Endokrinologi = läran om hormoner

+ Reglerar blodsockernivån neråt, bygger upp muskler. Lagrar glykogen och fett

Funktion:

Sänker blodsockernivåerna (enda hormonet som klarar det). Skapar kroppens energidepå av glykogen. Behövs för omsättning av näringsämnen och lagring och förbränning av fett.

Insulin räknas som ett anabolt hormon då det bygger upp muskelmassan och bygger upp energidepåerna (glykogendepåerna samt fettlagren). När blodsockret har nått en viss miniminivå så signalerar kroppen att den behöver energi, man känner sig då hungrig. En del av oss blir då trötta, känner sötsug, tappar koncentration, blir griniga och lättirriterade, vilket är en följd av lågt blodsocker (hypoglykemi). När vi sen äter så höjs blodsockret igen av främst de kolhydraterna vi stoppar i oss. Insulin utsöndras när du ätit och blodsockrets höjts vilket beror på glukoset i dessa kolhydrater, och är en signal på att kroppen har fått energi. Insulinets funktion är att få musklerna och levern att tillverka och lagra glykogen av kolhydraternas glykos. Glykogen är kroppens lagrade form av energi från kolhydrater - vi kan bara lagra ca 1200 - 1600 kcal glykogen i kroppen. När detta sker så hjälper insulinet därmed till att sänka blodsockerhalten igen. Glukos från kolhydrater som inte används direkt av kroppen eller omvandlas till glykogen lagras som fett. Insulinet stimulerar därför till muskeluppbyggnad och för mycket insulin innebär även att fett förs in och lagras i fettcellerna, som en extra energidepå att ta av vid senare tillfälle. Detta kan leda till fetma. Insulin bildas i Langerhans öar i bukspottkörteln. Zink behövs för produktionen av insulin.

Kolhydrater med lågt GI-värde bibehåller ett jämnare blodsockervärde, något som innebär en jämnare stegring av blodsockret i kroppen och inte ger de snabba toppar av högt blodsockervärde (hyperglykemi) som kolhydrater med högt GI-värd har. Läran om kost och GI-värde (glygokemiskt index) kommer från kostmetoder som har sin huvudsakliga inspirationskälla och ursprung från diabetikerhåll där det länge varit ett faktum att man kan påverka ens blodsockervärden med kosten. Genom att äta långsamma kolhydrater (lågt GI-värde) så känner man sig även mätt längre och det naturliga energiintaget minskar när sötsuget därmed blir mindre. 

Obalans:

Kan ge diabetes (sockersjuka), vilket beror på minskad förmåga att producera insulin eller omvandla insulin:

Diabetes typ 1 innebär att kroppens egen insulinproduktion helt eller nästan helt upphört.

Diabetes typ 2

Vid (åldersdiabetes) har insulinresistens inträffat (relativ insulinbrist), vilket innebär att cellernas förmåga (receptorernas) att reagera på insulin är nedsatt. Det är vanligt att man då överproducerar insulin (hyperinsulinism) till att börja med eftersom receptorerna inte svarar som dom ska. Kroppens oförmåga att sänka blodsockervärdena effektivt gör att blodsockerhalterna stiger och svänger nu kraftigt vilket medför stora problem. Det onda kolesterolet ökar. Risken för hjärt- kärlsjukdomar ökar. Främsta orsaken är övervikt, bukfetma samt dålig motion. Men övervikt och fetma kan även vara symptom på insulinproblem. När blodsockervärdet svänger och går ner kraftigt så känner kroppen att den saknar energi. Detta förlopp kan leda till en ond cirkel.

​

Man räknar med att väldigt många svenskar ligger i ett förstadium till diabetes typ 2.

Viss ärftlighet finns också för diabetes typ 2. I sin förlängning kan produktionen av insulin tillsist ha minskat rejält på grund av den längre obalans som kroppen fått kämpa med under lång tid (insulinresistens samt hyperinsulinism). Då har diabetes typ 2 blivigt av typen diabetes typ 1. För att klara hälsan och livhanken måste man nu tillföra insulin utifrån.

Se Svenska Diabetesförbundet och Allt om diabetes. Alternativ behandling, se Kostdoktorn LCHF, diabetes. 

Förbättra obalansen:

Försök förbättra balansen av intagen energi och förbrukad energi, se energibehov. Fysisk träning som styrketräning och all sort konditionsträning förebygger obalans och risk för insulinresistens, dessutom ökar det förbränningen. Att äta rätt sorts fett, undvika mättade fetter i kosten som försämrar insulinkänsligheten och övergå till mer enkelmättade och fleromättade fetter hjälper även till. Omega-3 är en fleromättat fett med särskilt goda egenskaper och so anses öka insulinkänsligheten enligt många. Att inta kolhydrater med långsamma kolhydrater med lågt GI-värde (glygokemiskt index), dvs. kost som innehåller mindre socker och förädlade kolhydrater som vitt mjöl mf. hjälper. Dessutom är det bra med mer fibrer i kosten som hjälper till att hålla GI-värdet lågt. Mineralet krom förbättrar insulinkänsligheten, Svavel anses också vara bra. Vitamin D är bra. Vitamin B3 anses kunna höja insulinbehovet till att börja med, men under längre dosering så anses insulinbehovet minska vilket är positivt. Hormonet IGF1 anses också kunna påverka insulinet. Exempelvis kanel är blodsockersänkande.

- Reglerar blodsockernivån uppåt. Bryter ner glykogen, musklemassa och fett

Höjer blodsockernivåerna, bryter ner muskelmassa, fett och glykogen (kolhydratdepåer i lever och muskler).

Glukagon aktiveras när blodsockernivåerna sjunker och frigörs under svält och hård fysisk träning. Glukagon är katabolt och bryter ner musklerna. Glukagon frisätter sockerreserverna (glykogen) i lever och muskler (aminosyrorna bryts ner till glykogen), samt tar av reservlagren av fett och gör om det till blodsocker när energi behövs tas från kroppen. Först tar kroppen från glukogenlagret, sen från fettlagret och musklerna. Glukagon och insulin har motsatt verkan på blodsockernivån. Glukagon bildas i Langerhans öar i bukspottkörteln. Protein anses stimulera glukagonutsöndringen, på liknande sätt som fett samt låg insulinhalt gör. Protein i sig bryter däremot inte ner musklerna utan bygger upp dem. Därför tror man att protein har en positiv effekt att förbränna fett indirekt genom att stimulera glukagonutsöndringen. Insulin i höga doser hindrar produktionen av glukagon, detta är viktigt att veta. Därför är balansen mellan dessa 2 hormoner så viktig och därför anses intaget av långsamma kolhydrater istället för snabba kolhydrater vara så viktigt, se GI-värde.

+ Bygger upp muskler. Bryter ner fett.

Är moderhormonet i produktion av andra binjurehormoner, exempelvis östrogen och testosteron. Är bra för Immunförsvaret, skapar antikroppar, påverkar åldersrelaterade sjukdomar. Främjar förbränningen av fett samt muskeluppbyggnaden. 

DHEA är det hormon som kroppen har mest av i blodet. DHEA är även det hormon som verkar sänkas snabbast med ökad ålder och räknas som ett vitalitetshormon. Redan i 25-års åldern börjar DHEA avta med ca 2 % per år. Brist på DHEA kopplas därför till åldersrelaterade sjukdomar. Låg halt av DHEA kopplas bl.a. till hjärt- och kärlsjukdomar samt Alzheimers, benskörhet och viss cancer - exempelvis bröstcancer. DHEA är en förelöpare till stresshormon som kortisol och Adrenalin, Noradrenalin och minskar därför när dessa utsöndras. Viktkontroll med DHEA är intressant då detta hormon har förmågan att både bränna fett samt bygga upp muskler. DHEA med sina åldersrelaterade egenskaper är också ett hormon som är intressant för forskningen. Det har visat sig att man faktiskt kan öka nivån av DHEA genom meditation.

- Reglerar blodsockernivån uppåt. Bryter ner glykogen, musklemassa och fett

Stresshormon. Frigör energi till kroppen. Höjer blodsockernivåerna, bryter ner muskelmassa, bryter ner fett och glykogen (kolhydratdepåerna i lever och muskler).

Kortisol är katabolt och bryter ner musklerna. Kortisol utsöndras när energinivåerna är låga i kroppen, vid svält, eller vid väldigt lång fysisk ansträngning. Kortisol utsöndras också av stress, vid kamp och flykt, vid dålig sömn samt av lågt blodtryck. Binjurarna behöver vitamin B5, vitamin C samt magnesium, därför anses dessa vara stressdämpande. Kortisol ses som en motsats till testosteron. Vid stress så reagerar kroppen med att utsöndra mer adrenalin och noradrenalin till att börja med. Reaktionen blir att kroppen frigör energi och att blodtrycket höjs, andningen blir snabb, hjärtat klappar snabbare, uppmärksamheten höjs. Efter ett tag så utsöndras även kortisol om stressperioden förlängs. Kortvarig stress leder inte till några men, däremot anses långvarig stress kunna leda till problem. Höga halter av kortisol som kan vara i omlopp vid långvarig stress anses kunna försvaga immunförsvaret, hämmar uppbyggnaden av bindväv och kan göra matsmältningen mindre effektiv. Toppidrottsmän i uthållhetssporter kan befaras av att lida av dessa symtom när de ofta blir sjuka. Dessa störningar i stressystemet kan på sikt utlösa högt blodtryck och diabetes typ 2, se insulin. Bukfetma kan då bli resultatet. Så medan kortvarig kortisolutsöndring är fettförbrännande så verkar långvarig kortisolutsöndring som kan ske vid längre stress kunna leda till motsatsen, fetma kring buken genom att insulinproduktionen höjs. Stressad personer har därmed svårare att gå ner i vikt. Sömnsvårigheter, depression och utbrändhet är några symptom som kopplas till långvarig stress.

Kortisol, insulin och glukagon har påverkan på varandra. Kortisol dominera över insulin och insulin över glukagon.

* Reglerar blodsockernivån uppåt. Bryter ner glykogen och fett. Sparar muskler

Funktion:

Är signalsubstanser, Kamp- och stresshormon. Frigör extra energi till kroppen genom att frigöra lagrat glykogen till glykos och har därför en liknande funktion som hormonet glukagon. Höjer blodsockernivåerna genom att frisätta energi genom att bryta ner fett och glykogen (kolhydratdepåerna i lever och muskler) i kroppen. Sparar muskelmassan i motsats till stresshormonet kortisol.

Vid kamp, försvar eller plötslig alarmberedskap så frigörs stresshormonerna adrenalin och noradrenalin. Energin omfördelas i kroppen så att musklerna får mer, detta sker genom att blodsockret och blodfettsyrorna höjs. Blodet omfördelas även så att musklerna får mer medan magsäcken, tarmarna och huden får mindre. Blodtrycket höjs och hjärtat pumpar fortare, syreupptagningsförmågan stegras, vakenheten blir större. Pupillen vidgas för att förstärka synförmågan.

Adrenalin är det hormon som kickar i gång oss vid stora fara, fysiska utmaningar, psykisk stress, ilska mm.

Noradrenalinet är viktig för vakenheten, skapar entusiasm, optimism samt höjer koncentrationsförmågan. Även bra för aptiten och reglering av sömnen. Brist på Noradrenalin kan innebära håglöshet och svåra depressioner. Noradrenalinet har en liknande funktion som hormonet serotonin. Adrenalin, noradrenalin, dopamin och serotonin bildas av ett enzym (aminosyra) med namnet tyrosin och som vi får från födan.

Låg halt av noradrenalin och serotonin förekommer hos deprimerade personer.

Fysisk träning ökar adrenalinet i kroppen och ökar därmed fettförbränningen. Kaffe stimulerar även adrenalinutsöndringen.

* Belöningsupplevelser 

Funktion:

Är en signalsubstans, belöningshormon kopplat till eufori och lustkänsla, hjärnans belöningssystem. Påverkar humöret så man blir glad, lugnande, smärtstillande, stimulerar motoriken, höjer koncentrationen och inlärningsförmågan, är aktivitetsstimulerande. Kopplas till mat- och kulturupplevelser samt lustupplevelser vid sex, aggressivitet mm.

Dopminbrist kan leda till koncentrationsproblem, depression, sömnbrist, mental slöhet, dysterhet, tungsinne, ointresse och att man blir allmänt ouppmärksam. Rökning, narkotika, droger och alkohol men även sötsaker som godis, spänning och lust ökar dopamin och kan skapa beroende. Stor dopaminbrist kan leda till psykiska sjukdomar, depressioner, Parkinsons sjukdom, RLS (rastlösa ben) mf. Finns även koppling mellan dopaminobalans och ADHD, låga halter av amfetamin höjer dopminhalten och används därför ibland mot ADHD. Schizofreni har däremot kunnas kopplas till förhöjda dopaminhalter, det samma gäller vid psykoser.

Adrenalin, Noradrenalin, dopamin och serotonin bildas av ett enzym (aminosyra) med namnet tyrosin och som vi får från födan. Dopamin skapas först, sen noradreanalinet och adrenalinet i en biologisk process. Aminosyran tyrosin som behövs för att bilda dopamin hittar man i proteinrika livsmedel som: kött, fisk, ägg, baljväxter som bönor och linser, mandel, avokado, bananer, keso, jordnötter, nötter och frön mf. Tyrosin behöver förutom protein även vitamin B6, vitamin B12 samt magnesium som främjar bildandet av dopamin.

Har du brist på dopamin bör du öka intaget av proteiner. Järn har även visat sig ha en viktig funktion vid produktionen av dopamin.

Kroppen ökar produktionen av dopamin vid fysisk träning.

Obs!
När du äter godis och läsk så frigörs dopamin, endorfiner och ett hormon som heter grelin. Dopmin ger dig lustkänslor, endofriner gör att du mår bra medan hormonet grelin skapar ökat sötsug och hunger. Det är därför du gärna äter mer sötsaker än vad som är bra när du en gång har börjat småtugga godis. Sockret gör även att blodsockret höjs och att insulin utsöndras i kroppen, vilket påverkar hungerkänslorna i sig och kan leda till bland annat fettma. Godis kan därför ses som en drog som kroppen har svårt att säga nej till när den blivigt beroende, så var observant och försök hålla sötintaget på en låg nivå och försök säga nej när sötberoendet blir för starkt, eller ta en frukt istället...

* Belöningsupplevelser

Funktion:

Är en signalsubstans, belöningshormon som påverkar humöret så man känner sig glad, nöjd och lugn. Reglerar även koncentrationsförmågan, sömnen och sexlusten.

Minskar Sertoninnivån så blir man rädd, blir depressiv, får ångest, blir nedstämd, lättirriterad samt aggressiv. Serotonin ses som dopaminets motsats, se dopamin. För hög serotoninnivå dämpar därför sexualdriften. Sötsaker, alkohol och narkotika kan förhöja serotoninnivån så att man blir nöjd och euforisk, dessvärre även vanligt att man blir depressiv när droger som exempelvis alkohol slutar verka. Impulsiva äventyrare som vill leva väldigt aktivt och vidga gränserna har ofta visat sig ha högre seratoninnivå än normalt. God sömn är viktig för att hålla produktionen av serotonin på en normal nivå, därför kan sömnsvårigheter leda till depression då serotoninhalten minskar.

Antidepressiva medlet Prozac innehåller Serotonin, en bieffekt som medlet har är minskad lust. Johannesört är en ört som höjer serotinnivån och som används som antidepressivt medel. Rött kött, havre, banan, ananas, nötter som cashewnötter och valnötter samt fikon påverkar även seroteninnivå positivt. Precis som många traditionella läkemedel så kan johannesört försämra effekten av andra läkemedel samt påverka enzym- och hormonproduktionen i kroppen, så man bör samarbeta med sin läkare om man vet att risk kan föreligga för detta. 

Låg halt av noradrenalin och serotonin förekommer hos deprimerade personer. MAO-hämmare och SSRI-preparat är läkememedel som används för att balansera obalansen.

Adrenalin, noradrenalin, dopamin och serotonin bildas av ett enzym (aminosyra) med namnet tyrosin och som vi får från födan. Även aminosyran tryptofan behövs för produktionen av seretonin, finns klart mest rött kött, havre och bananer är andra livsmedel som innehåller en bra mängd,  finns därutöver bl.a i kött, kiwi, plommon, ananas, aprikoser, fikon, mjölk, ägg,  spannmålsprodukter, tomater, nötter och frön, exempelvis valnötter och solrosfrön.

Kolhydrater och Vitamin B6 behövs även vid bildandet av serotonin. Snabba kolhydrater har dessvärre den förmågan att de höjer Serotinnivån, det är därför man känner sig så tillfredställd efter man tagit en sötsak. Detta kan detta leda till att man minskar intaget av långsamma kolhydrater till förmån för de snabba kolhydrater, se GI-värde. Tillsammans kan detta leda till obalans i produktionen av hormonet insulin med allt vad det kan innebära på sikt, bl.a. viktökning. Därför är det av stor vikt att ha en känslomässig balans i kroppen, samt inta rätt föda. Dvs. försöka uppnå en naturligt bra sertoninnivå i kroppen.

Kroppen ökar produktionen av seretonin vid fysisk träning.

Observera att testosteron kopplas också till det manliga känslolivet och sexualdriften medan östrogen är viktigare för kvinnor.

Funktion:

Belöningshormon kopplat till fysiskt välbehag, eufori och lust- och lyckokänsla, minskar stress, hejdar smärta, stärker immunförsvaret, förbättrar läkningen av vävnader, bra för tarmarnas funktion och temperaturregleringen i kroppen. Bra för blodkärlen.

Endorfiner har kemiska likheter med opium och morfin. Namnet endorfiner kommer av endogena morfiner, vilket betyder kroppens eget morfin. Det finns ett 20 tal olika endorfiner. Olika enzymer bryter sakta ner endorfiner när de har aktiverats, något som gör att endorfiner måste ombildas igen vid behov.

Endorfiner aktiveras när du känner harmoni, lycka och glädje, hård fysisk träning, kroppsberöring, massage, alkohol, sex, choklad och fet mat mm.

Smärtstillande endorfiner aktiveras och dämpar smärtan när man skadat sig genom att blockera smärtsignalerna till  det centrala  nervsystemet. Vid intag av falska smärtstillande medel har det visat sig att kroppen kan höja produktionen av endorfiner, placeboeffekten anses vara en viktig faktor. 

Funktion:

Belöningshormon som verkar avslappnande, lugnande, skapar trygghet, förbättrar relationer, minskar stress och ångest. Förbättrar näringsupptaget, ökar tillväxten hos barn, ökar läkningshastigheten av sår, stärker immunförsvaret, höjer smärttröskeln, minskar blodtrycket, förbättrar matsmältningen, minskar rädsla och fientlighet.

Oxytocin frigörs vid kroppslig beröring, kramar, massage, sex, amning, socialt umgänge mm.

Oxytocin minskar stresshormonet kortisol. 

+ Reglerar blodsockernivån uppåt, bygger upp muskler. Bryter ner fett 

Funktion:

Manligt könshormon. Behövs för könsdriften, immunförsvaret, längtillväxten och benstommen. Främjar förbränning av fett samt muskeluppbyggnad. Ger fysisk och psykisk hälsa.

Testosteron är ett manligt könshormon som ger skäggväxt, basröst mm i puberteten. Kvinnor har egen produktion av testosteron, men bara ca 10 % av mannens produktion. Testosteron styr även kvinnans sexdrift till stor del. Testosteron är anabolt och bygger upp musklerna. Vid brist minskar muskelmassan, fetma samt trötthet kan infinna sig.

Studier finns på att för lågt eller allt för högt fettintag i kosten kan hämma testosteronproduktionen. 20 - 30 % fett i kosten rekommenderas därför. Man kan öka testosteronproduktionen genom fysisk ansträngning, främst styrketräning. Obs! håll passen mindre än 1.5 h annars tappar man denna effekt för förmån av utsöndring av kortisol istället. Bukfetma är ett annat fenomen främst hos män som kommer sig av att man intar för mycket energi och inte rör sig tillräckligt eller av problem med insulinnivåerna, se insulin. I detta fall så lagras fett istället och testosteron har då en motsatt funktionalitet på fetthanteringen. Så ät rätt och träna så bränner du fett annars sker motsatsen. Zink ökar produktionen av testesteron.

Symptom på brist på testosteron är förlust av muskelmassa, ökade kroppsfetter, depression och slöhet. Testosteronproduktionen minskar när man blir äldre, efter 50 års åldern. Prostatacancer har koppling till testosteron, exakt är inte klarlagt. Cancerformen är den vanligaste bland män.

Fysisk träning ökar testesteronet i kroppen och ökar därmed fettförbränningen.

+ Reglerar blodsockernivån uppåt, bryter ner fett 

Funktion:

Kvinnligt könshormon, hjälper bl.a. menstruationen samt möjligheten att kunna bli gravid. Främjar förbränning av fett före glykogen.

Östrogen ger kvinnan de kvinnliga formerna och de typiska kvinnliga funktionerna. Om män kan få bukfetma av testosteron vid för stort energiintag utan motion så fungerar östrogen på det viset att kvinnor får fettansamlingen kring rumpa och lår istället vid för stort energiintag och för lite fysisk aktivitet. Vid fysisk träning förbrukar kvinnor mera fett än män, detta beroende på att östrogenet sparar på glykogenanvändning från muskler och använder mer fett. Denna effekt verkar öka vid högre östrogennivåer.

Efter klimakteriet så minskar östrogenet, detta kan leda till ökad risk för benskörhet. Det finns även en koppling mellan östrogentillskott och bröstcancer.

+ Reglerar blodsockernivån uppåt, bygger upp muskler. Bryter ner fett

Funktion:

Behövs för längdtillväxten, ämnesomsättningen. Främjar förbränning av fett samt muskeluppbyggnaden. 

Annan namn för tillväxthormon är GH (GH = growth hormone).

Tillväxthormoner är anabolt och bygger upp musklerna samt stimulerar fettförbränning genom att omvandla fett till energi, dvs. levern tillverkar glukos. Kopplas även till våra mentala funktioner för minne och inlärning i nya studier. IGF1 är ett annan viktigt tillväxthormon som stimuleras att bildas av GH. GH brukar säljas som föryngringsmedel på nätet, några egentliga studier om denna effekt finns inte. GH anses hämma produktionen av enzymet Lipoproteinlipas (LPL) som ansvarar för fettlagringen i fettcellerna.

Tillväxthormoner ökar av fysisk träning och därmed även fettförbränningen. Styrketräning har visat sig vara väldigt bra för detta ändamål. Proteiner stimulerar ökad frisättning av tillväxthormoner.

GH-produktionen minskar successivt fram till puberteten, då produktionen plötsligt 3-dubblas för att sen successivt avta för resten av livet. Att ha en bra sömn är av stor vikt för tillväxthormonerna. GH-produktionen ökar nämligen under djup nattsömn, dessutom efter måltider. Brist på detta hormon kan leda till dvärgväxt. Brist kan även innebära förlust av muskelmassa, skapa ökat kroppsfett och slöhet.

+ Reglerar blodsockernivån uppåt,  bygger upp muskler. Bryter ner fett

Funktion:

Tillväxtshormon för olika kroppsvävnader. Främjar förbränning av fett samt muskeluppbyggnad. 

IG-1 är ett skyddshormon som reglerar energiförbrukningen och påminner en del om insulin. Att ha bra nivåer av hormonet IGF-1 hänger tätt samman med att ha en normal produktion av hormonet insulin. IGF-1 är anabolt och bygger upp musklerna. Om man äter mindre så minskar utsöndringen av IGF-1 och kroppen går ner i lågenergiläge. IGF1 stimuleras av fysisk träning, främst styrketräning. Att öka födointaget, främst av protein stimulerar utsöndring av hormonet IGF-1. IGF-1 är ett grundhormon som behövs för att insulin, testosteron och tillväxthormon ska fungera optimalt. Ny forskning visar att IGF1 även är bra för nybildandet av nervceller.

Låga halter av IGF-1 anses kunna leda till insulinresistens. IGF1 är därför bra mot insulinresistens. Hormonet sänker både blodsockret och insulinnivåerna. IGF1 är ett tillväxtshormon som minskar med ökad ålder och är som högst i tonåren. 

Låg halt av IGF-1 kan leda till reducerad kroppslängd. Senare forskning har även visat att höga insulinnivåer ger hög nivå IGF-1 samt låga nivåer av hormonet IGFBP-3. Man har kopplat detta till ökad risk för PCO, akne, närsynthet och ökad risk för vissa cancerformer: bröstcancer, prostatacancer m.f. Missbruk av anabola steroider leder till ökad produktion av talg och akne och det manliga könshormonet testosteron, som i sin följd höjer nivån av IGF-1. Kvinnor över medellängd samt kvinnor som har tidig pubertet har visat sig ha större chans att råka ut för bröstcancer, beroende bl.a. på för höga halter av IGF-1 samt för låga halter av IGFB-3. Det finns vissa studier som visat att för mycket kolhydratrik kost med snabba kolhydrater kan ge insulinproblem som därför kan leda till cancer. Så några tips för att förebygga risken för för höga insulinnivåer och vad detta kan leda till är att man minskar intaget av snabba kolhydrater till förmån för långsamma kolhydrater, ät också antioxidanter samt öka intaget av de nyttiga fleromättade fetterna av typen Omega 3 som visat sig bra för ökad insulinkänslighet.

* Mättnadskänslan

Funktion:

Styr din mättnad, utsöndras när du ätit.

All mat stimulerar frisättning av CCK. Fett anses stimulera CCK än mer så att man känner sig mer mätt. Därför anses fett i maten vara mer mättande. Observera dock att fett ger dubbla energiinnehållet i jämförelse med kolhydrater och proteiner, så för mycket fett i maten är inte bra.

 - Ökar ämnesomsättningen och energiförbrukningen. Bryter ner fett

Ökar ämnesomsättningen och energiförbrukningen, bränner fett. Bra för humöret. Bra för protein-, kolhydrat-, fett- och vitaminmetabolismen i cellerna.

Obalans av sköldkörtelhormoner leder ofta till problem:

Vid för lite T3 (hypotyreos) blir ämnesomsättningen lägre och kroppen börjar gå på lågvarv, och det blir svårare att gå ner i vikt. Man känner man sig ofta kroniskt trött, får koncentrationssvårigheter, depression och sömnsvårigheter, förstoppning, förhöjda blodfetter, håravfall kan förekomma och det blir svårare att förvandla karotin till vitamin A vilket kan leda till nattblindhet är andra symptom. Skapa rubbningar i proteinomsättningen som kan ge svullnader (ödem) i ansikte, ben och händer. Därtill brist på vitamin B12 samt järnbrist, zink mm. Sköldkörteln som också reglerar kroppstemperaturen kan vid minskad aktivitet innebära att man bli känsligare för kyla, vilket även kan vara ett tecken på för lite T3.

Vid för mycket T3 (hypertyreos/tyreotoxikos) höjs ämnesomsättningen och kroppen börjar gå på högvarv, blodgenomströmningen ökar, kroppen blir varm och svettningen ökar, och det blir svårare att gå upp i vikt. Man kan känna sig stressad. Viktnedgång är vanligt, försämrad kondition och muskelminskning lika så. Ökad trötthet, koncentrationssvårigheter och depression, tätare tarmtömningar men ej diarré är andra symptom. Överproduktion av T3 kan dessutom öka antalet fettceller och göra en uppsvälld och tjock. T3 behövs för att hormonerna glukagon och tillväxthormon ska fungera fullt ur.

Ämnesomsättningsstörningar som sjukdomar i sköldkörteln är näst vanligaste efter diabetes typ 1 hos barn, vilket leder till hämmad tillväxt om det inte behandlas. Sköldkörtelrubbningar är vanligare hos kvinnor än män och uppträder oftare hos äldre personer. Det finns en ärftlig faktor. För mer info se extern sida: Thyroid

* Ämnesomsättningen, aptitregleringen, välbefinnandet, immunsystemet,  nervsystemet, fortplantningen, övriga hormoner mm. 

Funktion:

Eikosaniderna är en typ av huvudhormoner, som i många fall kontrollerar och påverkar de övriga hormonerna. Därför anses dessa hormoner vara så viktiga, och ny forskning kommer hela tiden. Eikosaniderna är en aning svåra att studera i och med att de skapas och utför sin uppgift för att sen snabbt försvinna igen. De fungera lite som bilogiska motsvarigheter av kvarkar. Eikosaniderna byggs upp av de fleromättade essentiella fettsyrorna Omega-3 och Omega-6. Undergrupper till Eikosaniderna är Prostaglandinerna (reglerar cellfunktionerna), leukotriner (styr luftrörelsuppbyggnad, allergier mm), prostacycliner (kärlvidgande och avslappnande på glattmuskulatur), thromboxaner (styr att blodets klumpar sig eller ej), lipoxiner, hydroxilerade fettsyror m.f.

Kroppen är beroende av en god balans av eikosanider, därför brukar man tala om goda och onda eikosanider. De goda eikosanider anses bl.a. hämma att blodet klumpar sig, ger lågt blodtryck, hämmar cellspridning (cancer), förbättrar immunförsvaret, är antiinflammatoriska, minskar smärtförmedlingen. På motsatt sätt så anses de onda eikosanider främja att blodet klumpar sig, ger högt blodtryck, främjar cellspridning (cancer), försämrar immunförsvaret, är proinflammatoriska, ökar smärtförmedlingen.

Prostaglandinerna indelas i 3 olika typer. Pg-1 och Pg-3 är inflammationshämmande, sänker blodtrycket och kolesterolet och förhindrar därmed blodproppar. Pg-2 är det skadliga prostagladinet som stimulerar inflammationer, höjer blodtryck och kolesterolhalten mm. Pg-2 bildas av arakidonsyra som bl.a. finns naturligt i inälvsmat, kött, kyckling och äggula. Prostacyclinnivån höjs samt Pg-2 sänks av magnesium.

En överproduktion av insulin stimulerar produktion av de dåliga eikosaniderna. Glukagon stumulerar produktion av det goda eikosaniderna, det gör även Omega-3, där Omega-3 fettsyran EPA är viktig för detta, finns främst i fet fisk. Kvoten Omega-6/Omega-3 anses viktig då den ska ligga så lågt som möjligt, gärna nära 1. Pg-1 bildas av Omega-6 och GLA. Pg-3 bildas av Omega-3.

​

Omega-6 fettsyran GLA stimleras att bildas av protein men hämmas av kolhydrater, adrenalin och transfetter. De goda prostaglandinerna från GLA anses skydda mot hjärt- och kärlsjukdomar, sänker blodtrycket, minskar inflammationer, förbättrar nervfunktioner och immunförsvar. Pg-3 bildas av Omega-3, främst EPA och skyddar också mot hjärt- och kärlsjukdomar, minskar inflammationer, vidgar blodkärlen, minskar hungerkänslorna, stimulerar prestationshöjande hormoner mm. Dessutom så minskar Pg-3 frisättningen av den onda Omega-6 samt fettsyran arakidonsyra som ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar, höjer blodtrycket och ökar inflammationerna mm. Arakidonsyra som finns främst i lever, kött kyckling och äggula kan dessvärre även skapas av Omega-6 fettsyran GLA om EPA-nivån samt glukagonnivån är låg. Därför anses kvoten Omega-6/Omega-3 vara så viktig. Leuktriener skapas också av arakidonsyra som är inblandade vid allergiska inflammationer. Komplext är det som sagt. För olika fettsyror, se Typer av fettsyror.

Kan felaktiga kostråd ligga bakom den snabba ökningen av diabetes? (Obs pdf-dokument)

Glukagon tillverkar blodsockret

Serotoninsystem i hjärnan olika hos män och kvinnor

Ömsint beröring får kroppen att jubla

Lugn och beröring. Oxytocinets läkande verkan i kroppen

Oxytocin kan minska social fobi

Östrogen och testosteron kan bli behandling mot reumatoid artrit

Nya rön om mekanismerna bakom smärtstillande medel