|
 
|
- Alternativet för helhetshälsa - |
|
Antioxidanter
Kost som är fulla med nyttiga antioxidanter skyddar mot cancer!
Antioxidanter är kemiska molekyler som förebygger oxidation i våra celler, kroppens egen rostskyddsbehandling! Antioxidanter bekämpar de skadliga fria radikalerna och anses centrala för en långlivad hälsa.
Vitamin-A, Vitamin-C och vitamin-E räknas som antioxidanter, där vitamin C och E räknas som de viktigaste antioxidanterna. Mineralerna selen, zink, koppar och magnesium ingår i en del enzymer med antioxidantiska egenskaper. Där selen och zink anses vara särskilt viktiga antioxidanter. Fytokemikaler som finns i vår mat ärde antioxidanter som senare tids forskning har lyft fram allt mer.
Antioxidanter finns det gott om i bl.a. frukt och bär, nötter och frön och grönsaker. Alla kålväxter är superantioxidanter. Kroppen kan även framställa antioxidanter själv, så kallade kroppsegna antioxidanter. Coenzymet Q10, glutation och urinsyra är antioxidanter som kroppen kan producera själv, där Q10 avtar med stigande ålder. Antioxidanter från maten förbättrar kroppens förmåga att framställa dessa kroppsegna antioxidanter, därför bör du tänka på vilka antioxidanter din mat innehåller. Notera: Kroppen försöker själv balansera och skapa de kroppsegna antioxidanter som behövs för att binda de fria radikalerna. Vid kroppslig obalans så kan de fria radikalerna skapa sjukdomar i kroppen, exempelvis cancer.
FytokemikalierDet finns ett flertal ämnen i vår kost som räknas som antioxidanter och nya hittas hela tiden. Fytokemikalier är färgämnen som finns i frukt, bär och grönsaker och som är verksamma i växternas immunförsvar. FytokemikalierFytokemikalier skyddar cellerna mor fria radikaler. Fytokemikalier innehåller växtöstrogener som liknar östrogen. De skyddar bl.a. mot cancer och andra åldersrelaterade sjukdomar. Fytokemikalier är ofta antiinflammatoriska, bra för hjärt- och kärlsjukdomar då det sänker det onda LDL-kolesterolet. Inflammationer kan även sammankopplas med åldersrelaterade sjukdomar som Alzheimers, Parkinson och cancer, samt med reumatism, multipel skleros (ms), eksem, psoriasis, tarmsjukdomar, astma, allergi m.f. Fytokemikalier kan även vara bra mot infektioner, kan verka avgiftande mot toxiner och tungmetaller, bakteriedödande och skydda mot parasiter. Hitintills har man upptäckt ca 5000 fytokemikalier och dessa ämnen anses fungera som antioxidanter. Klorofyll och sulforafan är fytokemikalier som innehåller gröna växtfärgämnen. Exempel på bra mörkgröna bladgrönsaker är spenat, broccoli och flera kålväxter som grönkål och brysselkål. Karotenoider (betakaroten) är en fytokemikalie som innehåller gula och röda växtfärgämnen, exempelvis i morötter, röd paprika, apelsiner och granatäpplen. Lykopen är en fytokemikalie, en typ av karotenoid som innehåller röda växtfärgämnen och som finns i tomater (tomatketchup) och vattemelon. Sulfider (svavel) och flavonoider är fytokemikalier som innehåller vita växtfärgämne. Svavel ingår i lök och vitlök. Flavonoider är egentligen ett samlingsnamn för olika ämnen och färgämnen i frukt och bär och grönsaker och finns exempelvis i soja, rödvin, svart té och grönt té. Hitintills har man upptäckt ca 4000 flavonoider. Antocyanin är en fytokemikalie, en typ av flavonoider som innehåller blå, lila och mörkröda växtfärgämnen och finns i blåbär, björnbär, vindruvor, hallon, smultron och körsbär. Tips! Försök äta flera olika fytokemikalier vid varje måltid då man tror att olika fytokemikalier förstärker varandras positiva effekt. Dvs se till att din måltid är färgrik. Notera: Oftast finns de mest färgrika fytokemikalierna i skalet på frukter och grönsaker. Bra förMotverkar hjärt- och kärlsjukdomar (sänker det onda LDL-kolesterolet), diabetes, för tidigt åldrande, grått hår, grå starr, inflammationer, undvika neurodegenerativa sjukdomar som Parkinson, Alhzheimer, senil demens. Är förebyggande mot cancer.
Att tänka påGrönt té anses ha sex gånger mer antioxidantisk effekt än svart té. Rött vin är en god antioxidant och kan med fördel intas några gånger i veckan i mindre mängd. Örten Ginko biloba är en bra antioxidant. Även kaffe anses ha antioxidantiska egenskaper. Rökning ökar antalet fria radikaler och är därför inte bra. Fytokemikalier anses även vara inflammationshämmande, exempelvis gurkmeja. Astaxantin den röda färgen i fisk är en annan antioxidant. Det finns även gott om selen i fisk. Glutation och liponsyra är en typ av antioxidanter som kroppen kan producera själv. Två enzym med antioxidantiska egenskaper som produceras i levern är SOD (superoxiddismutas) och GP (glutationperoxidas). SOD finns i 2 former, dessa är beroende av mangan och järn respektive zink och koppar. GP är beroende av selen. Nötter och frön, mörkgröna bladgrönsaker samt fullkornsprodukter innehåller bl.a. dessa mineraler.
Fria radikalerAntioxidanter skyddar mot de fria radikalerna (syreradikalerna) som är en restprodukt som bildas vid ämnesomsättningen. De fria radikalerna finns naturligt i kroppen och det livsviktiga syret som vi inandas behövs för att kunna skapa dessa. De fria radikalerna har ett ojämnt antal elektroner och är starkt reaktionsbenägna. Vid ett överskott av radikaler kan kroppen skadas. Vår kropp oxiderar då inifrån och åldras på det sättet snabbare (att kroppen rostar inifrån kan jämföras med metaller som rostar när de mister sina elektroner).
Notera: Oxidativ stress är ett kroppsligt tillstånd som innebär att fria radikaler bildas snabbare än antioxidanter kan neutralisera dem.
De fria radikaler ökar kraftigt vid stress samt om man har toxiner i form av tungmetaller lagrade i kroppen. Tungmetaller är mineraler som kroppen inte har något behov av och som finns som överskott i kroppen. Stor risk anses dessa ha när de inte är organiskt bundet i kroppen utan flödar fritt som joniska metaller. Exempel på tungmetaller är kvicksilver (finns i amalgam), bly men kan även vara järn, koppar och zink mf. när dessa inte är organiskt bundna i kroppen utan flödar fritt som joniska metaller. Kunskapen om tungmetallernas negativa påverkan är ganska ny och inte helt accepterad av alla.
Friterad mat, alkohol, luftföroreningar, kemikalier av olika slag är även källor till fria radikaler. Starkt klorerat vatten, avgaser samt tobak innehåller också höga halter av syreradikaler. Allt för hård fysisk träning, för mycket UV-strålning och alkohol kan även skapa fria radikaler.
De fria radikalerna som har underskott på elektroner blir positivt laddade. Detta innebär också att de verkar försurande på kroppen när de fått ett lägre PH-värde, se syra/basbalansen. Exempelvis atomen väte består av en elektron och en proton när den är i balans, den har då beteckningen H. Om den skulle mista sin negativt laddade elektron så skulle den få beteckningen H+ som är en positivt laddad vätejon. Denna är försurande och frätande för kroppen, och gör så att kroppen oxiderar, rostar inifrån. Ju fler fria positiva vätejoner desto sämre. Elektroner har den förmågan att de vill verka i par kring en atom, och om obalans uppstår så försöker de ta en elektron från en annan atom eller molekylär förening, därvid uppstår obalans där istället. Detta kan leda till en lång kedjereaktion där fria radikaler bildas och i slutändand kan detta leda till att celler skadas och mutationer uppstår, vilket är en grogrund för cancer och andra elakartade sjukdomar. Exempelvis den fria radikalen i joniserat järn får formen Fe++ när den saknar elektroner och 2 elektroner har lämnat järnet.
Neutralisera kroppen mot fria radikalerDet är flera faktorer som påverkar hur mycket fria radikaler vår kropp har. Har vi en ämnesomsättning som fungerar normal, intar bra föda samt lever ett sunt och positivt liv så har kroppen en förmåga att hålla balansen av fria radikaler på en normal nivå. Det är när obalans råder som något måste göras:
Att genomgå en kroppslig rening samt försöka sanera kroppen från tungmetaller är viktig om obalans råder till förmån för de fria radikalerna. Tungmetallerna binds av kost som är mer basisk, se syra/basbalansen. Mental och psykisk hälsa skapar en bra grund för kroppens självsanering av fria radikaler.
Dålig matsmältning överlag innebär att man inte producerar tillräckligt mycket av aminosyror av det protein man äter (dålig proteinmetabolism). Aminosyrorna binder i sig fria radikaler och fungerar därför kelaterande för tungmetaller (gör dem neutrala). I stället för att fungera toxiskt så kan då mineraler som järn, zink och kalcium i stället ingå i ämnesomsättningen och göra nytta för kroppen, medan tungmetaller som kvicksilver, bly, kadmium mf. kan bindas och tas om hand och rensas ut utav kroppen. Detta resonemang från alternativhåll innebär därför att vår matsmältningsförmåga är av stor vikt för neutraliserandet av fria radikaler. Dvs en väl fungerande matsmältning är A och O för helhetshälsa och därför kan en kroppslig rening vara så viktig för att förbättra kroppens ämnesomsättning i stort.
ORAC-värdenDet går att avläsa hur mycket antioxidanter ett livsmedel innehåller genom att mäta upp dess ORAC-värde (oxygen radical absorption capacity). Dessa värden är framtagna för att se hur många fria radikaler ett livsmedel kan neutralisera i provrör. Ett högt ORAC-värde innebär att det är en god antioxidant. Tips! Ett optimalt dagligt intag av olika antioxidanter är ett totalt ORAC-värde på ca 3000 - 5000! Notera: Det florerar ett flertal olika ORAC-tabeller så ta värdena med en nypa salt. Dessutom kommer dessa tabeller säkert förändras allt eftersom vi får mer kunskap om olika livsmedels antioxidantiska egenskaper!
Obs! Det finns en viss oenighet om antioxidanternas effekt på hälsan då alla forskare inte är överens hur stor verkan de har samt hur de tas upp av kroppen! I framtiden kommer troligtvis ytterliggare antioxidanter även hittas! Artikellänkar
Här nedan kommer artikellänkar till externa webbsidor.
|
|
Antioxidanter anses sämre som kosttillskott än som ren föda! Mat som har en kraftig färg är ofta goda antioxidanter, röd, grön, blå ... Grönt Té är en superantioxidant. 
