan bli följden av för mycket snabba kolhydrater och överflödigt socker i sin tur kan skapa glykosylering (socker binds till proteinet som blir skadat) av proteiner och lipider, vilket kan leda till olika följdsjukdomar, bl.a. påverka kolesterol och kollagen i huden.

Notera:

Livsmedelverkets rekommendationer på intag av energi från socker är max 10 %, den siffran har Världshälsoorganisationen WHO sänkt till 5 % 2014.

Obs!
Finns t.o.m. nyare forskning som visat att cancer, bröstcancer kan påskyndas vid höga blodsockervärden, varför kost med låga GI-värden, GI-kost är att föredra om man ligger i riskzonen och har bröstcancer i släkten.

Vid fysisk träning och vid behov av snabb energi så kan snabba kolhydrater ha en funktion att fylla hos en frisk kropp, exempelvis att du intar fruktjuicer direkt efter din träning för att fylla på glykogenförrådet. Se även energibehov.

 Undvik snabba kolhydrater till förmån för långsamma kolhydrater

förutom när du snabbt behöver energi, exempelvis vid fysisk träning!

Faktorer som påverkar GI-värdet

  • Kvaniteten kolhydrater: Kvantiteten kolhydrater i ett livsmedel är av stor vikt för det totala GI-värdet på en måltid eller ett specifikt livsmedel. Exempelvis morötter har ett högt Gi-värde men en relativt låg koncentration av kolhydrater, därför höjer inte en mindre mängd morötter som ingår en måltid det totala GI-värdet på samma sätt som ett livsmedel som har lägre GI-värde men som innehåller mycket kolhydrater. Därför måste man titta på ett livsmedels glykemiska belastning och inte stirra sig blint på dess GI-värde.

  • Lösliga fibrer: Vattenlösliga fibrer i kosten sänker GI-värdet. Det finns det gott om i bland annat frukt, baljväxter som bönor, ärtor och linser, havreflingor som är livsmedel med lågt GI.

  • Typ av sockerart: Olika sockerater påverkar GI-värdet olika. Exempelvis fruktos som finns i frukt har ett lågt GI-värde. Ett livsmedel kan i sig själv innehålla olika typer av livsmedel, en måltid med flera livsmedel gör det garanterat. Så det totala GI-värdet för måltiden är det viktiga.

  • Typ av stärkelse: All stärkelse är antingen av typen amylos eller av typen amylpektin. Ju mer amylos stärkelsen innehåller sesto lägre GI.

  • Smak av surt: Att tillföra element som smakar surt i maten är bra. Exempelvis citron eller äppelcidervinäger. Detta sänker GI-värdet ganska rejält, samt gör att man smälter maten långsammare.

  • Kolhydratets partikelstruktur, fint/grovt, löst/fast: Ju mindre partiklar desto enklare för vatten och enzymer att börja bryta ner det vilket ger ett högre GI-värde. Finmalet vitt mjöl har därför högre GI-värde en grovmalet mjöl. Pasta har en ganska fast struktur och därför GI-värde medel. Potatismos har högre GI än kokt potatis. Fibrer sänker det totala GI-värdet.

  • Innehåll av antinutrienter: Baljväxter innehåller antinutrieneter som exempelvis tannin och fytinsyra som gör nedbrytningen av maten långsammare och därför sänker GI-värdet.

  • Koktid: Lång koktid tar inte bara bort vissa vitaminer ur kosten, det gör kolhydraterna mer lösta vilket öka GI-värdet.

  • Fett och proteiner: Ju högre halt av fett och proteiner desto lägre totalt GI-värde i måltiden. Dessa minskar matsäckstakten vid matsmältningen som blir längre och håller därför GI-värdet på en jämnare nivå.

  • Undantagen: Det har visat sig att mjölkprodukter höjer blodsockerhalten mer än vad GI-värdet anger. Choklad är ett annat undantag. Fett och proteiner kan påverka halten av insulin negativt så den höjs även om det har GI-värdet 0. Så det går inte att skära ner kolhydrater för mycket för förmån av fett och proteiner 

Det är inte helt enkelt att sätta sig in i alla parametrar för hur olika kolhydrater påverkar oss. Har man som vana att tänka på strukturen samt kvantiteten av kolhydrater som de olika livsmedlen innehåller och föredra fullkornsprodukter före förädlade produkter så är man en bit på vägen. Dessutom se upp med sockret i kosten. Känner man att man har en obalans och snabbt blir trött och hungrig efter en måltid så bör man börja titta över sitt kolhydratsintag. Skippa godis till förmån för frukt när sötsuget sätter in.

 

Det är inte helt lätt att börja att planera måltider efter olika livsmedels GI-värden. Ser man mer generellt på det hela så gäller följande:

checkbox_blue_small.jpg

Ät spannmål med helkorn, fullkornsbröd med hela korn, baljväxter som bönor, ärtor och linser och råris som har lågt GI. Frukt och bär, pasta och mjölkprodukter har låg till medel i GI.  

checkbox_red_small.jpg

Undvik vitt mjöl, godis, sötad juice, läskedrycker, vitt bröd, snabbris mm. i större mängd som har GI hög. För att kompensera livsmedel med högt GI ät samtidigt kost med lågt GI-värde.

 

Glykemiskt Index

Glykemisk index kan användas för att få en ungefärlig uppfattning om ett livsmedels påverkan på blodsockret. Dessvärre kan GI-värde vara väldigt missvisande då modellen bygger på att livsmedlet innehåller samma mängd kolhydrater, och så är ju inte verkligheten som vi vet. Dessutom figurerar 2 olika referensmetoder: där vitt bröd i det ena fallet har fått GI-värdet 100 som referens, men det är nu vanligare att man använder glukos som referens och ger det GI-värdet 100. Detta innebär att man måste multiplicera värden som har glukos som referens med 1,4 för att dessa ska ha vitt bröd som referens i stället. Glykemisk Belastning är en mer rättvis metod, se Glykemisk Belastning.

Här nedan kommer lite exempel på olika GI-värden (Glukos som referens):

 

 GI (Glykemiskt index) Kost  
 Högt GI (64 -

Vitt bröd (71), bakad potatis (96), potatismos (82), kokt potatis (76), potatis ångkokt (66), pommes frites (76), snabbris (91), couscous (66), hirs (72), vetebröd fullkorn (67), vaniljrån (79), gelégodis (81), läsk (69), saft/nektar (67), frukostflingor (79), majschips (74)

 

 Medel GI  (50 - 63)

Basris (50), råris (55), apelsinjuice (53),  bovete (56), musli (43 - 57), nudlar (58), havregryn (57), banan (60), mango (57), chips (55)

 

 Lågt GI  (0-49) Grovt rågbröd (49), kikärter (43), kidneybönor (31), pasta/makaroner (46), spagetti proteinberikad (27), spagetti durumvete (37), vildris (35), snickers (41), äpple (37), päron (36), apelsin (44), plommon (24), citron (<14), svamp (<14), mjölk 3 % (28), linser (29), sojabönor (21), hela korn (26), mörk choklad > 60 % (21), jordnötter (15), läskedryck light (0)

Tabell: Glykeniskt index, GI-värdena har glukos som referens, dvs GI-värdet 100.

 

Glykemisk Belastning

Glykemisk Belastning (GB) är en metod där man även tar hänsyn till hur mycket kolhydrater ett livsmedel innehåller. Glykemisk Belastning heter Glykemisk Load (GL) på engelska.

Glykemisk Belastning ger en mer rättvis bild av ett livsmedels påverkan på blodsockret. Exempelvis så har pasta bara lite lägre GB-värde (Glykemisk Belastning) än potatis. Skulle man äta en aning större portion pasta än potatis vilket är vanligt på tallriken så är deras påverkan på blodsockret ganska lika. Potatis samt pasta kan skilja väldigt mycket för olika sorter också, så det är inte helt enkelt och kategoriskt att säga att pasta är bättre en potatis som många hälsoprofeter påstår. Dessutom så ger pasta betydligt mer energi än potatis för samma mängd.  Potatis bara ger ca 76 kcal i energi medan pasta ger ca 354 kcal på, vilken innebär att vi faktiskt kan gå upp mer i vikt av pasta än av potatis om vi inte har balans på vårt totala energiintag. Se även energibehov.

 

Följande formel gäller vid 100 grams intag av ett livsmedel:

 

GB = (kolhydrater (g) * GI) / 100

 

Ex: 100 gram potatis innehåller ca 19 gram kolhydrater. Har GI-värdet 76 --> GB 14.4

100 gram pasta innehåller ca 26 gram kolhydrater. Har GI-värdet 46 --> GB 12

 

 GB (Glykemisk belastning)  Kost  
 Högsta GB (30 -  Vitt bröd, godis, läsk
 Högt GB (15 - 29)  Ris, potatis
 Medel GB (8 - 14)  Pasta, ärtor, bönor, linser, frukt
 Lågt GB (0-10)  Grönsaker

Tabell: Glykemisk belastning, GL-värdena har glukos som referens, dvs GI-värdet 100.

 

I en vanlig måltid så blandas den kolhydratrika kosten även med livsmedel som är rik på fibrer, fett och proteiner och som inte höjer blodsockervärdet utan istället fördröjer matsäckstömningen och därför minskar effekten av eventuellt högt GB värden från kolhydraterna i måltiden. Så om man vill äta kolhydrater som har högt GB-värde så kan man även har andra kolhydrater som har lågt GB, exempelvis mycket grönsaker som balanserar måltiden. Minskar man även portionen med den kolhydraten som har högst GB-värde så har man balanserat måltiden på ett bra sätt. Så GI- och GB-värden i all ära, glöm inte energinivån för maten vi stoppar i oss, som är väl så viktiga och något som oftast glöms i GI-debatten. Se energibehov.

 

För att få en uppfattning av det totala intaget under en dag, så summerar man GB-värdet för allt man äter under dagen. Följande gäller för totalt GB/dag:

 

GB totalt per dag
Högt:  tot GB >  120
Medium: tot GB = 81-119
Lågt: tot GB < 80

Tabell: Glykemisk belastning per dag.

 

Som ni förstår så är detta med olika livsmedel och deras GI-värde samt vilken glykemiskt belastning de ger inte den enklaste modell att följa. Med lite sunt förnuft så ser man att bara man struntar i den mesta skräpmaten så får man en bra kontroll över sina kolhydrater vad gäller GI. Undvik förädlade och fabrikstillverkade maträtter som kan ha högt GI-värde samt också ofta innehåller en hel del vitt mjöl, stärkelse, socker men även salt. Undvik det vita brödet, läsken, sötade juicen mm och övergå till mer fullkornsprodukter samt mer hemlagad mat. Lär er förstå vilket ris samt bröd som är bättre ur GI-synpunkt. Man behöver inte vara rädd för potatisen, balansera måltiden samt ät med måtta bara livsmedel som innehåller mer kolhydrater och har högt GI-värde, och framför allt ät mer grönsaker till varje måltid. Därtill försök få en känsla för olika livsmedels olika energinivå. Se mat.

 

Att tänka på

checkbox_blue_small.jpg

Kolhydrater ger oss snabb energi och behövs för att hjärnan ska fungera fullt ut.

checkbox_blue_small.jpg

Kolhydrater är den optimala energin för att orka med hårt fysiskt arbete, uthållhetssporter och hård fysisk träning eftersom den ger snabb energi samt fyller vårt glykogenförrådet effektivt.
checkbox_blue_small.jpg

Långsamma kolhydrater gör att vi känner oss mätta längre tid efter en måltid. Vilket kan vara bra för att få kontroll över vikten. Se även övervikt.

checkbox_blue_small.jpg

Långsamma kolhydrater med mycket stärkelse och fibrer är att föredra för kroppen då det får blodsockret att stiga långsammare.

checkbox_blue_small.jpg

Snabba kolhydrater kan intas i mindre mängd när kroppen behöver snabb energi, exempelvis för att fylla glykogenförrådet efter hård träning, eller under hård träning som varar längre än 1.5 timmar.

checkbox_red_small.jpg

Många äter för lite långsamma kolhydrater till förmån för snabba kolhydrater samt proteiner och fett.

checkbox_red_small.jpg

Mycket snabba kolhydrater ökar risken för fetma, högt blodtryck, hjärt- kärlsjukdomar och på sikt kan detta relatera i diabetes typ 2 på grund av att hormonet insulin får arbeta för hårt. Mycket snabba kolhydrater och socker kan även leda till cancer anser somliga.

checkbox_red_small.jpg

Många livsmedel har extra socker tillsatt i sig för att förhöja smaken vilket innebär ökad risk för obalans med blodsockret. Undvik för mycket söta drycker som läsk, sötad juice mf. De konstgjorda sockerarterna har även visat sig lura kroppen så att vi snabbare blir hungriga och där med äter mer. Se energifria sötningsmedel.

checkbox_red_small.jpg

Ofta tas ingen hänsyn till kolhydraternas glykemisk belastning för alla komponenter i måltiden: att läsa tabeller med olika livsmedels GI-värden kan lätt feltolkas då dessa inte tar hänsyn till livsmedlet innehåller. Dvs. ett livsmedel som har högt GI-värde men intas i liten mängd med hög andel kolhydrater i sig kan tolkas som vara skadligt medan ett livsmedel med lågt GI-värde men som innehåller väldigt stor mängd kolhydrater kan vara sämre.


Se även Tillsatser av socker i livsmedel.

Filmer om Kolhydrater

Här nedan har du lite filmer om kolhydrater:

Film: Truth About Carbohydrates & Sugar | Nutrition, Weight Loss, Glycemic

Artikellänkar

 

Här nedan kommer artikellänkar till externa webbsidor.

Externa länkar:  Källa: 
Allt om kolhydrater  Aftonbladet 
Därför exploderar fetman  Svenska Dagbladet 
Varför en kolhydratsnål diet fungerar  Nezzo 
Inte farligt med mycket kolhydrater  Aftonbladet 

Säg hej då till sötsuget

Aftonbladet 
Stenålderskost på 2000-talet - Bli smal och må bra med kolhydratsnål diet  Nezzo 
Kolhydrater och glykemiskt index  Hälso.info 
GI-metoden och GI för nybörjare Nyfiken Vital
Glykemiskt index (GI) -  visar GI vägen till bra mat?  Livsmedelsverket 
GI är måttet på hur snabbt ditt blodsocker höjs  Expressen 
GI-metoden: Därför gör lägre GI dig mättare Nyfiken Vital

Lär dig skillnaden på kolhydrater

Expressen 
Så högt GI-värde har maten  Aftonbladet  
Bara lugn! Du blir inte dum utan kolhydrater Expressen 
Fel kolhydrater mer skadligt än fel fett Svenska Dagbladet 
Snabba kolhydrater ökar diabetesrisk  Expressen 

Undvik sockerfällorna och bli brödsmart

Expressen 
Snabba kolhydrater ökar risken för hjärtsjukdom hos kvinnor  Dagens Nyheter 

Socker ökar risk för hjärtsjukdomar

Dagens Nyheter 

Sverige bör halvera sockerkonsumtion

Svenska Dagbladet 
Pizza-ätare blir mer deprimerade Svenska Dagbladet 
Stor GI-tabell  Aftonbladet 
Så äter du GI Smart - tabeller på GI-värden  Tasteline 
Glykemiskt index tabell livsmedel  Paulin 
Efter GI – nu kommer GL  Aftonbladet 

Tappa vikt med pasta och bröd

Expressen 
Glykemiskt index är överskattat  Hälso.info  
Glykemisk belastning (GL) förklarar GI-metoden Nyfiken Vital

Test: Så GI-bra är ditt bröd

Expressen 
Rätt kolhydrater ger viktnedgång Hälsa
Din bukfetma kan vara ”syndrom x” Aftonbladet
Low Carb bloggen  Arne 
Potatis - Alltid lika het  Dagens Nyheter 
Montignac-metoden  Glykemiskt Index 
Ewa gjorde upp med sitt sockerberoende  Expressen 
Så slipper du sötsuget - Ewas 5 snabba Expressen 
Diabetesbomben   Expressen 
Snabba kolhydrater ökar diabetesrisk  Expressen 
Diabetiker friskare med Atkinsdieten  Aftonbladet  
Är vetemjöl farligt? Aftonbladet  
Ät gott med lite kolhydrater  Aftonbladet  
MåBra:s stora kolhydratskola, del 1 MåBra
Fet mat gör oss mätta medan socker ökar aptiten Forskning & medicin
Spannmål med lågt GI ger sunt blodsocker upp till tio timmar Nyfiken Vital
Diet utan kolhydrater gav snabbt resultat på feta diabetiker  Dagens Medicin 
”Hur botar jag sockerberoendet?”  Aftonbladet  

”Bantningsmedel” är rena sockerfällorna

Aftonbladet  
Så många sockerbitar innehåller dryckerna  Expressen 
Sockerfällorna som döljs i din frukost Expressen 

Vattenbluffen

De ”nyttiga” flaskorna är sockerfällor

Aftonbladet  

Läskfetma dödar 180 000 personer varje år

Expressen 
Kolhydrater gör dig inte tjock  Sveriges Radio 
GI-diet effektivare än fettsnål kost  Dagens Nyheter 
Lightprodukterna kan göra dig fet  Expressen 
Gå ner i vikt med vanligt socker  Expressen 
Så får du ett sunt förhållande till socker Expressen

Sötsuget kan kopplas till alkoholism

Expressen
Sötningsmedlet aspartam  Livsmedelsverket 
Professor varnar för vanligt sötningsmedel  Aftonbladet 
Stevia är sötningsmedlet med noll i GI-värde  Nyfiken Vital 
Läskedrycken – en cancerbomb  Aftonbladet 

Slipp cancer med GI-kost

Dina mediciner
SOCKERTOPPEN  Expressen 
Cyklamat (E 952) - nytt sötningsmedel i maten  Livsmedelsverket 

Allt sött är inte socker

Wellnessguide
Vanligt socker - bäst för vikten  Expressen  

Fruktos farligast i läsk 

Svenska Dagbladet  
Hjärnvilja krävs mot sötsuget Svenska Dagbladet  
Frukt och bär – sött, gott och nyttigt Sund hälsa
Skarp kritik mot GI och Atkins  Aftonbladet 
Kolhydratätare var smalast Svenska Dagbladet  
Långsamma kolhydrater räddar din syn Iform
Lågkolhydratkost / LCHF för nybörjare Kostdoktorn

Sidan ändrades senast den 18 apr 2014

Dela artikel

Hälsosidorna

 pil_red.gif Kost och näring

          659574_20001429.jpg

  Vitaminer och mineraler kan göra skillnad! Använd kosttillskott vid brist!

 pil_red.gif Kost och näring

          659574_20001429.jpg

  Supermaten med den bästa näringen! 


 pil_red.gif Kost och näring

             energicirkel_gi

  Olika kostmetoder: GI, Medelhavsdiet, Atkins, Stenålderkost, LCHF, Isodieten, Raw food... 


 pil_red.gif Psykisk hälsa

              223347_2528

  KBT - Kognitv beteendeterapi för ditt eget välbefinnade! 


 pil_red.gif Kroppslig rening

        555533_12385402

  Fasta med juicer eller gör en detox eller praktisera 5:2-dieten!


 pil_red.gif Fysisk träning

                262734_1635

   Styrketräning är optimalt för kroppen!

 pil_red.gif Psykisk hälsa

                 223347_2528

  Tankar styr ditt liv! 

 pil_red.gif Kroppslig rening

            223906_1476

  Probiotika hälsa för tarmen!

 pil_red.gif Kost och näring

          424239_73376447

  Hormoner kroppens signalämnen!

 pil_red.gif Kost och näring

          424239_73376447

  Omega-3 det nyttiga fettet!


           © Hälsosidorna ™   -   Alternativet för helhetshälsa   -