haelsosidorna_logga_ny.jpg

Länkar till externa sidor

 

Hälsa Kost och näring Fysisk träning Kroppslig rening Psykisk hälsa Shop
 - Alternativet för helhetshälsa -
pic1L.jpg
Mat: näring, tabell Vatten Energibehov Kolhydrater Fett Proteiner Enzymer Hormoner Kosttillskott Vitaminer Mineraler Antioxidanter Syra/basbalansen Fibrer


717339_61226081

 Yoga

  Yoga kroppen stark och skapa inre frid! 

717339_61226081

 Meditera

  Mindfulness för att hitta lugnet! 

ajurveda_logga_ny.jpg

 Test

  Ayurveda - vilken kroppstyp är du!  

ajurveda_logga_ny.jpg

 Test

  Beräkna ditt energibehov!

ajurveda_logga_ny.jpg

 Test

  Beräkna ditt BMI!

ajurveda_logga_ny.jpg

 Kolhydrater

  Gi-värde för att

kontrollera sötsuget!

ajurveda_logga_ny.jpg

 Energibehov

  Faktorer för energi-förbrukningen!

ajurveda_logga_ny.jpg

 Sömnproblem

  Sömn är viktig för hälsan! 

ajurveda_logga_ny.jpg

 Stress

  Vad händer vid stress!

ajurveda_logga_ny.jpg

 Magen

  Probiotika hälsa 

för tarmen!

Kost och näring - din hälsa

Kost och näring

Du blir vad du äter!

Kroppen är komplex i sin natur och det är många delar som påverkar vår hälsa, utan en närings- och ändamålsriktig mat så minskar du möjligheten till en frisk och sund kropp och därmed en god helhetshälsa.

Lär dig mer om Olika kostmetoder - dieter.

Har du undrat över vilka livsmedel som innehåller mest näring och hur stor del av det dagliga intaget som varje livsmedel har, tillika dess energiinnehåll! se mat.

Vill du få reda på varför långsamma kolhydrater är bättre än snabba! se kolhydrater. Varför den fleromättade fettsyran Omega 3 är så bra! se fett.

Hur kroppens energibalans fungera! se energibehov.

Här är några olika kostmetoder som beskrivs på denna sida:

Sveriges Livsmedelsverk (SLV)

Medelhavskost
GI

Stenålderskost

Zonen

Atkins

Ketogena dieter

LCHF

Isodieten

Raw food

Ayurveda

Ät efter din blodgrupp

 

Dagens kostråd!

Nu för tiden duggar de senaste kostråden allt mer tätt, men vad ska du tro på i detta stora spektrum av olika specialdieter och kostråd! Som individ måste du fråga dig vad som verkar rimligt, och fråga dig vad som faktiskt passar just dig som individ innan du tar till dig alla dessa läror med hull och hår. Många delar har dieterna gemensamma, vissa delar skiljer dem åt! Nyare forskning har även fört det med sig att dieterna med tiden låtit anpassa sig allt mer till varandra, man blir tvungen att flytta fram sina positioner för att verka mer trovärdig! Så vem har rätt och vem har fel?

Troligtvis har många kostkoncept några sanningar som du kan ta del av, då kost och hälsa fungera väldigt individuellt. I en och samma familj kan exempelvis en person frossa i så kallade snabba kolhydrater och må utmärkt och inte gå upp i vikt, medan en annan person blir både trött, däst och överviktig av samma föda. Redan här visar sig olika sanningar för vilken kost som bör gälla och denna förståelse för kostens betydelse för olika individer ställer givetvis till planeringen av bra måltider. Och givetvis finns det kostmetoder som vissa förespråkar före någon annans, inget annat vore väl att vänta!

Många allmänna kostråd om hur och vad du ska äta kommer kvarstå men du får nog förvänta dig att en del av dagens råd faller och nya kommer uppstå, och du kan vara ganska så säker på att ju starkare vetenskapliga belägg det finns för vad som gäller inom någon specifik kostfråga desto större chans är det att många av de befintliga kostmetoderna kommer anpassar sig till dessa nya rön. Även myndigheterna och deras rekommendationer förändras successivt efter nyare rön, även om det kan ta längre tid. Man kan lätt konstatera att Sveriges Livsmedelsverk, SLV har förändrat sin inställning under årens gång. Dessutom så kommer hela tiden nya kostkoncept presenteras för dig som konsument, så det är inte helt enkelt! Därför, sök sanningen själv, reflektera och våga testa dig fram till det som passar just dig, försöker hitta din egen väg till bättre hälsa...

Hälsosidorna är tänkta att kunna vara ett stöd på vägen till bättre hälsa. Här presenteras både vedertagen fakta och nyare rön som vunnit mark.

 

Sanningar om vår kost

Den största diskutionsfrågan idag mellan de mer traditionella myndigheternas syn på vilken kost vi bör äta och nyare mer alternativa kostkoncept är främst:

  • Fett: För mycket fett är den främsta orsaken till att vi blir feta säger de från traditionellt håll. Nyare kostkoncepten anser att vi inte ska vara lika rädda för fett, utan att vi främst ska inta mer av de nyttigare enkelomättade och fleromättade fetterna. Att det mättade fettet inte ska intas i för stor mängd är något som förespråkats av de flesta så långt, men även här finns det förespråkare som tycker annat! 

Ett intressant sammanträffande är att vi har en förmåga att bli beroende av konstlade livsmedel som är sammansatta av hälften socker (kolhydrater) och hälften fett. Exempelvis glass, munkar, söt choklad osv. Det är inte för inte som halvfabrikat av olika slag ofta har tillfört socker. Här finns en stor bov till framtida övervikt!

Att förändra din kost handlar om så mycket mer än om att gå ner i vikt, det handlar om helhetshälsa! Vilka sanningar bör du då ta till dig och ha som en start till ett bättre kostintag? Här nedan kommer några riktlinjer som förts fram och som kan vara värda att titta närmare på:

 

Dra ner på snabba kolhydrater, det allt för stora intaget av socker och fiberfattig produkter med vitt mjöl och dylikt. På några år har våra mataffärer nu fått ge vika för konsumenttryckets krav på mer grovt bröd, mindre socker i yoghurt och juice m.fl. Grönsaker, frukt, bönor, linser och spannmål med mer fibrer är bra. Det är inte bara i nyare kostkoncept som man tar stor hänsyn till matens olika GI-värden, idéerna kom först från diabetikerhåll. Se Kolhydrater. 

Dra ner på det mättade fettet vid för stort intag till förmån för mer enkelomättat fett (ex. olivolja) samt fleromättat fett, där särskilt det fleromättade fettet Omega-3 (fet fisk, rapsolja, linfröolja) anses vara bra. Detta innebär att man äter mindre rött kött, ersätter det med vilt. Ät mer fisk, helst fet fisk. Ät mer nötter och frön. Se Fett

Ät mer ändamålsenligt protein. Finns i vilt kött, fisk, bönor, linser, avokado m.fl. Se Protein

Ät den mat som tillför den bästa näringen innan du börjar komplettera med massor av vitaminer och mineraler som kosttillskott. Naturen är full av livsmedel som har fullt med god näring. Ät nyttiga grönsaker, främst gröna bladgrönsaker, kålväxter samt röda och gula grönsaker och frukter. Ät bönor, de nyttigaste spannmålen, använd nyttiga kryddor. Ät naturens skafferi med nyttiga antioxidanter.

Se över ditt energibehov. Fysisk träning, samt mindre stress i samband med nyttig kost är den bästa vägen att gå. Se Energibehov

Komponera din mat med såväl energifattiga som energitäta livsmedel för att hålla vikten bättre. Se Mat.
Ibland kan det vara bra att genomföra en kroppslig rening för att få bukt med en toxisk kropp. En fasta eller detox kan fungera som en nystart för bättre kostintag och motverka övervikt.

Titta närmare på din mentala och psykiska hälsa! Försök analysera din egen personlighet, vilka fysiologiska och psykiska förutsättningar har du? Vad kan du förändra? Vilka gener påverkar dig? Hur ser din hormonbalans ut, råder det någon obalans? Se Hormoner. 

 Tabell: riktlinjer för bättre hälsa.

 

Var ska du börja? 

Om du vill ha till en förändring i ditt kostintag så kan du som tur var alltid börja i mindre skala och känna/testa sig fram successivt. Gör en analys av ditt kostbeteende och uppmuntra dig själv till en kommande förändring:

  1. När äter du, hur ofta äter du, vilken kost äter du, hur mycket äter du?

  2. När mår du bra efter en måltid, när blir du trött, när känner du att det är dags för ett nytt energiintag?

  3. Vad kan du förändra efter dina egna erfarenheter på hur din kropp reagerar?

  4. Gör de förändringar som känns naturliga, små som stora, men gör dem på dina egna vilkor!

  

Olika Kostmetoder - dieter

Här nedan listas några populära kostmetoder. Deras rekommendationer skiljer sig till viss del åt. Intressant är att energiandelen (E%) av kolhydrater, proteiner och fett kan skilja sig ganska markant mellan de olika kostmetoderna. Se även energibehov.

Medan myndigheterna menat att den stora fetmabomben främst beror på för stort energiintag av för mycket fett så har många av de alternativa kostmetoderna påvisat att det troligen är kolhydraterna som är den stora boven i dramat, de så kallade snabba kolhydraterna som triggar sötsuget till att vilja äta mer. Medan myndigheterna sakta och säkert förändrat sina kostmetoder utifrån nyare belagd forskning så har de nyare alternativa kostmetoderna ofta uttalat sig säkert i sin sak! Dessvärre så stämmer inte alla råd mellan de olika lärorna, så vem ska man tro på som konsument?

Kostmetoder - cirkeldiagram

Ett sätt att presentera en kosts procentuella innehåll av energi från kolhydrater, proteiner och fett är att använda sig av cirkeldiagram. Här nedan ser du några av de vanligare kostmetoderna beskrivna och visualiserade som cirkeldiagram:

 Kostmetod

 Kost

 Enligt SLV

 

energicirkel_slv

Ungefärlig fördelning kolhydrater, protein och fett enligt SLV (Sveriges Livsmedelsverk). 

 

ca 25-40 E% fett

ca 10-20 E% protein

ca 45-60 E% kolhydrater

Koncept:

Den 3 okt 2013 kom nya kostråd från Nordiska Näringsrekommendationerna (NNR5, NNR 2012). Nu fokuserar man än mer på kvalitén av kosten, att du ska inta en kost som är näringsrik och att du genom kosten ska få i dig alla näringsämnen som kroppen behöver. Kosttillskott ska generellt inte behövas, förutom för vissa riskgrupper och vid vissa livssituationer, exempelvis för äldre, små barn och vid sjukdomar exempelvis infektioner. Helheten i kosten, dina egna kostmönster framhålls än mer.

NNR har tämjt på gränserna från var du hämtar din energi, innebär bl.a. att du ska inta bättre kolhydrater och fetter före kvantiteten av dessa näringsämnen som tidigare var fallet. Att inta långsamma kolhydrater fullkorn, inklusive fibrer före raffinerade snabba kolhydrater, vitt bröd och sockerrika produkter. Nyttiga enkelomättade fetter som finns i olivolja och rapsolja före mättat fett, därtill inta mer enkelomättade fetter än fleromättade fetter. Du bör även överlag inta mer grönsaker, baljväxter, frukt och bär, nötter och frön, fisk och skaldjur. Undvika så kallad skräpmat, som kan vara energirik men näringsfattig, full av socker och tomma kalorier. Dra ner på salt, läsk och alkohol. Därtill dra ner på rött och bearbetat kött som innehåller mycket mättat fett till förmån för kött som innehåller mindre fett.

Fysisk träning, fysiskt aktivitet rekommenderas, 2,5 tim/vecka intensiv träning eller 5 tim/vecka lågintensiv träning rekommenderas, eller en kombination av båda.

Sammantaget ska kosten man rekommenderar och fysiskt träning motverka sjukdomar, bl.a. det metabola syndromet, hjärt- och kärlsjukdomar, högt LDL-kolesterol, diabetes typ 2, övervikt och cancer m.fl.

NNR 2012 anser man har vetenskaplig grund, 100 vetenskapliga experter har varit med och tagit fram råden.

Dagligt intag enligt NNR 2012:

Kolhydrater 45-60 E % (50-60 E % NNR 2004)

  • Långsamma kolhydrater, se GI-värde
  • Fibrer, kostfibrer 25-35 gram/dag
  • Tillsatt socker < 10 E %

Fett 25-40 E % (25-35 E % NNR 2004)

Obs!

Undvik att det totala fettintaget blir lägre än 25 E%.

Proteiner 10-20 E % (10-15 E % NNR 1996)

I övrigt ät efter Matcirkeln och Tallriksmodellen. NNR ligger även bakom nyckelhålet, det hälsosamma alternativet!

 

Positivt:

De nya råden har satt fokus på helhetshälsa och kvalitet på kost. En lagom övervägd kost som täcker alla de näringsbehov vi anses ha. Du har ganska stor frihet där i princip de flesta livsmedel är godkända. Men vad som är nytt sedan NNR4 - NNR 2004 är att man har börjat förespråka en mer anpassad GI-kost även om man inte säger det högt, ett uttalat råd att undvika snabba kolhydrater finns!

Man tar fokus på de nyttiga enkelomättade fetterna, och har tonat ner sin tidigare fetträdsla en aning. Kosten börjar allt mer likna innehållet i Medelhavskost!

Därtill förespråkar man fysisk träning. Egentligen är de nya kostråden mer Up to Date än vad de varigt tidigare, något som måste kännas som en befrielse för alla kostrådgivare runt om i vårt avlånga land! Äntligen!

Negativt:

En överdriven rädsla för mättade fetter kvarstår. En för hög andel av de fleromättat fetterna Omega-6 jämfört mot Omega-3 kvarstår. Man anser att lättmjölk är nyttigare än vanlig mjölk, dvs. man har en total rädsla för mättat fett, rekommenderar flytande fetter, vegetabiliska fetter före smör osv.

Historiskt har SLV varnat för fett, man har försvarat att mättade fetter ska vara farligt i motsats till de tidigare mer rekommenderade fleromättade fetter, som i och med NNR 2012 förskjutits till att mer enkelomättade fetter ska intas.

Ca 55 E% kolhydrater anses vara för hög från alternativa håll. Upp till 10 E% av ditt dagliga intag får fortfarande komma från rent socker! Världshälsoorganisationen WHO rekommendationer för max intag av socker ändrades till 5 E% 2014.

Det stora kolhydratintaget där återkommande låga blodsockervärden sen ofta triggar sockersuget med ökad hunger och överkonsumtion av mat med övervikt som följd har man nu tonat ner en aning då man förespråkar nyttigare kolhydrater, men endå mycket kolhydrater! ”Den gamla slagdängan om 6-8 skivor bröd om dagen har nog fått sig en törn!”

Proteinintaget på 10 - 20 E% har ifrågasatts från vissa alternativa håll för att vara för lågt även om det fyller grundbehovet. 

Man säger sig vilja fokusera på en mer näringsrik föda, men varnar samtidigt för intag av för mycket näring! De enda vitaminer och mineraler man höjt det rekommenderade intaget, RDI-värdet för är d-vitamin och selen!

NNR varnar bland annat för kosttillskott, att vitaminer med antioxidantiska egenskaper skulle kunna leda till ökad dödlighet! Oj, har man undersökt vad brist på bl.a vitaminer, mineraler och antioxidanter kan leda till kan man ju fråga sig? Att samma kost idag generellt sätt är mer näringsfattig nu än för 50 år sedan är inget man bryr sig om verkar det som!

NNR borde ha lyft fram ren ekologisk föda, sådan som är full av näring, är utan tillsatser samt även har förmågan att kunna rena kroppen från toxiner.

För mer information gå in på Svenska livsmedelsverket, SLV.


Se även Nya nordiska näringsrekommendationer betonar helhet och kvalitet och Nordic Nutrition Recommendations 2012 Part 1.

 

 Medelhavskost

 (Kretensiska)

 

energicirkel_medelhavskost

Ungefärlig fördelning kolhydrater, protein och fett, Medelhavskost.

 

ca 35 E% fett

ca 25 E% protein

ca 40 E% kolhydrater

 

Koncept:

Ät mycket fisk, gröna bladgrönsaker, grönsaker, frukt, fullkorn, bröd, olivolja, rapsolja. Komplettera med baljväxter (bönor och ärtor), nötter och potatis. Sparsamt med mörkt kött, ägg och mjölkprodukter.

 

Positivt: 

Medelhavskosten har visat sig full med naturliga antioxidanter. Innehåller nyttiga enkelomätattade fettsyror och rikligt med den fleromättade fettsyran Omega-3. Intaget av kolhydrater är måttligt, kommer främst från grönsaker och spannmål. Kosten har även visat sig bra mot hjärt- och kärlsjukdomar, dessutom ledgångsreumatism. Cancertalet är även lägre bland folk som lever i länder med denna kost, se cancer. Även bra mot Alzheimers, demens. Kosten anses även minska risken för diabetes typ 2 på grund av sitt måttliga intag av snabba kolhydrater.

Stort intag av nyttiga fetter med mindre mättade fetter till förmån för de enkelomättade samt fleromättade fetterna, där  blandning av Omega-6 och Omega-3 har visat sig viktig i senare forskning.

 

Den kretensiska (främst på Kreta och Grekland med omnejd) medelhavskosten är den alternativa kostmetod som även rönt stort intresse från traditionellt håll, sjukhus, forskning m.m.

 

Negativt:

Finns ingen direkt synlig kritik mot denna kostmetod.

 

 GI-kost

(Glykemiskt index)

 

energicirkel_gi

Ungefärlig fördelning kolhydrater, protein och fett, GI.

 

ca 30 E% fett

ca 20 - 30 E% protein

ca 40 - 50 E% kolhydrater

 

Koncept: Man ska välja kolhydrater som har lågt GI-värde, så kallade långsamma kolhydrater framför kolhydrater som har högt GI-värde, så kallade snabba kolhydraterna.

Ät helkorn, fullkornsbröd med hela korn, ärtor, bönor, linser och råris som har lågt GI-värde. Frukt, bär, pastaoch mjölkprodukter har låg till medel i GI och är godkända.

 

Undvik vitt mjöl, godis, socker, sötad juice, läskedrycker, vitt bröd, snabbris mm. i större mängder, dessa har högt GI-värde. För att kompensera livsmedel med högt GI ät samtidigt kost med lågt GI-värde i samma måltid.

Positivt: 

Läran om olika livsmedels olika GI-värden och vilken inverkan dessa kan ha på kroppen kommer ursprungligen från diabetikerhåll, där det har visat sig vara en bra metod för att kontrollera sina blodsockervärden med. Metoden har visat sig effektiv för bättre kontroll av hormonet insulin. Den största förtjänsten ligger därför i att man fått upp ögonen för att även kolhydrater kan leda till fetma och andra följdsjukdomar och att det är viktigt att balansera sitt kolhydratintag samt därtill välja rätt sorts kolhydrater.

 

Negativt:

Lätt att stirra sig blind på alla dessa GI-värden som faktiskt kan vara missvisande i vissa fall. Vad som inte framgått riktigt för många är att det är Glykemisk belastning som är det intressanta för att beräkna en måltids totala innehåll av så kallade bra (långsamma) eller dåliga (snabba)kolhydrater. Man tar ingen större hänsyn till näringsinnehållet i de livsmedel som man stoppar i sig som är väl så vikigt för att balansera en måltid. Det finns också ibland en överdriven rädsla för de så kallade snabba kolhydraterna som faktiskt kan ha en funktion att fylla vid behov av snabb energi hos en frisk kropp. Hur så kallade snabba kolhydrater och insulinet fungerar i vår kropp har också visat sig väldigt individuellt.

Notera:
Montignac och hans kostmetod bygger också på GI och skiljer sig dels på att man får äta hur mycket långsamma kolhydrater som helst, äta mer mättat fett samt att man inte ska blanda kolhydrater och fett i samma måltid. Dessa punkter har han fått kritik för.

 

 Stenålderskost

  (paleolitisk kost)

 

energicirkel_stenålderskost

Ungefärlig fördelning kolhydrater, protein och fett, Stenålderskost.

 

ca 28 - 47 E% fett

ca 19 - 35 E% protein

ca 22 - 40 E% kolhydrater

 

Koncept:

Stenålderkost bygger på att vi ska äta som vi "tror" att vi gjorde innan vi blev ett jordbrukssamhälle. Detta innebär främst vilt kött, fisk, grönsaker, frukt, nötter och frön. Man får inte äta spannmål, mjölkprodukter och livsmedel som innehåller mycket socker. Dessa räknas som föda som inte är anpassade för människan eftersom de tillkom senare som föda i samband med att jordbrukssamhället började att utvecklas, något som i mänskligt perspektiv är ganska så sent.

Positivt: 

Vilt kött är en väldigt koncentrerad proteinkälla och innehåller dessutom mindre mättat fett än vanligt kött vilket är bra. Fisk har många positiva egenskaper och visat sig innehålla mycket av den fleromättade fettsyran Omega-3 vilken har många fördelar. Intaget av mindre kolhydrater anses även minska risken för fetma och diabetes typ 2, se insulin. Kosten i sig innehåller en hel del med antioxidanter och andra bra näringsämnen.

 

Negativt:

Vem vet hur nyttig och faktisk allsidig kosten var på stenåldern. Att stänga ute mjölkprodukter och alla spannmål kan säkert passa somliga, men inte alla. Dessutom kan det bli ganska så krångligt.

 

För mer info, se extern hemsida: Paleodiet.nu

 Zonen

 

energicirkel_zonen

Ungefärlig fördelning kolhydrater, protein och fett, Zonen.

 

 ca 30 E% fett

 ca 30 E% protein

 ca 40 E% kolhydrater

  

Koncept:

Zonen är en kostmetod som tagits fram av Dr Barry Sears. När man äter optimal kost så hamnar man i zonen, ett optimalt tillstånd för kroppen menar han. För att uppnå detta ska kvoten kolhydrater/protein ligga mellan 1- 1,25. Varje måltid ska därför anpassas efter detta, med rätt mängd kolhydrater, proteiner och fett. Han hänvisar till olika resultat där denna kost förbättrat resultaten hos ett antal professionella idrottsmän.

Zonen är ganska lik Stenålderkosten då man förordar magert protein från kött och fisk samt de mer nyttiga kolhydrater som kommer från frukt och grönsaker i stället för spannmål. Man ska undvika snabba kolhydrater då dessa inte är naturliga för oss. Zonen tar även upp den viktiga kopplingen mellan kost, hälsa och hormoner, bl.a. insulin och de mer omtala eikosanoiderna som bl.a. innehåller de viktigaprostaglandinerna ochderas koppling till Omega-3 och Omega-6.

Zonen är ganska lik Stenålderkosten då man förordar magert protein från kött och fisk samt de mer nyttiga kolhydrater som kommer från frukt och grönsaker i stället för spannmål. Man ska undvika snabba kolhydrater då dessa inte är naturliga för oss. Zonen tar även upp den viktiga kopplingen mellan kost, hälsa och hormoner, bl.a. insulin och de mer omtala eikosanoiderna som bl.a. innehåller de viktigaprostaglandinerna ochderas koppling till Omega-3 och Omega-6.

 

Vi ska vidare äta mer av de nyttigare fetterna, enkelomättade och fleromättade, ta det försiktigt med inälvsmat, kött och äggula som innehåller den onyttiga Omega-6 fettsyran arakidonsyran som kan leda till cancer bl.a. Zonen med sin balanserade avvägning av kolhydrater, proteiner och fett innebär också att vi ska kunna stå oss bättre mellan måltiderna och inte känner oss lika hungriga. Detta beror på större intag av protetiner och fett än brukligt vilket får den fördelen med sig att vi inte äter lika mycket och inte blir hungriga lika fot. Dvs. energibehovet minskar.

 

Positivt: 

Om dieten håller vad den lovar så verkar den vara väldigt intressant. Minskar risken för vällevnadssjukdomar som fetma, hjärt- och kärlsjukdomar mf. Förbättrade idrottsresultat. Dessutom innebär den ett naturligt mindre kaloriintag beroende på att man inte känner sig lika hungrig mellan måltiderna.

 

Negativt:

Att Zonen är en lågkalori diet är inget som Dr Barry Sears vill skylta med i boken direkt, utan det får man räkna ut själv, via ett antal tabeller. Man får bara äta proteiner i en viss mängd utifrån ens kroppskonstitution nämligen. Idrottsmän och andra som är aktiva på olika sätt får äta mer, men hur mycket klargörs inte, utan man hänvisas till dessa tabeller. Eftersom kostmetoden är så exakt vad gäller kolhydrater, proteiner och fett är den svår att följa.

 

 Atkins

 

energicirkel_atkins

Ungefärlig fördelning kolhydrater, protein och fett, Atkins. 

 

ca 50 E% fett

ca 30 E% protein

ca 20 E% kolhydrater

 

 

Koncept:

Atkins räknas som en ketogen diet tack vare den låga halten av kolhydrater och stora andelen av fett i kosten vilken innebär att mer fria fettsyror, så kallade ketoner används som bränsle, se energibehov. Kosten har en tydlig koppling till problem som kan uppstå med allt för mycket snabba kolhydrater och hur dessa kan påverka insulinet. Enkla sockerarter och raffinerade kolhydrater bör man undvika i största mån, se kolhydraterFleromättade fetter och transfetter ses som en stor bov vad gäller skapande av fria radikaler vilket bör minimeras och även vägas upp med intag av antioxidanter.

Balansen mellan de fleromättade fettsyrorna Omega-3 och Omega-6 anser Atkins som viktig. Fisk anses vara bra föda eftersom den innehåller Omega-3. Linfröolja likaså. Enkelomättade fettsyror anses nyttiga, olivolja förordas. Mättade fetter är mer acceptabla än i andra kostmetoder, därför är kött, ägg och mjölkprodukter av olika slag tillåtna i större grad.

 

Man ska börja med lågt innehåll kolhydrater, ca 20 % när man börjar med denna kostmetod, något som man sen kan successivt höja något.

 

Atkins har en ganska djup förklaring till varför vi anses behöva tillskott av vitaminer och mineraler, dessutom förordar han tillskott av vissa hormoner vid äldre ålder.

 

Positivt: 

Studier på denna kost precis som andra beskrivna här har faktiskt visat att man kan gå ner i vikt med denna kost. Den har visat sig effektiv mot personer med stor fetma, sådana som troligtvis har stort insulinproblem. Dessutom har Atkins gjort oss uppmärksam på de snabba kolhydraterna och dess dilemma. 

Negativt:

Det stora intaget av mättade fetter kritiseras och anses farligt, dessutom risken att man genom det låga kolhydratintaget kan missa nyttiga näringsämnen och antioxidanter. Detta kompenserar Atkins med kosttillskott av olika slag på gott och ont. Det höga intaget av proteiner och fett sammantaget anser många kunna vara skadligt även om forskningen inte är helt enig i frågan. De Ketogena kostmetoderna anses därtill kunna öka risken för hjärt- och kärlsjukdomar på längre sikt anser somliga. Bristen på fibrer kan även leda till förstoppning. Det kan finnas risker med ett så stort intag av proteiner, även om det inte är bevisat. Frukt och grönt får en undantagen roll i Atkins diet. Dieten kan bli tråkig i längden.

 

Kolhydratfattiga ketogena dieter

 

energicirkel_ketogena

Ungefärlig fördelning kolhydrater, protein och fett, Ketogena dieter. 

 

ca 51 - 78 E% fett

ca 18 - 23 E% protein

ca 4 - 16 E% kolhydrater

 

Koncept:

Ketogena kolhydratfattiga dieter har oftast används i viktminskningssyfte av olika slag. Kosten innehåller stor andel fett, ganska normalt med protein samt väldigt lite kolhydrater. Frukt är inte tillåtet och bara lite grönsaker. Kosten har även används som behandlingsform vid mycket svåra kramper som epilepsi med lyckat resultat. Syftet med kosten är att mer fria fettsyror, så kallade ketoner används som bränsle. Se energibehov. Detta är något som den har gemensamt med vad som händer vid fasta. Med det undantaget att muskelnedbrytningen inte blir påtaglig på samma sätt. En viss del av ketonerna utsöndras också med urinen vilket snabbar på fettförlusten vid ketogen kost.

 

Positivt: 

Kan användas när man vill uppnå snabb viktminskning, samt även mildra och i bästa fall få bort symtom av epilepsi.

 

Negativt:

De Ketogena kostmetoderna anses kunna öka risken för hjärt- och kärlsjukdomar på längre sikt. Efter en längre tid på denna kost (ca ett halv år) så ökar såväl kolesterolet och blodfetterna. Njursten och brist på näringsämnen är också vanligare med denna kost. Bristen på fibrer kan även leda till förstoppning. Den mentala kapaciteten kan bli lägre när man använder mycket ketoner som energi istället för glykos som är bättre för hjärnan. Detta är mest märkbart de första dygnen precis som vid fasta. Immunförsvaret kan även bli lägre. Insulinkänsligheten minskar vilket kan leda till diabetes typ 2. Muskelnedbrytning kan ske beroende på att vissa hormoner som testosteron och IGF1 minskar när insulinet minskar. Därför brukar man inte rekommendera starkt ketogena kostmetoder för viktminskning. Dieten blir även tråkig i längden. Mer studier på denna kost kommer förhoppningsvis i framtiden.

Se även LCHF samt extern sida Introduktion till ketogena dieter.

 

Tabell: Olika kostmetoder.

 

Nya kostmetoder

Gemensamt för många av de nyare kostkoncepten är att de ofta förespråkar nyttigare och mindre kolhydrater än vad myndigheterna förespråkar, ibland betydligt mindre. Det finns flera som anser att det för stora intag av kolhydrater på bekostnad av fett och protein i vår kost ligger bakom den ökade övervikten i samhället i stort.

  433527_45039555 LCHF - low carb high fat

Några som inriktar sig på en väldigt ketogen kost, i detta fall Låg kolhydrat - Hög fett kost är bl.a. doktor Annika Dahlqvist som har varit deras synliga ansikte i media och som nu fått ett visst erkännande hos Socialstyrelsen, där kosten nu anses kunna fungera för viktminskning och för diabetiker. Livsmedelsverket anser dock inte kosten vara bra i det längre perspektivet och rekommenderar den inte. Energiinnehållet är ca ca 5 % kolhydrater, 65 % fett och 30 % proteiner, en synnerligen ketogen kost alltså.

De som förespråkar kosten har döpt kostkonceptet till  LCHF (low carb high fat). LCHF är en väldigt ketogen kostmetod som sagt och innehåller väldigt lite kolhydrater, där de långsamma kolhydraterna är att föredra, främst ovanjordsgrönsaker, dessutom betydligt mer fett än brukligt. Främst mättade fetter, från animaliska livsmedel, exempelvis rent smör bör intas. Producerade lättmargariner förkastas.

Man ska även undvika spannmål och frukt. Det finns många drag av Atkins samt Stenålderkost i kostrekommendationer inom LCHF fast i debatten ses en stark förskjutning mot ännu mindre intag av kolhydrater samt användande av ännu mer  animaliska mättade fetter än i dessa kostmetoder!

Man anser sig har flera studier som även påvisar att hjärt- och kärlsjukdomar inte beror på en överkonsumtion av mättat fett utan av en överkonsumtion av kolhydrater, främst snabba sådana. Dessutom anser man att kolesterolet inte är boven i sammanhanget. En annan tes man driver är att det inte är energi in och energi ut som är det viktiga vid viktnedgång utan att det finns så många andra faktorer som påverkar vikten, som hormoner och där insulin är den stora boven om man intar för mycket kolhydrater. Kosten ska hjälpa diabetiker, diabetes typ 2 och personer som lider av övervikt enligt deras erfarenheter och de studier man hänvisar till. Kosten kan även minska eller ta bort astma och olika typer av allergier.

Positivt:

LCHF har hjälpt till att nyansera och vända! debatten kring att mättade fetter behövs för kroppen och att vi inte behöver vara så kategoriskt rädda för dessa fetter som tidigare. De påvisar precis som flera andra kostmetoder att den största risken för övervikt ligger i för stort intag av snabba kolhydrater och att det oftast är den största anledningen till sötsug, större matintag, övervikt och många följdsjukdomar, se Gi-värde. Alla specialproducerade ligth produkter har också fått sig en känga vilket är bra då de naturliga råvarorna lyfts fram än mer i debatten. Deras påverkan på debatten kring kolesterolet blir också intressant att följa! Det samma gäller deras sätt att behandla diabetespatienter, här väntar vi med spänning på deras resultat.

Negativt:

Flera förespråkare för LCHF har visat en nästan religiös övertro på sin egen diet, något som dessvärre också har visat sig i något skev och onyanserad kostdebatt inom andra delar. Detta kommer sig troligen av att flera av förespråkarna själva har haft stora kroppsliga problem och obalanser, däribland kraftig övervikt, ibland även diabetes, diabetes typ 2 och upplevt sina egna påtagliga förbättringar när de börjat följa metoden för LCHF. Därför har debatten låtit väldigt hätsk och det hade nog varit bättre om man fört fram sina åsikter och belägg lite mer nyanserat och överlagt om man ska vara efterklok! Detta har dessvärre också haft den konsekvensen att många som använder sig av LCHF som kostmetod undviker kolhydrater så mycket som möjligt, minskar kraftigtgrönsaker (endast ovanjordsgrönsaker rekommenderas), förkastar frukt helt och hållet osv. Dvs. man äter en väldigt ketogen kost som kan verka torftig och skrämmande i mångas ögon... vilket även innebär att man knappt fyller på det naturliga glykogenförrådet som kroppen har inbyggt på grund av för litet intag av kolhydrater som snabbt omformas till glukos utan litar till att kroppen mår bäst av att nästan uteslutande förbränna fett och proteiner till energi! Hur det påverkar kroppen och psyket i det långa loppet vet vi inte!

Att kost och hälsa kan vara väldigt individuell, där det finns kulturer som äter övervägande nyttiga kolhydrater och fibrer och har en exemplarisk hälsa är inget man vill prata om! Att frukter och grönsaker innehåller mängder av nyttiga antioxidanter som hjälper till mot sjukdomar som exempelvis cancer m.fl. är inget man heller diskuterar aktivt i dagsläget. Att de flesta djur vi äter får sin näring i sin tur från vegetabilier borde kunna öppna upp för att man även borde kunna äta mer vegetabilier än man förespråkar inom LCHF, kan man tycka? Kosten är även svagt försurande för kroppen, se syra/basbalansen.

Därtill kan det finnas en viss risk för överkonsumtion av proteiner vilket inte anses bra av somliga. Inga studier har gjorts på vad det stora intaget av mättade fetter inom LCHF kan innebära för hälsan på sikt, för kroppen, hjärnans fulla funktion osv.

Det känns som att LCHF förespråkarna i sin iver att lyfta fram fördelar med sin kost dessvärre har varit allt för snabba att diskvalificera mängder av annan kost och de studier som gjorts på dess positiva inverkan på vår kropp. Dvs. man har lyfter fram vetenskapliga studier och belägg för sin egen kost men är inte särskilt intresserade av att diskutera de positiva studier som gjort på kost som man själv ej förespråkar! Troligen kommer man därför få backa bandet och i framtiden kanske kliva närmare andra aningen mindre ketogena kostmetoder som Stenålderskost och Atkins, kostmetoder som är betydligt mera öppna för mera grönsaker, frukt och bär m.m. Det är så det brukar gå till! och det är därför som exempelvis nästan alla kostmetoder mer eller mindre har kompletterats sina råd kring kolhydrater och lågt Gi-värde de senaste decennierna, se Gi-värde.

Inom LCHF har man också en stor tilltro till att det inte är energi in och energi ut som är den viktigaste faktorn vid övervikt och viktbalans utan hänvisar oftast till att fett och proteiner bränner kroppsfett och är mättande i sig. Skulle därför vara trevligt med en studie på hur mycket kcal som personerna som uppenbarligen går ned i vikt med LCHF verkligen stoppar i sig varje dag, hur mycket de rör sig osv! Se energibehov.

Notera:

Om du intar LCHF kost bestående av nästan uteslutande kött med få mjölprodukter, inga spannmål samt för lite frukt och bärnötter och frön, nyttiga grönsaker som exempelvis kålväxter kan det innebära att du missar flera nyttiga näringsämnen. Bl.a. antioxidanter men därtill finns även en risk att du inte får i dig tillräckligt med C-vitamin, vissa B-vitaminer, exempelvis vitamin B1 men även mineraler, främst kalium, kalcium, magnesium, natrium (salt), selen och mangan. Dessutom får du inte i dig tillräckligt med nyttiga fibrer och probiotika

Se externa sidor: Kostdoktorn, Kolhydrater i focus, Fettmaparadoxen, Feta Lögner, Arnes Low Carb bloggen samt Doktor Dahlqvists blogg.

Se LCHF för nybörjare för se hur deras kostråd ser ut i dag.

Se även extern artikel, Må bra: Debatt: Är LCHF farligt eller fantastiskt?

Tabell: LCHF - nya kostmetoder.

  Isodieten.jpg Isodieten

Fredrik Paulún är en av de tre upphovsmännen till den nya Isodieten, de övriga är Martin Brunnberg och Kristina Andersson. Paulún har tidigare förespråkat såväl GI-kost som Stenålderskost. Med detta koncept går man ett steg vidare. Isodieten förespråkar ett energiinnehåll av lika delar, 33 % av kolhydrater, fett och proteiner.

Troligen har man känt flåset från LCHF och den popularitet denna kostmetod har fått i vissa kretsar och har känt sig tvungna till att hitta på ett sundare motdrag då man förespråkar mer kolhydrater än LCHF! Man har dessutom lagt in koncept för kaloribegränsning, precis som kostmetoden Zonen, se även energibehov, något som man inom Isodieten uttalat har inspireras och tagit från Viktväktarna. Isodieten är därför en lite snällare variant av lågkalorikost! Därtill förespråkar man GI-kost för att kontrollera blodsockernivån samt Stenålderskost för det samma samt för att ta få bort gluten ur födan. Detta innebära att du ska undvika spannmål som pasta, vete, korn och råg m.f. som innehåller gluten och inte ska intas när man är under viktminskning. Detta även för att gluten kan vara orsaken till tarmsjukdomar som många lider av i dagens samhälle, därtill eksem och ledbesvär. Mjölkprodukter ska även undvikas i största mån, undvik därför bl.a. feta ostar, margarin och smör. Quinoa, havreråris, batmatris och potatis är exempel på alternativ som får användas. Bulgur mer sällan.

5 mål mat om dagen förespråkas även för att hålla hungern borta. Hel- och halvfabrikat ska undvikas. Sockerrika produkter, fruktjuicer och läsk ska undvikas. Kött med mycket fett, som bacon ska undvikas. Vissa ligthprodukter är tillåtna. I övrigt är det bra att äta grönsaker och kålväxter med lågt glykemiskt index, GI-värde. Baljväxter, nötter och frön, fisk, ägg och kyckling och frukt och bär är även bra. Dessutom kost som är riklig med vitaminermineraler och antioxidanter.

Notera:
Paulin har ju tidigare varit en stark förespråkare för pasta med lågt GI tidigare men har i och med Isodieten valt att tona ner detta ganska energirika livsmedel från livsmedelslistan!

Positivt:
Isodieten har en bra vision med att ta ut de bästa bitarna ur ett flertal kostmetoder. Man tar hänsyn till GI-kosten fördelar med att inta kolhydrater med lågt GI-värde. Man har även valt att medvetet stryka det mesta av intaget av pasta och spannmål något som kan hjälpa till vid viktnedgång då denna kost är ganska energirik samt dåliga produkter med lite fibrer kan trigga i gång hungern för personer som har en rubbad blodsockernivå och lider av det berömda sötsuget. Kost med nyttigt fett och proteiner lyfts även fram, men man överkonsumerar inte mättade fetter som man gör i LCHF.

Därtill har man valt att lyfta fram kost med nyttiga näringsämnen: kolhydrater, fett, proteiner, fibrer, vitaminermineraler och antioxidanter vilket är väldigt bra, dvs. man går lite mer åt functional foods än exempelvis LCHF. Dessutom påvisar man vikten av vilket energiinnehåll olika livsmedel innehåller, något som är väldigt viktigt om man ska gå ner i vikt.

Negativt:

Isodieten är en kost som medvetet är anpassad för viktnedgång vilket innebär att den uttalat har en kaloribegränsning inbyggd i sig, ca 1600 kcal/dag och person ska intas, se energibehov. Samtidigt säger man att kosten är så avvägd att man ska kunna hålla sig mätt på den, bl.a. på grund av att Isodieten förespråkar kost med lågt GI-värde, men som alla kostmetoder som sänker kalorihalten så innebär detta givetvis en ganska stor ansträngning! Dessutom säger man att kosten ska vara lätt att följa hela livet! Det hade varit bättre om man förespråkat mer fysisk träning och motion och hållit kalorintaget på en mer normal nivå, något som är det bästa sättet att få till en sund viktnedgång samtidigt som kroppens alla övriga funktioner förbättras på ett naturligt sätt.

Kostens energiinnehåll är ganska lik såväl Zonen som Stenålderskost och att skapa måltider som innehåller exakt 33 % av såväl kolhydrater, fett och proteiner är omöjligt och ställer stora krav på den som ska följa kosten, dessutom att ha kontroll på olika livsmedels energiinnehåll! Man kan även konstatera att kosten förespråkar mest proteiner av alla mer kända kostmetoder så långt! Vad detta innebär för hälsan är nog inte riktigt utrett! Om kosten förespråkade ännu mer fysisk träning, bl.a. styrketräning med kraftig muskeluppbyggnad så kunde det stora proteinintaget i alla fall försvaras för uppbyggnaden och nerbrytandet av muskler, cellförnyelse m.m. Proteinrika kostmetoder vänder sig annars normalt till personer som tränar hårt.

Det minskade intaget av främst spannmål kan nog kännas jobbigt för många att följa, därtill att ha kontroll på vilka kolhydrater som är tillåtna eller ej. Att undvika mjölkprodukter kan även medföra att du inte får i dig nyttig probiotika. Dessutom förespråkas förädlade lightprodukter av olika slag något som nog inte är optimalt. Bättre att inta riktig naturlig föda i stället!

Notera:

Paulúns senaste kostprojekt är LCHQ (Low Carb, High Quality) - lågkolhydratkost av högsta kvalitet. Begreppet LCHQ kan tyckas rida på vågen från LCHF och lär förvilla en och annan!

Tabell: Isodieten - nya kostmetoder.

  Isodieten.jpg Raw food (Råkost/Levande föda)

Raw food är en vegetarisk kostmetod, där kost med mest näring förespråkas, så kallad functional food. Kosten ska helst vara ekologisk, naturlig, oupphettad och o-processad. Raw food kommer ursprungligen från Kalifornien och har nu börjat spridas över världen, den har blivigt en väldigt populär kändisdiet då den är bra för kropp, hud, hy och hår och sinne.

 

Raw food anses vara bra sammansatt då den är svagt basisk och inte försurar kroppen, se syra/basbalansen. Kosten anser ha en självrenade funktion på kroppen, då den rensar kroppen från toxiner och kan med fördel användas som detox.  Kosten kan även användas för snabb viktnedgång, om man minskar ner på energiintaget. Se även övervikt. Raw food fungerar också som cellförnyare samt anses bra för att stimulera ämnesomsättningen. Andra fördelar som kosten anses ge är att den är bra vid mag- och tarmbesvär, stabiliserar blodsockret, vilket gör att du inte blir hungrig lika fort, den höjer energinivån, minskar tröttheten och är bra vid depressioner. Den gör dig glad och positiv.

 

Raw food består främst av grönsaker, frukt och bär, nötter och frön, alger, svampar och örter. Grönsakerna kan vara fermenterade för att fungera som probiotika. Därtill groddar och skott av olika slag då dessa anses var väldigt näringsrika och fungerar som super antioxidanter. Klorofyllen i de gröna bladen fungerar även blodrenande. Frukt och grönskasjoser är vanligt förekommande (smoothies), samt olika typer av superfood (fuctional foods), därtill ett antal mer specifika ingredienser som du måste leta upp i en hälsokost eller via nätet. Du kan med fördel blanda i ayurverdiska och kinesiska örter, frukter och bär i din smoothie.

 

En bra matberedare/mixer samt juicemixer är ett måste om du ska börja laga Raw food. Bötläggning och torkning av föda förkommer. Maten kokas inte, den får upphettas till max 42 grader, detta för att inte nyttiga enzymer, vitaminer och mineraler ska förstöras menar man. Exempelvis B-vitaminer och C-vitaminer. Man anser att är en mer naturlig föda som vi är anpassad för, och hänvisar till att många djur äter en mer naturlig föda från växtriket. Brist på naturliga enzymer menar man också kan leda fram till ett antal sjukdomar.

 

Du ska undvika animaliska livsmedel, snabba kolhydrater, socker, mejeriprodukter och gluten som har försurande egenskaper på kroppen. Därtill ofta baljväxter som böner och linser (går dock bra som groddar!) då dessa anses svagt försurande för kroppen, och även kan vara svåra att smälta anser man. Även kaffe och alkohol bör undvikas.

 

Förespråkare för Raw food menar att du ska inta dina födoämnen på ett sådant sätt att inte matsmältningprocessen blir för tung, vilket kan leda till trötthet, energibortfall, men även till gaser och förruttnelse i tarmen. Följande regler finns:

  • Blanda inte för många olika födoämnen vid samma måltid
  • Kolhydrater och protein ska inte blandas
  • Blanda inte olika typer av fett vid samma måltid
  • Gröna blad kan ätas till alla måltider
  • Ät frukt innan måltiden på tom mage, eller 2 – 3 timmar efter måltiden.

Kosten kan kombineras och anpassas efter hur du kan ta emot den, så har du inga problem att kombinera olika födoämnen så kan du göra det. Man förespråkar att kosten till 80 – 90 % ska bestå av Raw food.

Kosten ska hjälpa mot astma och olika typer av allergier, diabetes och till och med cancer.

 

Notera:

Man kan inom Raw food se tydliga kopplingar till andra vegetariska kostkoncept: främst Makrobiotiken men även Fit for life m.fl.

 

Tips!

Ann Wigmor är en förgrundsgestalt för levande föda i Sverige, sedan 1970-talet. Se även Levande föda.

Positivt:

Raw food inriktar sig på functional food, dvs. kost som innehåller mycket näring, och förespråkar ekologiska ren föda, full med näringsämnen men fria från toxiner. Kosten är lättsmält för de flesta och renade för kroppen, perfekt för att skapa en nystart. Raw food kan fungera bra under sommarhalvåret då kroppen har ett naturligt behov av en lättare och mer självrenande kost.

 

Personer som använder sig av Raw food är ofta väldigt kroppsmedvetna, och de utstrålar ofta kroppslig viktbalans, sundhet, skönhet och lugn och avslappning.

Du blir vad du äter får sig ytterliggare en innebörd, där man kan ana att denna kost har något att berätta för oss andra?

Negativt:

Raw food kan var krånglig att följa, särskilt när man inte är hemma och har tillgång till alla maskiner och speciella livsmedel som kan behövas i de olika recepten.

 

Inom Raw food har man en rädsla för vissa livsmedel, väldigt näringsrika sådan också dessvärre: kan gälla baljväxter, många spannmål och animaliska livsmedel. Man har även en förkärlek för att trycka i sig en hel del smoothis, något som troligen har inspirerats av den kaliforniska värmen där smoothis kan ha en törstsläckande funktion, men kanske inte fungerar lika bra här uppe hos oss i Sverige under det kalla vinterhalvåret. En smoothi innehåller ofta enzymer, antioxidanter, enkelomättat fett och C-vitamin... Ja, men övriga näringsämnen kan variera och mängden kanske inte bli så stor då en smoothi mest innehåller vätska (brukar dessvärre låta annorlunda på TV, då förespråkarna menar att dessa är fulla av näringsämnen!). Hur mycket näring dessa smoothis egentligen innehåller kan man ju undra över, samt hur stabiliserande dessa egentligen är för blodsockret? Intressant om någon kunde mäta upp näringsinnehållet i en smoothi?

Tips!

Gör en nyttig god, kall smoothi som innehåller näring och energi, ex: blanda spenat (fryst), grönkål (fryst), blåbär (fryst), chiafrön, sötmandlar, linfrön, kokos, sojamjöl (sojamjölk), olivolja, ananasbanan, ... brännäslepulveringefära, lite chili, lite citron eller grapefrukt, vatten... mumma...

 

Varför man bestämt att kost får högst värmas upp till högst 42 grader kan man ju också undra över? Vissa näringsämnen försvinner bevisligen vid uppvärmning, exempelvis B-vitamin och matsmältningsenzymer men många av förespråkarna har en väldig stark övertygelse att uppvärmning av kost skulle vara skadlig för alla näringsämnen, vilket krånglar till matlagningen och kostinnehållet! Varför vissa födoämnen inte får blandas vid samma måltid kan också gå för långt och bli en fix idé.

 

Äter du enligt Raw food bör du nog se över att du får tillgång till alla vitaminer och mineraler som din kropp behöver, därtill proteiner. Se även till att du får i dig tillräckligt med energi, anorektiker bör vara observanta. Se energibehov.

Tabell: Raw food (Levande föda) - nya kostmetoder.

power-plate-svensk-low1-300x283.png Nyttan att äta vegetariskt har börjat sprida sig i mer akademiska kretsar. Läkare för framtiden förespråkar att vi ska äta efter tallriksmodellen Power Plate. En kost som liknar Medelhavskost men i princip är helt vegetarisk, förutom fisk. Kosten anses motverka ett flertal sjukdomar: diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och inflammatoriska sjukdomar som Alzheimer m.fl.

Se även extern sida om andra olika kostmetoder: Viktvägvisaren. En annan bra sida om olika dieter och kostmetoder är Dietguiden, eller .

 

Mer inividuella kostmetoder

Dessa mängder av kostkoncept i all ära, för att krångla till det ytterligare så presenteras här nedan 2 exempel på mer individualiserade kostmetoder. Dessa specificerar mer exakt vilka livsmedel som man passar för och vilken föda man bör inta enligt dessa metoder.

ajurveda_logga_ny.jpg  Ayurveda

Ayurveda är ett långvarigt välprövat system för hälsa, där man utgår från en helhetsbild utav människan. Varje människa består av en individuell blandning av 3 kroppstyper (doshor), som ska ses som de grundenergier vi bär med oss. Dessa innehåller våra egenskaper som i sin tur kopplas till olika hälsoråd som Ayurveda föreslår för att uppnå balans i kroppen. Vid obalans i kroppen så ska man försöka motverka den/de kroppstyper (doshor) som vi består mest av genom att inta kost med motsatta egenskaper. De 3 kroppstyperna är:

Vata (har egenskaperna kall, torr, rörlig och lätt):

Vata-typer har egenskaper som gör dem kreativa och snabbtänkta. De mår bäst av regelbundenhet, fasta rutiner (kan gälla måltider och sänggående). Vid obalans kan stress, trötthet och koncentrationssvårigheter infinna sig. Ät mat med sura och söta smaker, lugnande och mättande mat. Minska på stark, bitter och kärv smak. Mat som är bra kan vara: de flesta grönsaker, vissa baljväxter, alla mjölkprodukter, de flesta nötter och frön och oljor. Vete, havre och ris är bra. De flesta söta och sura frukter, fisk och kött. Undvik rött kött.

 

Pitta (har egenskaperna het och lätt):

Pitta-typer gillar att ha många projekt gång samtidigt, är orädda och starka. Bör unna sig mer regelbunden avkoppling samt undvika för mycket värme. Vid obalans kan ilska och irritation infinna sig. Har stor aptit. Ät mat med beska, söta och kärva smaker. Lite smör och fett. Dra ner på salt, sur och stark mat. Ät mer kall mat (sallader) eller inte allt för varm mat, kall dryck är även bra, undvik för starka kryddor. Mat som är bra kan vara: de flesta grönsaker, de flesta baljväxter, sötmandlar, solrosfrön, undvik övriga nötter och frön. Havre, korn, vete, vitt ris, couscous, pasta är bra. Mjölk, grädde och osaltat smör, olivolja, solrosolja. Kalkon, kyckling och räkor. Undvik rött kött och vissa fisksorter.

 

Kapha (har egenskaperna tung, stabil, kall och oljig):

Kapah-typer är lugna, toleranta och trygga. De bör utmana sig till mer omväxling och stimulans. De har en tendens till övervikt. Vid obalans kan de bli tillbakadragna och depressiva. Ät mer varm, lätt mat, torr mat, utan mycket vatten. Minimalt med smör, olja och socker. Starka, beska och kärva smaker. Undvik söt, sur och salt smak. Starka kryddor är bra. Mat som är bra kan vara: de flesta grönsaker, undvik allt för söta frukter, övriga går bra. De flesta baljväxter går bra. Solrosfrö och pumpafrö går bra, undvik övriga nötter och frön. Bovete, hirs, korn, majs, råg, couscous, basmatris går bra. Lättmjölk, getost. Solrosolja, sesamolja, majsolja, mandelolja, tistelfröolja. Kalkon, kyckling och räkor. Undvik rött kött och vissa fisksorter.

Notera:

Enligt Ayurveda smälter vi och tillgodogör oss maten bäst under Pitta. Det viktiga huvudmålet ska därför intas mellan kl 10:00 - 14:00 då Pitta är aktiv.

Doschor: inverkan under årstiderna

Kapha:    Senvinter, vår och försommar. Kallt vått, grått och stilla väder.

Pitta:      Högsommar och sensommar. Varmt och fuktigt väder.

Vata:      Höst och förvintern. Kallt, torrt och blåsigt väder.

Doschor: inverkan under dygnet

Kapha:    06:00-10:00, 18:00-22:00

Pitta:      10:00-14:00, 22:00-02:00

Vata:      02:00-06:00, 14:00-18:00

Positivt:

En kostmetod som tar hänsyn till hela vår kroppliga funktion, där bl.a. våra psykiska-, mentala- och fysiska egenskaper samverkar med vår kost. Det finns en hel del råd som kan vara bra för att balansera ens naturliga kroppskonstitution när obalans infinner sig. Man tar stor hänsyn till kontinuitet i alla måltider, dygnets och årstidernas inverkan mm. för vår allmänhälsa. 

Negativt:

En kostmetod som har lång tradition och tillkommit för länge sedan med allt vad det innebär. Känns inte särskilt uppdaterad med nyare rön och påverkas och speglas troligtvis stort av den kultur samt de traditioner man har där den uppkommit. Kan kännas väldigt kategorisk med alla sina specifika råd. 

 

En av Ayurvedas förespråkare är bl.a hälsoprofeten Deepak Chopra. Här på Hälsosidorna kan du göra en test för att få fram din personliga profil efter kroppstyp samt lära dig mer om de olika kroppstyperna inom Ayurveda. Se AYURVEDA TEST - HÄLSOSIDORNA.

Tips!

Inom Ayurveda anser man att de sex smakerna ska vara representerade i varje måltid. När vi ofta är bra på att inta kost som är stark, söt och sur är vi sämre på att inta smakerna bitter, kärv och stark/kryddig.

 

Obs! Behövs ShockwaveFlash Player installerad för att kunna köra testen. 

 Tabell: Ayurveda - mer individuella kostmetoder.

 blodgrupp.jpg Ät rätt för din blodgrupp

Denna diet är framtagen av Dr. Peter J.D Adamo och har rönt en viss uppmärksamhet och en del kritik. Våra blodgrupper anser han betingade till viss sorts kost som har sin grund i de folkvandringarna som pågått på jorden under tusentals år. Människan ska på detta vis ha anpassat sig till olika sorts kost under olika levnadsbetingelser, något som Adamo kopplar till olika blodgrupper. Följande gäller:

Blodgrupp 0  - Köttätare (Jägaren/samlaren), 38 % av svenska befolkningen:

Behöver mycket motion. Ät Kött, fisk, frukt och grönsaker. Undvik de flesta spannmål (särskilt vete) men även bönor, baljväxter och mejeriprodukter.

 

Blodgrupp A – Vegeterian (Jordbrukaren), 44 % av svenska befolkningen. 

Föredrar lugnare typ av motion, meditation och yoga mm. är bra. Ät mest vegetariskt. Grönsaker, tofu, spannmål, bönor, baljväxter, frukt och viss typ av fisk som lax, sniglar, makrill mm.

 

Blodgrupp B - Blandkost (Nomaden), 12 % av svenska befolkningen. 

Behöver normal motion. Är mer en allätare. Den enda blodgrupp som anses tåla mjölkprodukter bra, I övrigt ät kött, spannmål, baljväxter, grönsaker och frukt. Undvik bl.a. kyckling.

 

Blodgrupp AB – Blandkost (Nyare blodgrupp), 6 % av svenska befolkningen.  

Föredrar lugnare typ av motion. Har bäst immunförsvar av alla blodgrupper. Ät kött, fisk, skaldjur, mejeriprodukter, tofu, baljväxter, spannmål, grönsaker, frukt.

Positivt:

Kopplingen olika blodgrupper och kostens påverkan på kroppen är intressant. Bra bara om någon utomstående är villig att forska djupare i ämnet.

 

Negativt:

Har fått stor kritik för att den inte anses har någon vetenskaplig grund. Fakta bakom de olika blodgruppernas uppkomst anses som fel. Deras inverkan på kosten är dåligt belagd, dessutom kopplingen till blodgrupp och olika sjukdomar och kosttillskott som behövs för dessa anses obevisade och ifrågasätts starkt. 

 

Att äta efter ens blodgrupp innebär precis som Ayurveda att vissa specifika livsmedel är att föredra och att andra bör uteslutas.

För mer info se externa sidor: Ät rätt för din blodgrupp, för mer info om vilken specifik kost som gäller för de olika blodgrupperna, se Matvarulista, alt. Matvarulista. För ännu mer info se extern C-uppsats: Ät rätt för din blodgrupp (pdf-dokument).

Tabell: Ät rätt för din blodgrupp - mer individuella kostmetoder.

 

Det är ganska uppenbart att det kan bli svårt när man jämför dessa metoder och kanske kommer fram till olika svar på vad man bör äta. Däremot så kanske man får svar på varför vissa livsmedel som man har känt påverkat ens kropp negativt kanske bör uteslutas, man får en sorts bekräftelse. Man skulle kunna göra spontana reflektioner, att Kapha-dominerade personer enligt AyurVeda skulle kunna ha en hel del gemensamt med blodgrupp O enlig blodgruppsmetoden samt även stenålderskost samt koppla problem med intag av för mycket snabba kolhydrater och vikt osv. Dessvärre stämmer inte alla kostråd full ut mellan de olika lärorna. På liknande sätt så skull man nog kunna hitta samband för de som kan inta spannmål i större mängd utan att gå upp i vikt med ohälsa som följd och så vidare...

Kostmetoder - kostpyramider

Ett annat sätt att se på kost är att använda olika kostpyramider. Det som finns i basen av pyramiden ska man äta mycket av, det som är i toppen mer sparsamt. Här kommer några exempel:

 

Olika kostpyramider 

 

Traditionell kostpyramid 

 

traditionell_kostpyramid

Detta är den kostmetod som förespråkats sedan början av 70-talet i de flesta länder. Den bygger på att all sorts fett bör intas med måtta för att de anses kunna leda till fetma, samt att kolhydrater från främst spannmål ska vara grunden i vår föda. Denna modell passar även bra in på vad som förespråkas från Svenska livsmedelsverket, SLV.

 

 

 

 

 

 

  

Willets kostpyramid

 

willet_kostpyramid

 

 

 

Walter Willet är en kostepidemilog som rönt stor uppmärksamhet på senare tid. Han klargör den stora skillnaden mellan de "goda" fetterna från vegetabiliska oljor och fisk samt de mer osunda animaliska "onda" fetterna. Se fett. Man anses därmed kunna äta mer fett än vad som förespråkats enligt kostpyramiden ovan bara om de är av den rätta sorten. Precis som Atkins, Montignac och andra kostmetoder så förespråkar han även vikten att man ska inta långsamma kolhydrater med lågt GI-värde för att de är mer hälsosamma för den allmänna hälsan. Och främst för att de minskar risken för fetma som de snabba kolhydraterna anses ha. Därför ska man undvika vitt bröd, socker mm. Se kolhydrater. Han förespråkar precis som de flesta andra kostmetoder även vikten av daglig motion för att kunna uppnå optimal hälsa.

 

Se intervju med Walter Willet från Utbildningsradion.

 

Kostpyramid Hälsosidorna (alternativ) 

 

hälsosidorna_kostpyramid

Hälsosidorna presenterar här en alternativ kostpyramid som visar på hur en framtida modell även skulle kunna se ut. Den bygger vidare på Willetts modell men tar större hänsyn till vikten av de näringsrika baljväxterna tillika nötter och frön. Basen bygger därför på grönsaker där de med mer antioxidantiska egenskaper förordas, de näringsrika kålväxterna är centrala. Se antioxidanter.

Grönsaker är till största delen basisk föda och därför bra för syra/basbalansen, det samma gäller för frukt och bär. Fullkornsprodukterna flyttas upp, då dessa inte anses lika centrala även om gruppen innehåller en hel del nyttiga livsmedel. De vegetabiliska oljorna består till största delen av den optimala olivoljan (enkelomättad) samt rapsoljan, linfröoljan samt valnötsoljan som innehåller mycket Omega-3. Dessa väger även upp Omega-6 oljorna som är mer vanliga i de andra grupperna. Omega 3 finns även i gruppen där fisk ingår. Att särskilja Kryddor och örter som en egen grupp kan vara bra, då dessa är en ganska outforskad grupp men har i alla tider haft en central främst som medicin men ingår även i den dagliga kosten. Kost med lågt

GI-värde förordas även här, se GI-värde.

 

Att äta den kost som innehåller mest näring förespråkas också. För olika näringsämnen i olika livsmedel, se mat.

 

Tabell: Olika kostpyramider.
​ 

Stenålderkost, Atkins med flera skulle också kunna beskrivas genom uppritade kostpyramider för dessa.

Om du analyserar din egen kost och märker att du äter mycket kolhydrater och främst snabba sådana och lider av symptom som fetma och stort sötsug mellan måltiderna så kan det finnas anledning att testa en kostmetod som minskar på kolhydratinnehållet till förmån för mer långsamma kolhydrater samt mer protein och fett. Det är alltid av stor vikt att du ser till att få i dig alla viktiga näringsämnen, men du kan faktiskt utgå från någon av de mer populära kostmetoderna eller varför inte sätta i hop en egen med dessa som bas, dvs. personligen testa dig fram. 

Ett bra tips är att försöka sätta i hop din kost med den mat som innehåller mest näring som bas, se mat, samt därtill försöka få en djupare inblick och förståelse för de mer grundläggande kostråd som kommit fram och som presenterats ovan, se sanningar om vår kost.

 

Tillsatser

Det används allt för mycket tillsatser i våra producerade livsmedel. Många av dessa tillsatser kan vara skadliga för vår kropp. Att äta en så naturlig kost utan tillsatser (E-nummer) är därför att föredra!

Boken "Den hemlige kocken" om alla tillsatser i vår mat av Mats-Eric Nilsson har nog varit en tankeställare för många!

Se externt dokument med tillsatser från Örtagubben. Se även Tillsatser i mat hos Livsmedelsverket, samt Tillsatser i vår mat hos Konsumentsamverkan.

Se även Sockerater och sötningsmedel.

Obs!

Livsmedel berikas även med näringstillskott i form av vitaminer och mineraler.

Äta animalisk eller vegetarisk kost

Vilken typ av föda är bäst, animalisk eller rent vegetarisk. De flesta förespråkar en blandkost med övervägande del vegetariska livsmedel. Vissa samband kan man se:

  1. Det är enklare att få i sig alla näringsämnen med hjälp av animalisk föda, många näringsämnen finns koncentrerade i dessa livsmedel. Vegetarianer och främst veganer måste därför ha stor kontroll över sitt kostintag så inte eventuell brist uppstår, detta är ett faktum. Vegeterianer bör inta en hel del baljväxter. Sojabönan är ett superlivsmedel med massor av protein och näringsämnen. Även nötter och frön bör vara centrala för vegeterianer, tillika mörkgröna grönsaker, där bl.a. kålväxter innehåller massor av näringsämnen.
  2. I kött är risken större än i vegetabilier att få i sig vissa skadliga ämnen (toxiner). Att äta lever exempelvis är något av den mest koncentrerade animaliska näringskällan man kan äta, men levern är också ett reningsorgan, så hur mycket annat oönskat får vi kanske inte i oss samtidigt. Så, det är inte helt klockrent att gå på det livsmedel som har den största näringskällan, då det kan innehålla oönskade delar samtidigt. Mycket av dagens industriella uppfödning av djur kan leda till sämre näringsinnehåll hos dessa än hos fribetande djur, eller vilda djur. Vegetabilier kan även ofta innehålla olika halter av näring beroende på förutsättningar och plats de har vuxit på, samt kan även vara besprutade med olika kemikalier av olika slag. Detta framgår inte alltid i debatten. Hur många vet att vårt spannmål ibland är så urlakat på näring, så man måste efterberika det med vitaminer och mineraler"Ett mynt har alltid två sidor".
  3. Främst inom animaliska livsmedel har det konstaterats finnas allt för stora mängder av onyttiga mättat fett som kan bidra till hjärt- och kärlsjukdomar enligt många.
  4. I vegetabilier finns de nyttiga enkelomättade fetterna och de nyttiga fleromättade Omega-3 fetterna i mindre mängd. Även den fleromättade fettsyran Omega-6, vilken vid rätt mängd är bra men vid för stor mängd kan vara skadligt anser många. Fisk, och framförallt fet fisk innehåller nyttiga animaliska fleromättade fettsyror av Omega-3 typ (bl.a. EPA), det är en viktig egenskap som gjort att fisk förordnas allt mer.
  5. Vegetabilier kan innehålla mycket fibrer, men kan även innebära ett intag av för mycket snabba kolhydrater i stället för de mer nyttigare långsamma kolhydraterna. Detta kan också dessvärre leda till övervikt, hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes m.fl.

Många vegetabilier har visat sig vara väldigt nyttiga, fulla med mineraler och vitaminer och kan dessutom även vara så kallade antioxidanter och därför ha vissa optimala egenskaper.

De flesta animaliska djur vi äter är själv faktisk växtätare och får därmed sin föda från vegetabilier. De örter och grödor som djuren äter är inte att förakta. Dessvärre har det visat sig att människan inte kan omforma alla näringsämnen lika effektivt som vissa djur i alla hänseende. D-vitamin och C-vitamin kan de flesta djur skapa själva, vi måste få D-vitamin via solljuset eller kosten och C-vitamin från kosten. Omega-3 fettsyran EPA är en viktig fettsyra som vi människor inte kan omforma från Omega-3 fettsyran Linolensyra lika effektivt som djuren tror man. Mer rön om detta kommer förhoppningsvis att komma i framtiden. Och var får då den nyttiga feta fisken som lax, ål och makrill m.fl. sin nyttiga Omega-3 fettsyra från för ursprungskälla, jo! rätt gissatt oftast från alger som är vegetabilier.

 

Ur fysiologisk och biologisk synpunkt är vår kropp enligt de flesta skapad för blandkost. Vi har hörntänder precis som köttätande djur har. Somliga andra påstår att vi har mer gemensamt med de djur som äter rent vegetabiliskt. Bl.a. våra kindtänder, magsyran, och tarmarnas längd. Hur är det då med näring och vegetarism: faktum är att många av de mest långlivade och starkaste djuren är vegetarianer (elefanter, oxar, hästar m.fl.), och det har visat sig att så väl människor som djur kan bli starka av en väl sammansatt näringsrik vegetarisk kost. Det finns kulturer där man mestadels äter vegetarisk kost och man har här god hälsa och hög medellivslängd. Det samma gäller för de som äter en blandkost med såväl animalier som vegetabilier i form av grönsaker, frukt och spannmål m.m. Debatten lär fortsätta! Oavsätt vilken kosttyp man än förordar är det bäst att regelbundet kontrollera sin hälsa hos en läkare, för att få reda på om någon eventuell näringsbrist föreligger.

Notera:

Konsumtionen av kött i Sverige har ökat med 40 % de senaste 20 åren. Ca 70 % av Sveriges åkrar används för att ta fram foder till djuruppfödning. Rent resursmässigt är det betydligt dyrare att producera kött än vegetabilier: Det behövs minst 10 gånger så mycket mark för att producera kött än vegetabilier med motsvarande närings- och energiinnehåll. Dessutom går det åt betydligt mer vatten. Ca 18 % av växthusgaserna anses bero på köttindustrin.

Eventuell näringsbrist hos veganer och vegetarianer!

Laktovegeterianer bör vara observanta på att brist kan uppkomma på D-vitamin (vintertid), i övrigt brist på Zink, Selen, Järn, Jod och Omega-3. Helveganer bör även se till att få tillräckligt med Kalcium, B12 och Proteiner.


Kost och faktorer för längre liv!

Det finns flera faktorer som påverkar och ger oss möjligheten att leva ett långt och hälsosamt liv, inte bara kosten!

Film: "Dan Buettner: How to live to be 100+ ":

Film:  på ett lång liv""Recept

Eller läs artikeln: De gamlas by på de odödligas ö

Filmer om kost

Här hittar du lite filmer om kost:

Film: LCHF - Diabetes - Vetenskapen värld SVT2 del1

Film: Matrevolutionen -- Ät dig frisk med riktig mat

Film: Dr Mercola and Dr D'Agostino on Ketogenic Diet

Film: Levande Föda - Konsekvenser?

Film: Vegan Ayurvedic Diet Part 1.wmv

Artikellänkar

 

Här nedan kommer artikellänkar till externa webbsidor.

 

 Externa länkar: Källa:
NÄRINGS LÄRA NÄRINGS LÄRA (pdf-dokument)  MittVal 

Nya kostråd fokuserar på matens kvalitet

Aftonbladet 

Bakslag för Livsmedelsverkets lågfettstrategi

Svenska Dagbladet 
Positionerna är låsta mellan olika läger  Svenska Dagbladet 
Tallriksmodellen döms ut Svenska Dagbladet 

”Livsmedelsverket aldrig i framkant”

Svenska Dagbladet 
14 råd - följ doktorns livsstilsprogram  Expressen 

Rätt mat ger gott hjärta och minne

Expressen 
Forskare river kostpyramiden  Dagens Industri 

Nyckelhålet lockar färre

Dagens Nyheter 
Om vetenskapen får skriva matsedeln  Dagens Nyheter 
Det är felaktiga kostråd som gör oss överviktiga och sjuka  Gunnar Lindgren 
Ät dig frisk med matpyramiden  Aftonbladet 
Så blir du frisk på naturlig väg  Aftonbladet  
Trenddieterna 2005 - Bluff eller bra?  Aftonbladet  
Trenddieter  Friskispressen 
Dieter på modet  Allt om diabetes 
Dieter under luppen  Råd & Rön 

Rätt sorts fett viktigare än mängden

Aftonbladet 
Modedieter -vad ska man tro på?  Netdoktor 
Fettintag och kardiovaskulär hälsa – är vi helt felinformerade?  Läkartidningen 
Vissa forskare vägrar släppa sina hypoteser  Dagens Medicin 
Populära bantningsmetoder - bmidirekt  BMI Direkt
Nu är det strid på kniven om kolhydraterna  Aftonbladet  
Inte farligt med mycket kolhydrater  Aftonbladet  
Medelhavskost bäst för hälsan Svenska Dagbladet
Inflammationsdrivande mat kopplas till depression Svenska Dagbladet

Medelhavskosten skyddar minnet hos äldre personer

Dagens Nyheter
Medelhavskost bra för hjärtat  Östgöta Correspondenten 
Medelhavskost kan skydda mot insjuknande i depression Dagens Medicin 
Medelhavsmat kan ge skydd mot Alzheimers sjukdom  Dagens Nyheter 
Willets matpyramid   Folkhälsoguiden 
Håll koll på alla GI-metoderna!  MåBra 
Paleolitisk kost och evolutionsmedicin: nyckel till västvärldens sjukdomar Läkartidningen
Tappa kilon med svenskdieten Aftonbladet  
De äter som på stenåldern  Aftonbladet  
Guide till stenåldersmaten  Expressen 

Stenålderskost – en myt

Aftonbladet  
Montignac-metoden  Glykemiskt Index 
Atkinsdieten - rena hälsokuren  Aftonbladet  
Introduktion till ketogena dieter  hälso.info 
Keton  Matfrisk 
Drick gräs! Expressen
Ät som en apa och håll dig frisk Expressen

Succédieten - skippa vetet och rasa i vikt

Expressen
Levande föda   Nexus
Tio Anledningar att Äta Mer Som en Vegetarian  Godsdirectcontact 
Kilona rasar med Atkins  Aftonbladet  
Vad är lågkolhydratkost? Livsmedelsverket
Atkins metod ger bästa bantningen  Svenska Dagbladet  
Atkinsbantare kan dö i förtid  Aftonbladet 
Diabetiker, akta er för Atkins Aftonbladet 
Varför är Atkins mer kritiserad än Montigniac - är det inte samma sak?  Aftonbladet  
Glöm Atkins, GI och Montignac: Här är den nya tallriksmetoden  Aftonbladet  
Fettmaforkningen i gungning Livlinan
Lågkolhydratkost Kostdoktorn
Kostprogram LCHF Kostdoktorn
”Jag blir sällan sugen på något sött” Svenska Dagbladet

Debatt: Är LCHF farligt eller fantastiskt?

Må bra

"LCHF är för latmaskar som inte orkar träna"

Expressen
Fettdoktorns diet ger hjärtinfarkter Aftonbladet  
LCHF är inte farligt för hjärtat Aftonbladet  

Kostråden styrs av ekonomiska intressen

Aftonbladet  

Lars-Erik gjorde tvärtemot och blev fri från sin diabetes

Expressen

Riskfyllt för mammor att följa LCHF-dieten

Aftonbladet  
Fettdieten gör dig trögtänkt Aftonbladet  

Inte förvånande att LCHF är farligt

Dagens Nyheter

Så fixar du LCHF – utan rött kött

Aftonbladet  

Ny studie: fet kost leder till diabetes

Aftonbladet 

Larm: Fettdieten kan vara farlig

Expressen

Ger lågkolhydratkost sämre humör?

SweetBalance

Möt familjen sockerfri

Expressen
Det här är Iso-metoden Expressen 
Gå ner ett kilo i veckan med Isodieten Dagens Nyheter
Ät mat som passar just din blodgrupp Aftonbladet  
Ät rätt för din blodgrupp  Andersson förlag 
Kom i balans med ayurveda-maten  Aftonbladet  
Ayurveda hjälper människor att komma i balans  Miljömagasinet 
Bättre matsmältning med ayurveda? Aftonbladet  

Hälsorådgivning (Ajurvediskt terminsbrev)

OJAS vid PAN 
Är frukt ursprunglig föda? Johannas kost
Vi förvirras av alla motstridiga kostråd  Svenska Dagbladet 
Växande intresse för giftfri mat  Dagens Nyheter 
Vad blir vi feta av? Fett - eller socker?  1,6 miljonersklubben 
Livsmedelsverket: Tummen ner för Atkins och GI-metoden  Aftonbladet 
Kostens mångsidighet- speciellt viktig för personer med diabetes.  Allt om diabetes  
Han blev frisk av specialkost  Sydsvenskan 
Hippokrates visste hur man håller dieten  Svenska Dagbladet  
Tallriksmodellen-lunch och middag  Hälsomålet 
Läkande kost  Mamut 
Straffskatta skräpmaten  Sanna Ehdin 
Naturliga medel för deppiga  Aftonbladet 
Den dolda kunskapen om hälsa  Netway 
Diabetesbomben  Expressen 
Listan på maten som minskar hjärtsjukdom  Expressen  
Vegankost hindrar hjärt-kärlsjukdomar  Expressen 
Internet som kunskapsbas, del I -Introduktion Träningslära
Vegetarisk kost del 1 – Vad riskerar man att få för lite av? Träningslära
Vegetarisk kost del 2 – Att få i sig de näringsämnen man riskerar att lida brist på Träningslära
Näringslära för vegetarianer Tastline
Var tionde svensk vegetarian Aftonbladet
Ät som en apa och håll dig frisk Expressen

Vegankost i skolan

Livsmedelsverket
Även små barn mår bra av vegetarisk kost Expressen
”Köttätarna har ingen ursäkt” Aftonbladet
KÖTT = MORD !!! Människan skapades till vegetarian, precis som gorillan! Barbariskt att döda !!! Hetsig blogg, Aftonbladet
Bluffmaten Aftonbladet
Matfusket tar över på restaurangerna Svenska Dagbladet
Är det farligt med tillsatser i maten? Svenska Dagbladet

Allt ekologiskt är inte ekologiskt

Wellnessguide

Innehåller ditt påskgodis löss och slaktavfall?

Wellnessguide
"Utan tillsatser i maten riskerar vi att dö" Dagens Nyheter

Näringsaspekter vid behandling av depression och ångest

(Obs! PDF-dokument)
Medibalans
Maten vi borde äta (Obs! PDF-dokument) Prima Vi
De gamlas by på de odödligas ö Svenska Dagbladet

 

Sidan ändrades senast den 23 sep 2014

Dela artikel

 pil_red.gif Kost och näring

          659574_20001429.jpg

  Vitaminer och mineraler kan göra skillnad! Använd kosttillskott vid brist!

A

 pil_red.gif Kost och näring

          659574_20001429.jpg

  Supermaten med den bästa näringen! 

 pil_red.gif Fysisk träning

          424239_73376447

   Intensivträning det perfekta komplementet! Tabata, Core, Crossfit, Boot Camp, Spinning m.fl.


 pil_red.gif Kost och näring

             energicirkel_gi

  Olika kostmetoder: GI, Medelhavsdiet, Atkins, Stenålderkost, LCHF, Isodieten, Raw food... 


 pil_red.gif Psykisk hälsa

              223347_2528

  KBT - Kognitv beteendeterapi för ditt eget välbefinnade! 


 pil_red.gif Kroppslig rening

        555533_12385402

  Fasta med juicer, gör en detox eller praktisera 5:2-dieten!


 pil_red.gif Fysisk träning

                262734_1635

   Styrketräning är optimalt för kroppen!

 pil_red.gif Psykisk hälsa

                 223347_2528

  Tankar styr ditt liv! 


 pil_red.gif Kost och näring

          424239_73376447

  Hormoner kroppens signalämnen!

 pil_red.gif Kost och näring

          424239_73376447

  Omega-3 det nyttiga fettet!

 pil_red.gif Sjukdomar

          424239_73376447

   Råd vid Depression, Glutenintolerans, IBS, Laktosintolerans, Metabola syndromet, Diabetes, Hjärt- och kärlsjukdomar, Benskörhet, Inflammationer - reumatism, Alzheimers, Cancer m.fl.



           © Hälsosidorna ™   -   Alternativet för helhetshälsa   -