haelsosidorna_logga_ny.jpg

Länkar till externa sidor

 

Hälsa Kost och näring Fysisk träning Kroppslig rening Psykisk hälsa Shop
 - Alternativet för helhetshälsa -
Mat: näring, tabell Vatten Energibehov Kolhydrater Fett Proteiner Enzymer Hormoner Kosttillskott Vitaminer Mineraler Antioxidanter Syra/basbalansen Fibrer


717339_61226081

 Yoga

  Yoga kroppen stark och skapa inre frid! 

717339_61226081

 Meditera

  Mindfulness för att hitta lugnet! 

ajurveda_logga_ny.jpg

 Test

  Ayurveda - vilken kroppstyp är du!  

ajurveda_logga_ny.jpg

 Test

  Beräkna ditt energibehov!

ajurveda_logga_ny.jpg

 Test

  Beräkna ditt BMI!

ajurveda_logga_ny.jpg

 Kolhydrater

  Gi-värde för att

kontrollera sötsuget!

ajurveda_logga_ny.jpg

 Energibehov

  Faktorer för energi-förbrukningen!

ajurveda_logga_ny.jpg

 Sömnproblem

  Sömn är viktig för hälsan! 

ajurveda_logga_ny.jpg

 Stress

  Vad händer vid stress!

Hormoner - signalämnen

Hormonernas inverkan

Hormoner är signalämnen som kroppens endokrina körtlar tillverkar!

 

Hormonernas uppgift är att kommunicerar med cellerna i kroppen och beroende på hormonets sammansättning stimulera eller bromsa en viss process som cellen har behov av. Varje hormon påverkar därför bara specifika celler (celltyper). 


varningstriangel.jpg 

Hormonernas inverkan på vår allmänhälsa är central! 

Cellerna har speciella mottagare (receptorer) för att ta emot olika hormoner (signalämnen). Hormonet stimulerar i sin tur de funktioner som cellen är programmerad för. Ett flertal i sig olika hormoner kan även påverka samma cell.

 

Endokrinologi = läran om hormoner


Hormoner består primärt av proteiner som i samverkan tillsammans med enzymer reglerar kroppsfunktionerna. Hormonerna framställs i kroppen men kan även tillföras utifrån vid behov (hormonsubstitut). Det är främst genom blodet hormonerna transporteras genom kroppen. Tillskott ska man vara försiktig med och bör bara ske på läkares inrådan.

De endokrina organen (körtlar) i kroppen som producerar hormonerna är bl.a.: sköldkörteln, bukspottkörteln, hypofysen, hjärnan, njurarna, binjurarna, äggstockarna, testiklarna ...

Notera:
Hormoner fungerar oftast som signalsubstanser men inte alla hormoner. Det finns även signalsubstanser som inte är hormoner, även om de ofta i dagligt tal benämns som hormoner. 

Nedan har du snabblänkar till ett antal hormoner och signalämnen:

Adrenalin (kamp, stresshormon)

CCK (mättnadshormon)

DHEA (vitalitetshormon)

Dopamin (må-bra-hormon, lust)

Eikosaniderna (huvudhormon för andra)

Endorfiner (må-bra-hormon, lycka)

Glukagon (frigör energi)

Grelin (hungerhormon)

IGF1 (tillväxthormon)

Insulin (lagrar energi)

Kortisol (stresshormon)

Leptin (mättnadshormon)

Melatonin (sömnhormon)

Noradrenalin (vakenhet, stresshormon)

Oxytocin (må-bra-hormon, avslappnande)

Serotonin (må-bra-hormon, lugnande)

Sköldkörtelhormoner (T3, T4) (ämnesomsättn.)

Testosteron (manligt könshormon)

Tillväxthormoner (GH) (tillväxthormon)

Tryptofan (aminosyra, skapar serotonin)

Tyrosin (aminosyra, skapar adrenalin/dopamin) Östrogen (kvinnligt könshormon)

 

Bra för

Hormonerna reglerar ämnesomsättningen och immunförsvaret, förbränning av fett, musklernas tillväxt mm. Hormoner har visat sig påverka de mesta processerna i kroppen och har därmed en väldigt viktig funktion att fylla. Hormonproduktionen kan påverkas av såväl vår kost (näringen), fysiska aktivitet som träning. Även våra gener samt vårt mentala och känslomässiga tillstånd kan påverka hormonproduktionen. Hormonerna är därför en central kommunikationsbärare av stora mått för bra hälsa ...

 

Total mängd

Mängden hormon variera beroende på hormonets funktion, överlag så behövs ganska små mängder för att de ska verka i kroppen: exempelvis behöver en 25-årig man bara ca 8 - 12 mg testosteron.

 

Vad händer vi obalans

Kroppen har som uppgift att vara självbalanserande i sin hormonproduktionen och försöker alltid hålla rätt hormonnivå i kroppen. Skulle hormonnivån bli för hög så kan det vara direkt farligt i många fall. För låg hormonnivå kan ha samma effekt och ställa till kroppsliga problem. Ändå kan hormonobalans föreligga vilket kan leda till följdsjukdomar.

Receptorernas känslighet för olika hormoner kan dessvärre förändras när obalanser inträffar vid förhöjda produktioner av ett hormon, vilket kan innebära att cellernas receptorer blir mer resistenta mot hormonet. Detta kan i sin tur medföra att det behövs mer av hormonet för att upprätthålla samma nivå i cellen. En långvarig överproduktion av ett hormon kan därför vara skadligt.

Exempelvis kan kroppsbyggare som tar tillskott av testosteron skapar ett sådant överskott att testiklarna slutar producera testosteron själv, detta kan då leda till impotens och sterilitet.

Ett annat exempel är insulinresistens som uppstår när de mottagande cellernas mottagare (receptorer) för hormonet insulin minskar i aktivitet, vilket tros bero på att en överproduktion av hormonet insulin får till följd att receptorerna minskar i aktivitet för att kroppen vill bibehålla balansen. Kroppen kan i detta fall komma i en ond cirkel, med allt färre receptorer och en allt större produktion av insulin. Diabetes av typen 2 har då infunnit sig. Tillsist så kan produktionen av insulin även minska som följd så att brist på rent insulin uppkommer.

Kroppen kan börja utveckla olika typer av abstinens och beroenden när den vant sig vid att kompensera brister av olika hormoner genom olika substanser, exempelvis höja nivån av dopamin genom att använda alkohol eller annan drog - ett sug efter drogen uppkommer! När hormonets receptorer allt eftersom blir mer resistenta kan detta i sin tur innebära att mer utav hormonet måste tillföras för att samma nivå av hormonet ska finnas tillgänglig i kroppen, något som gör att kroppen behöver en större och större mängd av hormonet! Kan exempelvis gälla antidepressiva medel som Prozac för att bibehålla nivåerna av serotonin eller olika typer av doger för att bibehålla nivåerna av dopamin, eller ökat sug efter snabba kolhydrater för att höja ofta förekommande låga blodsockernivåer vilket i  sin tur leder till en successiv ökad produktion av insulin! Ett moment 22 uppstår!

Receptorerna kan öka sin känslighet för olika hormoner om nivån av hormonet varit låg en längre tid och inte någon överkompensation skett. En mindre mängd av hormonet (eller kompensationen för hormonet genom olika substanser) behövs då för att uppnå balans igen. Men så fort överkonsumtion av hormonet sker kan cellerna bli mer resistenta mot hormonet vilket innebär att allt mer hormon måste tillföras för att uppnå hormonbalans igen! Dvs. till att börja med kan en liten mängd av ett hormon återställa hormonbalansen, men på sikt vid överkonsumtion kan en allt större mängd av hormonet behöva tillföras för att uppnå hormonbalansen igen. Var aktsam på hur du kompenserar dina eventuella hormonobalanser!

Sammantaget innebär detta att hormonobalanser och balansering av hormonnivåer kan ske på flera olika sätt men att det bästa sättet är att stimulera kroppens naturliga hormonproduktion på ett sunt sätt så långt det är möjligt!

Att tänka på

Vitamin D klassificeras även som ett hormon, detta eftersom det kan produceras i huden efter exponering av dagsljus. Även magsäcken skapar hormon. Magsäckshormon skapas av magsäckens slemhinna och reglerar tillverkningen av magsyra.

Viktiga hormoner och signalsubstanser

Det finns ett 50-tal hormoner, och nya upptäcks hela tiden. Här nedan listas några av de vanligaste/viktigaste hormonerna och signalsubstanserna:

 

Insulin (produceras av Bukspottskörtel):

+ Reglerar blodsockernivån neråt, bygger upp muskler. Lagrar glykogen och fett

 

Funktion:

Sänker blodsockernivåerna (enda hormonet som klarar det). Skapar kroppens energidepå av glykogen. Behövs för omsättning av näringsämnen och lagring och förbränning av fett. Insulin räknas som ett anabolt hormon då det bygger upp muskelmassan och bygger upp energidepåerna (glykogendepåerna samt fettlagren). Obalanser i produktion och upptag av insulin kan leda till diabetes.

Insulinet har som funktion att sänka blodsockerhalten. När blodsockret har nått en viss miniminivå så signalerar kroppen att den behöver energi, du känner dig då hungrig. Du kan då börja känna dig trött, få sötsug, tappa koncentration samt blir grinig och lättirriterad, vilket är en följd av lågt blodsocker (hypoglykemi). När du ätit så höjs blodsockret igen, främst genom glukoset kolhydraterna. Insulin utsöndras när blodsockrets höjts och är en signal på att kroppen har fått energi som måste lagras i kroppen. Insulinets funktion är att få cellerna att öppna upp sig att ta emot glukos och få musklerna och levern att tillverka och lagra glykogen av kolhydraternas glukos. Glukos från kolhydrater som inte används direkt av kroppen eller omvandlas till glykogen lagras som fett. Insulinet stimulerar till muskeluppbyggnad och för mycket insulin innebär även att fett förs in och lagras i fettcellerna, som en extra energidepå att ta av vid senare tillfälle. Detta kan leda till fetma.

Notera:
Glykogen är kroppens lagrade form av energi från kolhydrater. Vi kan bara lagra ca 1200 - 1600 kcal glykogen i kroppen. 

Insulin bildas i Langerhans öar i bukspottkörteln. Zink behövs för produktionen av insulin. Krom och vitamin B7 (biotin) förbättrar insulinkänsligheten och behövs för att insulin ska fungera optimalt.

 

Kolhydrater med lågt GI-värde (långsamma kolhydrater) bibehåller ett jämnare blodsockervärde under en längre tid och ger inte de snabba toppar av högt blodsockervärde (hyperglykemi) som kolhydrater med högt GI-värd har. Läran om kost och GI-värde (glygokemiskt index) kommer från kostmetoder som har sin huvudsakliga inspirationskälla och ursprung från diabetikerhåll där det länge varit ett faktum att du kan påverka dina blodsockervärden med kosten. Genom att äta långsamma kolhydrater (lågt GI-värde) så känner du även dig mätt längre och det naturliga energiintaget minskar när sötsuget därmed blir mindre. 

Om blodsockret sjunker allt för snabbt och lågt kan detta förutom hunger och sötsug orsaka trötthet, nedstämdhet, depressioner, minskad koncentration men även darrningar och hjärtklappningar i värsta fall. Då slår även det stressrelaterade sockerhöjande hormonet noradrenalin på.

Obs!

Hormonet IGF-1 är också viktigt för insulinet.

Tips!

Fysisk träning förbättrar insulinproduktionen och insulinkänsligheten.

Tips!

Alkohol kan skapa lågt blodsocker vilket triggar i gång kroppens normala insulinproduktion. Den som har diabetes ska därför ta en lägre insulindos vid större intag av alkohol.

Notera:

Vid allt för hög blodsockernivå under en längre tid ökar risken för glykering som innebär att blodsockret binder proteiner till sig, något som anses kunna ligga bakom flera ålderrelaterade sjukdomar.

Notera:

Hormonet GLP-1 är en glukagonlik peptid som produceras i tarmen efter man ätit och stimulerar produktionen av insulin. GLP-1 har även förmågan att öka känsligheten för insulin, samt minskar produktionen av glukagon som i sig fungerar blodsockerhöjande, i motsats till insulin. GLP-1 bryts dessvärre snabbt ner i kroppen. Det är enzymet dpp-4 som bryter ner GLP-1 relativt fort i kroppen varför nyare forskning försöker hitta läkemedel som fungerar som dpp-4-hämmare.

Obalanser

Obalans kan ge diabetes (sockersjuka), vilket beror på minskad förmåga att producera insulin eller omvandla insulin. Det finns två typer av diabetes: Diabetes typ 2 (vanligast) och Diabetes typ 1. Om du har flera diabetessymtom (se diabetes) och ett blodsockervärde på över 7 mmol/l på tom mage eller om du har ett blodsockervärde som ligger över 12,2 mmol/l när som under dagen anses du lida av diabetes. Socker i urinen samt att kroppen börjar omvandla ketoner till energi är andra kriterier.

Förutom diabetes typ 1 och diabetes typ 2 förekommer det några mellanformer.

  

Diabetes typ 2

Diabetes typ 2 kallas också för åldersdiabetes. Vid åldersdiabetes har insulinresistens inträffat (relativ insulinbrist), vilket innebär att cellernas förmåga (receptorernas) att reagera på insulin är nedsatt. Det är vanligt att man då överproducerar insulin (hyperinsulinism) till att börja med eftersom receptorerna inte svarar som dom ska.

Kroppens oförmåga att sänka blodsockervärdena effektivt gör att blodsockerhalterna stiger och svänger nu kraftigt vilket medför stora problem. De stora insulinpåslagen har även den negativa effekten att nedbrytningen av fett och proteiner försämras i kroppen, vilket i sig påskyndar bukfetman. Det onda kolesterolet ökar. Risken för hjärt- kärlsjukdomar ökar. Främsta orsaken är övervikt, bukfetma samt dålig motion, men övervikt och fetma kan även vara symptom på insulinproblem. När blodsockervärdet svänger och går ner kraftigt så känner kroppen att den saknar energi vilket gör att man överäter. Detta förlopp kan leda till en ond cirkel. För stora insulinpåslag under en längre tid kan även leda till fettlever. Viss ärftlighet finns också för diabetes typ 2.

I sin förlängning kan produktionen av insulin tillsist ha minskat rejält på grund av den längre obalans som kroppen fått kämpa med under lång tid, dvs. otillräcklig insulinutsöndring har inträffat. Då kan diabetes typ 2 i värsta fall övergå i diabetes typ 1. För att klara hälsan och livhanken måste man nu tillföra insulin utifrån.

Nyare studier visar att personer som har diabetes 2 även har ett överskott av utsöndring av hormonet glukagon från levern, något som även höjer blodsockret. Andra nya studier har även visat på kopplingen mellan diabetes typ 2 och bakteriefloran i tarmarna, och att tarmfloran är förändrad vid diabetes typ 2 och metabola syndromet. Se även probiotika - nyttobakterier och tarmrening.

Sammanfattningsvis kan en kombination av insulinresistens, otillräcklig insulinutsöndring samt förhöjt glukagon ge förhöjt blodsocker vilket leder till diabetes typ 2 och därtill risk för övervikt.

Notera:
Ca 4 % av Sveriges befolkning lider av diabetes typ 2.

Obs!

Ca 80 - 85 % av de som har diabetes typ2 lider av övervikt. Väldigt många svenskar ligger även i ett förstadium till diabetes typ 2, se även metabola syndromet.  

 

Förbättra obalansen:

Genom att äta mindre, äta bra mat, samt minska i vikt genom fysisk träning kan personer som lider av diabetes typ 2 bli mycket bättre.

  • Ät mindre: förbättra balansen av intagen energi och förbrukad energi, se energibehov.
  • Inta långsamma kolhydrater ​med lågt GI-värde (glykemiskt index), dvs. kost som innehåller mindre socker och förädlade kolhydrater som vitt mjöl m.fl. Dessutom inta mer fibrer i kosten, något som hjälper till att hålla GI-värdet lågt.
  • Fysisk träning som styrketräning och all sorters konditionsträning förebygger obalans och risk för insulinresistens, dessutom ökar det förbränningen.
  • Ät rätt sorts fett, undvika för mycket mättade fetter i kosten som anses kunna försämra insulinkänsligheten och övergå till mer enkelmättade och fleromättade fetter. Omega-3 är ett fleromättat fett med särskilt goda egenskaper och som anses öka insulinkänsligheten. 
  • Mineralet Zink behövs för att producera insulin. Krom och vitamin B7 (biotin)förbättrar insulinkänsligheten. Svavel anses också vara bra. Vitamin D är bra. Vitamin B3 anses kunna höja insulinbehovet till att börja med, men under längre dosering så anses insulinbehovet minska vilket är positivt. Det finns kost som är blodsockersänkande, exempelvis kanel.

Även fasta och detox kan förbättra diabetes typ 2, exempelvis 5:2 dieten.

Se även övervikt.

Diabetes typ 1

Diabetes typ 1 innebär att kroppens egen insulinproduktion helt eller nästan helt upphört. Insulin måste då tillföras kroppen i form av sprutor. Diabetes typ 1 kommer oftast tidigt, som barn eller ungdom. Du som lever med diabetes typ 1 känner till alla svårigheter detta leder till trots att du har tillgång till blodsockermätare:

  • Att få till rätt balans mellan tillfört insulin (ofta långtidsverkande insulin) kopplat till kroppens blodsockernivån under dygnets alla timmar! Gränsvärdet på normalt blodsocker är på ca 4 - 6 mmol/l på tom mage hos personer som inte har diabetes. Har du diabetes kan värdena få vara lite högre, upp mot 8 mmol/l på tom mage.
  • Att Diabeteskoma innebär allt för höga blodsockervärden, något som kan skapa allvarliga sjukdomar på sikt som försämrade njurar, sämre syn, hjärtinfarkt, dålig ämnesomsättning, kallbrand m.fl. Symtom på höga blodsockervärden kan vara stark törst, störd puls, irriterad hud m.fl.
  • Att Insulinkoma innebär att insulinet tvingat ner blodsockernivåerna alldeles för lågt, vilket kan ge hjärnskador och även ha en dödlig utgång i värsta fall. Risken anses störst under natten men kan även ske under dagen. Symtom kan vara kramper och medvetslöshet. Insulinkänning är ett förstadium till insulinkoma, symtom kan bl.a. vara blekhet, orkeslöhet, skakningar, kallsvettningar, hjärtklappning och hunger. Minimivärdet på blodsockret innan det är farligt är ca 3 mmol/l. Vid 1 mmol/l kan insulinkoma inträffa.
  • Att vara insatt i kost och näring och förstå hur kost med kolhydrater, särskilt snabba kolhydrater men lågt GI-värde höjer blodsockret.
  • Att förstå att den normala insulindosen som myndigheterna förespråkar bygger på att du intar en ansenlig mängd kolhydrater och därför är relativt hög, vilket innebär att om du glömmer måltider eller intar kost med betydligt mindre kolhydrater kan detta i sig leda till insulinkoma, om du inte samtidigt sänker nivåerna av det tillförda insulinet.
  • Att vara insatt i när kroppen använder ditt eget glykogenförråd, vilket höjer blodsockervärdena. Något som kan ske vid fysisk träning, aktivitet på tom mage, eller vid stress. Att förstå att blodsockret sänks efter långvarig träning då glykogenförrådet börjar ta slut, och att blodsockerfall kan förekomma vid hård träning upp till ett dygn efter träningen. All träning förbättrar inslinupptagningsförmågan (insulinkänsligheten) och ger även jämnare blodsockernivåer om du samtigt balanserar ditt insulinintag på rätt sätt.
  • Att alkohol sänker dina blodsockernivåer då levern är fullt upptagen att förbränna alkohol, vilket kan leda till insulinkänning. Dessutom kanske du glömmer bort att äta något vilket förvärrar det hela ytterliggare och i värsta fall kan leda till insulinkoma.

Varning:
Personer som lider av diabetes typ 1 ska alltid ha tillgång till druvsocker för att undvika insulinkoma, eller glucagonspruta. Dessutom bör närstående vara väl insatta i symptomen.

Obs!
Dessvärre mäter i dagsläget inte alla svenska sjukhus halten insulin som kroppen eventuellt självproducerar om diabetes typ 1 tros föreligga, vilket skulle kunna ske genom c-peptidmätning. Produktionen av insulin anses kunna finnas kvar en tid (första månaden!) efter diagnosen. Detta försvårar för patienten när hen tillsammans med dietisten ska planera upplägget på kost, motion samt ha kontroll över beräkningen av den mängd insulin som ska tillföras kroppen dagligen.

Se även Svenska Diabetesförbundet, Allt om diabetesDiabeteportalen och Mina framsteg från Diabetesalliansen.

För alternativ diabetesbehandling, se Kostdoktorn LCHF, diabetes. 

 

Glukagon (produceras av Bukspottskörtel):

- Reglerar blodsockernivån uppåt. Bryter ner glykogen, musklemassa och fett

 

Funktion:

Höjer blodsockernivåerna, bryter ner muskelmassa, fett och glykogen (kolhydratdepåer i lever och muskler).

 

Glukagon aktiveras när blodsockernivåerna sjunker och frigörs under svält och hård fysisk träning. Glukagon är katabolt och bryter ner musklerna. Glukagon frisätter sockerreserverna (glykogen) i lever och muskler (aminosyrorna bryts ner till glykogen), samt tar av reservlagren av kroppsfett och gör om glycerolet i fettet till glykogen samt omvandlar fettet till ketoner som kroppen och hjärnan kan använda som bränsle. Först tar kroppen från glukogenlagret, sen från fettlagret och musklerna. Glukagon och insulin har motsatt verkan på blodsockernivån.

Notera:

Ketoner kan bildas när insulinnivån är för låg men även bildas av för lågt blodsocker som kan vara fallet vid exempelvis diabetes typ1.

Glukagon bildas i Langerhans öar i bukspottkörteln. Protein anses stimulera glukagonutsöndringen, på liknande sätt som fett samt låg insulinhalt gör. Protein i sig bryter däremot inte ner musklerna utan bygger upp dem. Därför tror man att protein har en positiv effekt att förbränna fett indirekt genom att stimulera glukagonutsöndringen. Insulin i höga doser hindrar produktionen av glukagon, detta är viktigt att veta. Därför är balansen mellan dessa 2 hormoner så viktig och därför anses intaget av långsamma kolhydrater istället för snabba kolhydrater vara så viktigt, se GI-värde.

 

DHEA - dehydroepiadrosteron (produceras av binjurebarken)

+ Bygger upp muskler. Bryter ner fett.

 

Funktion:

Är moderhormonet i produktion av andra binjurehormoner, exempelvis östrogen och testosteron. Är bra för Immunförsvaret, skapar antikroppar, påverkar åldersrelaterade sjukdomar. Främjar förbränningen av fett samt muskeluppbyggnaden. 

 

DHEA är det hormon som kroppen har mest av i blodet. DHEA är även det hormon som verkar sänkas snabbast med ökad ålder och räknas som ett vitalitetshormon. Redan i 25-års åldern börjar DHEA avta med ca 2 % per år. Brist på DHEA kopplas därför till åldersrelaterade sjukdomar. Låg halt av DHEA kopplas bl.a. till hjärt- och kärlsjukdomar samt Alzheimers, benskörhet och viss cancer - exempelvis bröstcancer.

DHEA är en förelöpare till stresshormon som kortisol och Adrenalin, Noradrenalin och minskar därför när dessa utsöndras. Viktkontroll med DHEA är intressant då detta hormon har förmågan att både bränna fett samt bygga upp muskler. DHEA med sina åldersrelaterade egenskaper är också ett hormon som är intressant för forskningen.

Det har visat sig att man faktiskt kan öka nivån av DHEA genom yoga och meditation.

 

Kortisol (produceras av binjurebarken)

- Reglerar blodsockernivån uppåt. Bryter ner glykogen, musklemassa och fett

 

Funktion:

Stresshormon. Frigör energi till kroppen, ökar uthålligheten. Höjer blodsockernivåerna genom att omvandla fett och proteiner till glukos, se glukagon. Bryter ner muskelmassa, bryter ner fett och glykogen (kolhydratdepåerna i lever och muskler). Kortisol reglerar även blodtrycket och hjärtats pumpförmåga, verkar antiinflammatorisk (se inflammationer), motverkar allergier, tar exempelvis bort rodnader och svullnader vid insektsbett.

 

Kortisol är katabolt och bryter ner musklerna. Kortisol utsöndras när energinivåerna är låga i kroppen, vid svält, eller vid väldigt lång fysisk ansträngning. Kortisol utsöndras också vid tillfällig stress, vid kamp och flykt, vid dålig sömn samt av lågt blodtryck.

Binjurarna behöver vitamin B5, vitamin C samt magnesium, därför anses dessa vara stressdämpande, även Omega-3.

Notera:

Nivåerna av kortisol ökar normalt mellan kl 4 - 10 på morgonen och är normalt högst kl 6 - 8. Detta hjälper din kropp att vakna till. Kortisolnivåerna är även högre efter fysisk träning.

Notera:

Vid lågt blodsocker aktiveras produktionen av kortisol vilket innebär att det finns en större risk för större kortisolpåslag om du äter mycket snabba kolhydrater, se GI-värde.

Vid stress så reagerar kroppen med att utsöndra mer adrenalin och noradrenalin till att börja med. Reaktionen blir att kroppen frigör energi och att blodtrycket höjs, andningen blir snabb, hjärtat klappar snabbare, uppmärksamheten höjs. Efter ett tag så utsöndras även kortisol om stressperioden förlängs. Kortvarig stress leder inte till några men, däremot anses långvarig stress kunna leda till problem. Höga halter av kortisol som kan vara i omlopp vid långvarig stress anses kunna försämra minnet och koncentrationsförmågan, försvaga immunförsvaret, hämmar uppbyggnaden av bindväv och kan göra matsmältningen mindre effektiv. Ont i ryggen, i ryggslutet kan även vara symtom. Toppidrottsmän i uthållhetssporter kan befaras av att lida av dessa symtom när de ofta blir sjuka. Dessa störningar i stressystemet kan på sikt utlösa högt blodtryck och diabetes typ 2, se insulin. Bukfetma kan då bli resultatet. Se även stress och övervikt. Därför är vikten av återhämtning och avstressning så viktig när du tränar mycket bl.a. för att musklerna ska kunna repareras!

Notera:

Medan kortvarig kortisolutsöndring är fettförbrännande så verkar långvarig kortisolutsöndring som kan ske vid längre stress kunna leda till motsatsen, fetma kring buken genom att insulinproduktionen höjs. Höga halter av kortisol kan även leda till en minskad insulinkänslighet samt en ökad insulinresistens, se även insulin. Stressad personer har därmed svårare att gå ner i vikt. Höga halter av kortisol leder även till sämre muskleuppbyggnad då proteinsyntesen blir sämre.

Sömnsvårigheter, stress , depression och utbrändhet samt utarmning av vitaminer och mineraler är några symptom som kopplas till långvarig stress. Vid långvarig stress kan till sist binjurarna bli så utmattade att det leder till att produktionen av kortisol minskar ytterliggare, vilket i sin tur leder till energibrist eftersom det inte finns tillräckligt med kortisol för att hålla uppe blodsockernivån.

 

Kortisol, insulin och glukagon har påverkan på varandra. Kortisol dominera över insulin och glukagon och insulin över glukagon. Detta innebär att din fettförbränning som styrs av glukagon inte kommer aktiveras när kortisol och insulin är aktiverat. Dvs. vid stress och höga blodsockernivåer. Kortisol ses som en motsats till testosteron. För män sänks testosteron vid långvariga höga kortisolvärden. För kvinnor blockerar höga kortisolvärden östrogen.

Notera:

Bra sömn, avslappning, vila samt lättare fysisk träning sänker nivåerna av kortisol.

 

Adrenalin och noradrenalin (produceras av binjuremärgen)

* Reglerar blodsockernivån uppåt. Bryter ner glykogen och fett. Sparar muskler

 

Funktion:

Är signalsubstanser, Kamp- och stresshormon. Frigör extra energi till kroppen genom att frigöra lagrat glykogen till glykos och har därför en liknande funktion som hormonet glukagon. Höjer blodsockernivåerna genom att frisätta energi genom att bryta ner fett och glykogen (kolhydratdepåerna i lever och muskler) i kroppen. Sparar muskelmassan i motsats till stresshormonet kortisol.

 

Vid kamp, försvar eller plötslig alarmberedskap så frigörs stresshormonerna adrenalin och noradrenalin. Energin omfördelas i kroppen så att musklerna får mer, detta sker genom att blodsockret och blodfettsyrorna höjs. Blodet omfördelas även så att musklerna får mer medan magsäcken, tarmarna och huden får mindre. Blodtrycket höjs och hjärtat pumpar fortare, syresupptagningsförmågan stegras, vakenheten blir större. Pupillen vidgas för att förstärka synförmågan.

 

Adrenalin är det hormon som kickar i gång oss vid stora fara, fysiska utmaningar, psykisk stress, ilska mm.

 

Noradrenalinet är viktig för vakenheten, skapar entusiasm, optimism samt höjer koncentrationsförmågan. Även bra för aptiten och reglering av sömnen. Brist på Noradrenalin kan innebära håglöshet och svåra depressioner. Noradrenalinet har en liknande funktion som hormonet serotonin.

Adrenalin, noradrenalin och dopamin bildas av ett enzym (aminosyra) med namnet tyrosin och som vi får från proteinrik föda. Även aminosyran Fenylanin som bl.a. finns i kakao behövs för produktionen av adrenalin, noradrenalin och dopamin.

 

Låg halt av noradrenalin, dopamin och serotonin förekommer ofta hos deprimerade personer. Se även depressioner.

 

Fysisk träning ökar adrenalinet i kroppen och ökar därmed fettförbränningen. Kaffe stimulerar även adrenalinutsöndringen.

 

Dopamin (produceras av binjuremärgen, nervceller)  

* Belöningsupplevelser 

 

Funktion:

Belöningshormon (må-bra-hormon) kopplat till eufori och lustkänsla, hjärnans belöningssystem. Är en signalsubstans. Påverkar humöret så man blir glad, lugnande, motverkar depressioner, smärtstillande, stimulerar motoriken, höjer koncentrationen och inlärningsförmågan, är aktivitetsstimulerande. Kopplas till mat- och kulturupplevelser samt lustupplevelser vid sex, aggressivitet mm.

 

Dopminbrist kan leda till trötthet, koncentrationsproblem, depression, sömnbrist, mental slöhet, dysterhet, tungsinne, ointresse och att man blir allmänt ouppmärksam. Stor dopaminbrist kan leda till psykiska sjukdomar, depressioner, Parkinsons sjukdom, RLS (rastlösa ben) mf. Finns även koppling mellan dopaminobalans och ADHD, låga halter av amfetamin höjer dopminhalten och används därför ibland mot ADHD. Schizofreni har däremot kunnas kopplas till förhöjda dopaminhalter, det samma gäller vid psykoser.

Beroenden

Det finns stora kopplingar mellan olika beroenden och dopamin. Rökning, narkotika, droger och alkohol men även mat och sötsaker som godis, och exceptionella beteenden av motion, spänning och lust ökar dopaminet och kan skapa beroenden. Efter ett tag kan kroppen bli så beroende av dessa dopaminkickar som du får genom dessa aktiviteter att det blir svårt att sluta, och säga Nej!

Beroendecentrum i hjärnan kan därför påverkas/kidnappas av såväl ett kemiskt beroende som ett beteende och hjärnan har ofta dessvärre en förmåga att föredra så hög dopaminaktivering som möjligt, vilket leder till att kroppen vänjer sig med allt högre halt av dopamin för att må bra. Det gäller därför att vara observant när ett normalt positivt dopaminberoende har gått för långt och blivigt ett allvarligt missbruk.

Det finns alltid en fallande personlig skala på vilken aktivitet som ger som ger mest dopamin: droger som amfetamin med flera frisätter normalt mest dopamin, därefter alkohol, sex, sötsug, olika beteenden, mat, motion, fysisk träning...

Se extern sida: Hjärnmagasinet om beroende (Obs! 9 filmer)

Notera:

Vid förälskelse ökar mängden dopamin och noradrenalin medan serotonin minskar. När förälskelsen övergår i kärlek (efter ca 1 - 1,5 år) är det i stället mängden oxytocin och vasopressin som ökar.

Grelin och Leptin - sötsug, hunger och mättnad

När du äter godis och läsk så frigörs dopamin, endorfiner och ett hormon som heter Grelin. Dopamin ger dig lustkänslor, endorfiner gör att du mår bra medan hormonet grelin skapar ökat sötsug och hunger. Det är därför du gärna äter mer sötsaker än vad som är bra när du en gång har börjat småtugga godis. Grelin är det hormon som startar själva hungerprocessen. När du äter så är det främst dopaminet som är aktivt. När du blir mätt tar mättnadshormonet Leptin sen över och dämpar dopaminet och grelinet. Nu när du känner dig mätt ökar må-bra hormonet serotonin. Se även CCK.

Sockret gör även att blodsockret höjs och att insulin utsöndras i kroppen, vilket påverkar hungerkänslorna i sig och kan leda till bland annat övervikt och fetma. Godis kan därför ses som en drog som kroppen har svårt att säga nej till när den blivigt beroende, så var observant och försök hålla sötintaget på en låg nivå och försök säga nej när sötberoendet blir för starkt, eller ta en frukt istället...

 

Tyrosin

Adrenalin, noradrenalin och dopamin bildas av ett enzym (aminosyra) med namnet tyrosin och som vi får från födan. Dopamin skapas först, sen noradreanalinet och adrenalinet i en biologisk process. Aminosyran tyrosin som behövs för att bilda dopamin hittar man i proteinrika livsmedel som: kött, fisk, ägg, baljväxter som bönor och linser, mandel, avokado, bananer, keso, jordnötter, nötter och frön mf. Tyrosin behöver förutom protein även vitamin B6, vitamin B12 samt magnesium som främjar bildandet av dopamin. Även skölkörtelhormon bildas av tyrosin. Pigmentämnet melanin som behövs för håret bildas även av tyrosin.

Notera:

Aminosyran Fenylanin som bl.a. finns i kakao behövs även för produktionen av Adrenalin, noradrenalin och dopamin, kanske därför man kan känna sig så lugn och förnöjsam efter att ätit choklad!

 

Har du brist på dopamin bör du öka intaget av proteinerJärn har även visat sig ha en viktig funktion vid produktionen av dopamin. D-vitamin förstärker även dopaminet. A-vitamin, E-vitamin, C-vitamin, vitamin B6 och vitamin B12 hjälper till att frisätta dopamin.

 

Kroppen ökar produktionen av dopamin vid fysisk träning, även vid yoga, meditation.

 

Serotonin (produceras av olika nervceller) 

* Belöningsupplevelser

 

Funktion:

Belöningshormon (må-bra-hormon) som påverkar humöret så man känner sig glad, nöjd och lugn. Är en signalsubstans. Reglerar även koncentrationsförmågan, reglerar impulskontrollen, sömnen och sexlusten. Gemenskap, samhörighet och trygghet höjer serotoninnivån, motverkar depressioner.

Minskar serotoninnivån så blir man rädd, får sämre självkänsla, blir depressiv, får ångest, blir nedstämd, impulsiv, lättirriterad, aggressiv, får snabba utbrott, samt känner ofta större sötsug och sug efter snabba kolhydrater. Förhöjda serotoninnivåer minskar sexlusten, verkar aptitdämpande, år ångestdämpande och har en antidepressiv effekt.

 

Proteinet TPH-2 har en påverkan på regleringen av serotonin. Den största delen av serotoninet finns i mag-tarmkanalen (ca 90 %) och används för regleringen av tarmrörelserna. Resten finns i hjärnan och nervsystemet och påverkar bl.a. vårt psyke.

Serotonin ses som dopaminets motsats, se dopamin. För hög serotoninnivå dämpar därför sexualdriften. Sötsaker, alkohol och narkotika kan förhöja serotoninnivån så att man blir nöjd och euforisk, dessvärre även vanligt att man blir depressiv när droger som exempelvis alkohol slutar verka. Impulsiva äventyrare som vill leva väldigt aktivt och vidga gränserna har ofta visat sig ha högre serotoninnivå än normalt. 

Notera:

En svensk studie har visat att kvinnor efter alkoholmissbruk i 4 år, försämrat sina serotoninnivåer med 45 %, något som bl.a. visade sig leda till mer ångest och depression. För män tog det vid alkoholmissbruk hela 14 år att minska serotoninnivåerna med lika mycket.

 

Antidepressiva medlet Prozac ökar halten serotonin i hjärnan, men en bieffekt som medlet har är minskad lust. Johannesört är en ört som används som antidepressivt medel. Precis som många traditionella läkemedel så kan johannesört försämra effekten av andra läkemedel samt påverka enzym- och hormonproduktionen i kroppen, så man bör samarbeta med sin läkare om man vet att risk kan föreligga för detta. 

 

Låg halt av noradrenalin och serotonin förekommer hos deprimerade personer. MAO-hämmare och SSRI-preparat är läkememedel som används för att balansera obalansen. Intaget av SSRI-preparat ökar och uppemot 500 000 svenskar tar dagligen SSRI-preparat.

Obs!

SSRI-preparat blockerar egentligen serotoninet från att återupptas av nervcellerna vilket är brukligt så att mer serotonin är i omlopp mellan nervcellerna.

Notera:

Vissa tror att manodepressivitet kan uppstå som en biverkan av SSRI-preparatet då hjärnan fås att överproducera serotonin vilket leder till att för mycket serotonin är i omlopp!

God sömn är viktig för att hålla produktionen av serotonin på en normal nivå, därför kan sömnsvårigheter leda till depression då serotoninnivån minskar.

 

Kroppen ökar produktionen av seretonin vid fysisk träning. Även olika avslappningsövningar, yoga och meditation höjer serotoninnivån. Harmonisk och lugnande musik har även visat sig höja serotoninhalten. Dålig sömn och stress sänker serotoninnivån.

 

Obs!

Testosteron kopplas också till det manliga känslolivet och sexualdriften medan östrogen är viktigare för kvinnor.

 

Insulin (vilket främst produceras vid intag av kolhydrater) samt Vitamin B6, Vitamin B9 (folsyra), Vitamin B12 och protein, aminosyran tryptofan behövs främst vid bildandet av serotonin. Även C-vitamin och E-vitamin anses vara viktiga. Magnesium behövs även för att tillverka serotonin, inta kost som är rik på magnesium eller ta kosttillskott av magnesium. Mineralerna Zink, KopparJärn, Mangan och Krom anses också vara bra för serotoninproduktionen.

Rött kött, soja, havre, banan och ananas är exempel på livsmedel som påverkar serotoninnivån positivt. Nötter, främst hasselnötter och valnötter påverkar även serotoninnivå positivt men även ett flertal andra nötter, exempelvis cashewnötter.  

Snabba kolhydrater har dessvärre den förmågan att de höjer Serotoninnivån, det är därför man känner sig så tillfredställd efter man tagit en sötsak. Detta kan dessvärre leda till att man minskar intaget av långsamma kolhydrater till förmån för de snabba kolhydrater, se GI-värde. Tillsammans kan detta leda till obalans i produktionen av hormonet insulin med allt vad det kan innebära på sikt, bl.a. viktökning och övervikt. Därför är det av stor vikt att ha en känslomässig balans i kroppen, samt inta rätt föda. Dvs. försöka uppnå en naturligt bra serotoninnivå i kroppen.

Tryptofan

Aminosyran tryptofan behövs bl.a. även för produktionen av serotonin. Tryptofan finns klart mest i rött kött, kyckling, sojabönor, tofu, tonfisk, keso och ost. Havre, linser, kidneybönor, ägg, fullkornspasta och bananer är andra livsmedel som innehåller en bra mängd serotonin. Finns därutöver bl.a. i mjölk, kiwi, plommon, ananas, aprikoser, fikon, övriga bönor och fiskspannmålsprodukter, tomater, nötter och frön, exempelvis valnötter och solrosfrön.

Vitamin B6 och magnesium är viktiga för omvandlingen av tryptofan.

Notera:

Kroppen kan bilda vitamin B3 av tryptofan.

Se även extern sida om vilka livsmedel som innehåller mest trytofan: Nutriondata.

Melatonin

Melatonin är ett hormon som reglerar din sömn. Melatonin produceras av tallkottkörteln/epifysen av tryptofan från bland annat serotonin. Att vistas i dagsljus under dagen påverkar så att produktionen av melatonin blir högre på natten. Vid sömnrubbningar kan produktionen av melatonin vara störd vilket i sin tur kan bero på låg halt av serotonin. Melatonin anses motverka fetma.

Melatonin finns även i valnötter.

 
Endorfiner    
* Belöningsupplevelser  

Funktion:

Belöningshormon (må-bra-hormon) kopplat till fysiskt välbehag, eufori och lust- och lyckokänsla, minskar stress, hejdar fysisk och känslomässig smärta, stärker immunförsvaret, motverkar depressioner, förbättrar läkningen av vävnader, bra för tarmarnas funktion och temperaturregleringen i kroppen. Bra för blodkärlen, sänker blodtrycket. När du har mycket endorfiner i din kropp känner du dig full av energi, ditt behov av sömn kan även tyckas minska, även dina hungerkänslor.

Minskar nivåerna av endorfiner minskar smärttoleransen, du kan känna dig depressiv, mer impulsiv, har sämre självförtroende, blir gråtmild, negativ, får en ökad offermentalitet, sämre medkänsla samt känner ett ökat sötsug och sug efter snabba kolhydrater.

 

Endorfiner har kemiska likheter med opium och morfin. Namnet endorfiner kommer av endogena morfiner, vilket betyder kroppens eget morfin. Det finns ett 20 tal olika endorfiner indelade i 3 grupper där betaendorfiner som är smärtstillande endorfiner är den vanligaste gruppen! Olika enzymer bryter sakta ner endorfiner när de har aktiverats, något som gör att endorfiner måste ombildas igen vid behov. 

 

Endorfiner aktiveras när du skrattar, när du känner harmoni, lycka och glädje, är förälskad, lyssnar på musik, vid hård fysisk träning, yoga, meditation, kroppsberöring, massage och sex. Intressant är att även mat, särskilt sockersug och snabba kolhydrater men även choklad och fet mat aktiverar smärtstillande endorfiner, då studier har visat att den fysiska och känslomässiga smärtan minskar vid matintag.

Smärtstillande endorfiner aktiveras och dämpar smärtan när man skadat sig genom att blockera smärtsignalerna till  det centrala  nervsystemet. Vid intag av falska smärtstillande medel har det visat sig att kroppen kan höja produktionen av endorfiner, placeboeffekten anses vara en viktig faktor! 

Du kan öka kroppens produktion av endorfiner genom att regelbundet ha ett meningsfullt utvecklande socialt umgänge. Genom att medvetet träna upp din mentala och psykiska hälsa till att du blir mer positiv, lycklig och mer rofylld och lär dig njuta av livet på ett bättre sätt kan du även öka kroppens produktion av endorfiner!

När du klarar svårare utmaningar (rädslor!) exempelvis vid fysisk träning kan kroppen först svara med att producera stresshormonet adrenalin för att sen producera endorfiner (lycko känsla!).

Obs!

Träningsnarkomani (träningsberoende) som kan förekomma vid regelbunden fysisk träning innebär att din psykiska hälsa blir beroende av att din kropp producerar endorfiner, om du inte får träna känner du abstinens!

 

Oxytocin (produceras av Hypofysen)    
* Belöningsupplevelser    

Funktion:

Belöningshormon (lugnande-må-bra-hormon) som verkar avslappnande, lugnande, skapar trygghet, förbättrar relationer, minskar stress och ångest. Förbättrar näringsupptaget, ökar tillväxten hos barn, ökar läkningshastigheten av sår, stärker immunförsvaret, höjer smärttröskeln, minskar blodtrycket, förbättrar matsmältningen, minskar rädsla och fientlighet, motverkar depressioner.

Oxytocin frigörs vid kroppslig beröring, kramar, massage, sex, amning, socialt umgänge, dans. Även yoga och meditation frigöra oxytocin.

Oxytocin minskar stresshormonet kortisol. Närhet, massage och kroppslig beröring kan därför motverka och minskar stress.

Testosteron (produceras av främst i testiklarna, samt i binjurebarken)

+ Reglerar blodsockernivån uppåt, bygger upp muskler. Bryter ner fett 

 

Funktion:

Manligt könshormon. Behövs för könsdriften, immunförsvaret, längtillväxten, skelettet och benstommen. Främjar förbränning av fett samt behövs för muskeluppbyggnaden, därtill bra för minnet. Ger fysisk och psykisk hälsa.

Testosteron är ett manligt könshormon som ger skäggväxt, basröst mm i puberteten. 90 % av mannens testosteronet tillverkas i testiklarna. Kvinnor har egen produktion av testosteron, men bara ca 10 % av mannens produktion. Testosteron styr även kvinnans sexdrift till stor del. Testosteron är anabolt och bygger upp musklerna. Vid brist minskar muskelmassan, fetma samt trötthet kan infinna sig. Testosteronnivån är ofta högre på morgonen.

Symptom på brist på testosteron är förlust av muskelmassa, ökade kroppsfetter, nedstämdhet, låg sexlust, depression och slöhet. Även bukfetma, övervikt, högt blodtryck, högt LDL-kolesterol och diabetes typ-2 har en koppling till  lågt testosteron. Se även insulin.

Notera:
Bukfetma är ett vanligt fenomen hos män som oftast har koppling till intag av för mycket energi i samband med att man inte rör sig tillräckligt, något som även kan leda till problem med insulinnivåerna, se insulin

Studier finns på att för lågt eller allt för högt fettintag i kosten kan hämma testosteronproduktionen. 20 - 30 % fett i kosten rekommenderas därför från traditionellt håll.

Testosteronproduktionen minskar normalt när man blir äldre, efter 50 års åldern, men det är individuellt.

Zink ökar produktionen av testesteron. A-vitaminE-vitamin, C-vitamin och Vitamin B6 anses även viktiga för produktionen av testesteron. 

Undvik stress och se till att få god sömn då detta påverkar produktionen av testesteron positivt.

Fysisk träning ökar testosteronproduktionen i kroppen och förbättrar i sin tur fettförbränningen. Styrketräning är väldigt bra, ökar både testesteronproduktionen samt produktionen av tillväxthormoner.

Obs!

hålls träningspassen mindre än 1.5 h annars tappar man effekten av ökad testosteronproduktion till förmån för utsöndring av kortisol istället.

Prostatacancer har koppling till testosteron, exakt är inte klarlagt. Cancerformen är den vanligaste bland män. Se även cancer.

 

Östrogen (produceras av främst i äggstockarna, samt i binjurebarken

+ Reglerar blodsockernivån uppåt, bryter ner fett 

 

Funktion:

Kvinnligt könshormon, hjälper bl.a. menstruationen samt möjligheten att kunna bli gravid. Främjar förbränning av fett före glykogen.

 

Östrogen ger kvinnan de kvinnliga formerna och de typiska kvinnliga funktionerna. Om män kan få bukfetma av testosteron vid för stort energiintag utan motion så fungerar östrogen på det viset att kvinnor får fettansamlingen kring rumpa och lår istället vid för stort energiintag och för lite fysisk aktivitet. Vid fysisk träning förbrukar kvinnor mera fett än män, detta beroende på att östrogenet sparar på glykogenanvändning från muskler och använder mer kroppsfett istället. Denna effekt verkar öka vid högre östrogennivåer.

Östrogennivån minskar hos kvinnor en till två veckor innan menstruation (den premenstruella perioden), vilket kan skapa obalanser och irritation, men även depressioner och PMS. Östrogen och serotonin anses följa varandra, då lågt östrogen kopplas till lågt serotonin, och vice versa.

 

Efter klimakteriet så minskar östrogenet, detta kan leda till ökad risk för benskörhet, fetma kring midjan men även depressioner. Det finns även en koppling mellan östrogentillskott och bröstcancer, se även cancer.

Östrogen behöver bl.a. mineralet koppar för att kunna bildas.

Notera:

Fytokemikalier som bl.a. finns i frukt och bärkålväxter och grönsaker innehåller växtöstrogener som liknar östrogen. Sojabönor innehåller det östrogenliknande ämnet phytoestrogener.

 Tillväxthormoner (GH) (produceras av hypofysen)

+ Reglerar blodsockernivån uppåt, bygger upp muskler. Bryter ner fett

 

Funktion:

Behövs för längdtillväxten, ämnesomsättningen. Främjar förbränning av fett samt muskeluppbyggnaden. Behövs för tillväxt, förnyelse och underhåll av alla vävnader, förbättrar immunförsvaret, bra mot depressioner, stärker hjärnans och intellektets kapacitet, förbättrar dina sömnvanor m.m.

Ett annat namn för tillväxthormon är GH (GH = growth hormone).

Tillväxthormoner är anabolt och bygger upp musklerna samt stimulerar fettförbränning genom att omvandla fett till energi, dvs. levern tillverkar glukos. Kopplas även till våra mentala funktioner för minne och inlärning i nya studier. Tillväxthormoner är även bra för hudens elasticitet. IGF1 är ett annan viktigt tillväxthormon som stimuleras att bildas av GH. GH brukar säljas som föryngringsmedel på nätet, några egentliga studier om denna effekt finns inte. GH anses hämma produktionen av enzymet Lipoproteinlipas (LPL) som ansvarar för fettlagringen i fettcellerna.

Tillväxthormoner utsöndras under natten, så en god sömn förbättrar produktionen.

Tillväxthormoner ökar av fysisk träning, även fettförbränningen. Styrketräning har visat sig vara väldigt bra för detta ändamål. All intensivträning, nära mjölksyregränsen är bra. Se även övervikt.

Notera:

Även korttidsfasta har vsat sig öka produktionen av tillväxthormoner.

Notera:

Tillväxthormoner ökar precis som glukagon när insulinet minskar. Dessa hormoner kan ses som varandras motsatser.

Proteiner stimulerar ökad frisättning av tillväxthormoner. Kolhydrater ökar insöndringen av insulin som i sin tur hämmar insöndringen av tillväxthormoner (undvik kolhydrater sent på kvällen innan du ska gå och lägga dig!). Kaffe och alkohol anses också hämma insöndringen av tillväxthormoner. Övervikt lika så. 

GH-produktionen minskar successivt fram till puberteten, då produktionen plötsligt 3-dubblas för att sen successivt avta för resten av livet. Att ha en bra sömn är av stor vikt för tillväxthormonerna. GH-produktionen ökar nämligen under djup nattsömn, de 3-4 första timmarna av djupsömnen, dessutom efter måltider när insulinnivåerna sjunker efter ett par timmar. Brist på detta hormon kan leda till dvärgväxt. Överträning samt brist på mat som kan vara fallet vid anorexi hämmar ofta tillväxten och kan bl.a. leda till kortare längd, se även IGF-1.  Allmän brist av tillväxthormoner kan även innebära förlust av muskelmassa, skapa ökat kroppsfett och slöhet. 

 

IGF-1 - insulin like growth factor (produceras av levern)

+ Reglerar blodsockernivån uppåt,  bygger upp muskler. Bryter ner fett

 

Funktion:

Tillväxtshormon för olika kroppsvävnader. Främjar förbränning av fett samt muskeluppbyggnad. 

 

IGF-1 är ett skyddshormon som reglerar energiförbrukningen och påminner en del om insulin. Att ha bra nivåer av hormonet IGF-1 hänger tätt samman med att ha en normal produktion av hormonet insulin. IGF-1 är anabolt och bygger upp musklerna. Om man äter mindre så minskar utsöndringen av IGF-1 och kroppen går ner i lågenergiläge. IGF-1 behövs även för bildandet av insulinreceptorer på våra celler som tar emot glukos i från blodet. IGF-1 stimuleras av fysisk träning, främst styrketräning. Att öka födointaget, främst av protein och snabba kolhydrater stimulerar utsöndring av hormonet IGF-1. IGF-1 är ett grundhormon som behövs för att insulin, testosteron och tillväxthormon ska fungera optimalt. Ny forskning visar att IGF1 även är bra för nybildandet av nervceller.

 

Obalanser

Låga halter av IGF-1 anses kunna leda till insulinresistens. Nivån IGF-1 är bara 30-40 % av det normala hos personer med diabetes typ 1. IGF1 är därför bra mot insulinresistens. Hormonet sänker både blodsockret och insulinnivåerna. IGF1 är ett tillväxtshormon som minskar med ökad ålder och är som högst i tonåren. Låg halt av IGF-1 kan leda till reducerad kroppslängd.

IGFBP-3 är det bindningsprotein som binder mest IGF-1 i kroppen. Fritt IGF-1 i kroppen anses skadligt. Nyare forskning har visat att höga insulinnivåer ger hög nivå IGF-1 samt låga nivåer av hormonet I GFBP-3. Man har kopplat detta till ökad risk för PCO, akne, närsynthet och ökad risk för vissa former av cancer: bröstcancer, prostatacancer m.fl. Även missbruk av anabola steroider leder till ökad produktion av talg och akne och det manliga könshormonet testosteron, som i sin följd höjer nivån av IGF-1. Kvinnor över medellängd samt kvinnor som har tidig pubertet har visat sig ha större chans att råka ut för bröstcancer, beroende bl.a. på för höga halter av IGF-1 samt för låga halter av IGFBP-3.

Det finns vissa studier som visat att för mycket kolhydratrik kost med snabba kolhydrater ger insulinproblem som i sin tur kan leda till cancer. Så några tips för att förebygga risken för för höga insulinnivåer och vad detta kan leda till är att man minskar intaget av snabba kolhydrater till förmån för långsamma kolhydrater, ät också antioxidanter samt öka intaget av de nyttiga fleromättade fetterna av typen Omega-3 som visat sig bra för ökad insulinkänslighet. Fasta och detox minskar även nivåerna av fritt IGF-1.

Notera:

IGFBP-1 är ett bindningsprotein som på liknande sätt som IGFBP-3 binder IGF-1 i kroppen. Halten IGFBP-1 går att mäta, är värdena för IGFBP-1 låga innebär det i sin tur att det finns mer fritt IGF-1. När insulin är högt är alltid IGFBP-1 lågt, innan det normalt brukar stabiliserar sig igen.

 

CCK - cholecystokinin (produceras av tunntarmen)

* Mättnadskänslan

 

Funktion:

Styr din mättnad, utsöndras när du ätit.

 

All mat stimulerar frisättning av CCK. Fett anses stimulera CCK än mer så att man känner sig mer mätt. Därför anses fett i maten vara mer mättande. Observera dock att fett ger dubbla energiinnehållet i jämförelse med kolhydrater och proteiner, så för mycket fett i maten är inte bra.

 

Sköldkörtelhormoner: T3 och T4 (produceras av sköldkörteln)

 - Ökar ämnesomsättningen och energiförbrukningen. Bryter ner fett

 

Funktion:

Ökar ämnesomsättningen och energiförbrukningen, bränner fett. Behövs för tillväxten. Är bra för protein-, kolhydrat-, fett- och vitaminmetabolismen i cellerna. Bra för matsmältningen, fertiliteten, och humöret. Stimulerar även frisättningen av andra hormoner.

 

Sköldkörtelhormonerna tyroxin (T4) och trijodotyronin (T3) behöver ett enzym (aminosyra) som heter tyrosin och rätt mängd med jod för att bildas. T4 är den lagrade formen, medan T3 är den aktiva formen i blodet. För att sköldkörteln ska fungera optimalt behöver den rätt mängd av magnesium, mangan, kalium, zink, jodselenjärn och B – vitaminer. Undvik även stress.

 

Ämnesomsättningsstörningar som sjukdomar i sköldkörteln är näst vanligaste efter diabetes typ 1 hos barn, vilket leder till hämmad tillväxt om det inte behandlas. Sköldkörtelrubbningar är vanligare hos kvinnor än män och uppträder oftare hos äldre personer. Det finns en ärftlig faktor. För mer info se extern sida: Thyroid.

Obalans av sköldkörtelhormoner leder ofta till problem:

 

Vid för lite T3 (hypotyreos) blir ämnesomsättningen lägre och kroppen börjar gå på lågvarv, vilket kan leda till struma (förstorad sköldkörtel). Kan även leda till övervikt och det blir svårare att gå ner i vikt. Man känner man sig ofta kroniskt trött, får koncentrationssvårigheter, huvudvärk, andfåddhet, hjärtklappning, infertilitet, låg kroppstemperatur, depression och sömnsvårigheter, förstoppning, förhöjda blodfetter, torrt och sprött hår, håravfall kan förekomma. 

Det blir svårare att förvandla karotin till vitamin A vilket kan leda till nattblindhet är andra symptom. Skapa rubbningar i proteinomsättningen som kan ge svullnader (ödem) i ansikte, ben och händer. Därtill brist på vitamin B12 samt järnbrist, zink mm. Sköldkörteln som också reglerar kroppstemperaturen kan vid minskad aktivitet innebära att man bli känsligare för kyla, vilket även kan vara ett tecken på för lite T3. Långvarigt lågt värde av T3 kan även ställa till problem i binjurarna. Barn med för lågt T3 kan ha en långsammare mental utveckling.

Hypotyreos kan uppkomma i samband med hormonsvängningar av olika slag, exempelvis vid graviditet, när du kommer i klimakteriet eller vid en virusinfektion eller av stress.

Notera:

Somliga tror att upp mot 1 miljon kvinnor i Sverige kan lida av för lite T3 (Hypotyreos), vilket är 5 - 10 gånger vanligare hos kvinnor än män.

 

Vid för mycket T3 (hypertyreos/tyreotoxikos) höjs ämnesomsättningen och kroppen börjar gå på högvarv, blodgenomströmningen ökar, kroppen blir varm och svettningen ökar, och det blir svårare att gå upp i vikt. Man kan känna sig stressad. Viktnedgång är vanligt, försämrad kondition och muskelminskning lika så. Darrningar, ökad trötthet, koncentrationssvårigheter och depression, tätare tarmtömningar men ej diarré är andra symptom. Överproduktion av T3 kan dessutom öka antalet fettceller och göra huden och en själv uppsvälld och tjock. T3 behövs för att hormonerna glukagon och tillväxthormon ska fungera fullt ur.

Tips!

Läkemedlet Levaxin innehåller syntetiska T4-hormoner.

Notera:

Kalcitonin är ett annat hormon som produceras i sköldkörteln och som är med och reglerar halten kalcium i kroppen.

 

Eikosanoiderna

* Ämnesomsättningen, aptitregleringen, välbefinnandet, immunsystemet,  nervsystemet, fortplantningen, övriga hormoner mm. 

 

Funktion:

Eikosaniderna är en typ av huvudhormoner, som i många fall kontrollerar och påverkar de övriga hormonerna. Därför anses dessa hormoner vara så viktiga, och ny forskning kommer hela tiden. Eikosaniderna är en aning svåra att studera i och med att de skapas och utför sin uppgift för att sen snabbt försvinna igen. De fungera lite som bilogiska motsvarigheter av kvarkar. Eikosaniderna byggs upp av de fleromättade essentiella fettsyrorna Omega-3 och Omega-6. Undergrupper till Eikosaniderna är Prostaglandinerna (reglerar cellfunktionerna), leukotriner (styr luftrörelsuppbyggnad, allergier m.m), prostacycliner (kärlvidgande och avslappnande på glattmuskulatur), thromboxaner (styr att blodets klumpar sig eller ej), lipoxiner, hydroxilerade fettsyror m.f.

 

Kroppen är beroende av en god balans av eikosanider, därför brukar man tala om goda och onda eikosanider. De goda eikosanider anses bl.a. hämma att blodet klumpar sig, ger lågt blodtryck, hämmar cellspridning (cancer), förbättrar immunförsvaret, är antiinflammatoriska, minskar smärtförmedlingen. På motsatt sätt så anses de onda eikosanider främja att blodet klumpar sig, ger högt blodtryck, främjar cellspridning (cancer), försämrar immunförsvaret, är proinflammatoriska, ökar smärtförmedlingen.

 

Prostaglandinerna indelas i 3 olika typer. Pg-1 och Pg-3 är inflammationshämmande, sänker blodtrycket och kolesterolet och förhindrar därmed blodproppar. Pg-2 är det skadliga prostagladinet som stimulerar inflammationer, höjer blodtryck och kolesterolhalten mm. Pg-2 bildas av arakidonsyra som bl.a. finns naturligt i inälvsmat, kött, kyckling och äggula. Prostacyclinnivån höjs samt Pg-2 sänks av magnesium.

 

En överproduktion av insulin stimulerar produktion av de dåliga eikosaniderna. Glukagon stumulerar produktion av det goda eikosaniderna, det gör även Omega-3, där Omega-3 fettsyran EPA är viktig för detta, finns främst i fet fisk. Kvoten Omega-6/Omega-3 anses viktig då den ska ligga så lågt som möjligt, gärna nära 1. Pg-1 bildas av Omega-6 och GLA. Pg-3 bildas av Omega-3.

Omega-6 fettsyran GLA stimleras att bildas av protein men hämmas av kolhydrater, adrenalin och transfetter. De goda prostaglandinerna från GLA anses skydda mot hjärt- och kärlsjukdomar, sänker blodtrycket, minskar inflammationer, förbättrar nervfunktioner och immunförsvar. Pg-3 bildas av Omega-3, främst EPA och skyddar också mot hjärt- och kärlsjukdomar, minskar inflammationer, vidgar blodkärlen, minskar hungerkänslorna, stimulerar prestationshöjande hormoner mm. Dessutom så minskar Pg-3 frisättningen av den onda Omega-6 samt fettsyran arakidonsyra som ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar, höjer blodtrycket och ökar inflammationerna m.m. Arakidonsyra som finns främst i lever, kött kyckling och äggula kan dessvärre även skapas av Omega-6 fettsyran GLA om EPA-nivån samt glukagonnivån är låg. Därför anses kvoten Omega-6/Omega-3 vara så viktig. Leuktriener skapas också av arakidonsyra som är inblandade vid allergiska inflammationer. Komplext är det som sagt. För olika fettsyror, se Typer av fettsyror.

 

Tabell: Hormoner. 

Läran om hur hormoner påverkar oss och hur vi kan påverka våra hormoner är något av det intressantaste inom kommande forskning.

 

En bra sida om signalsubstanser, stress, depressioner mm. är serotonin.nu. Du kan göra en alternativ test på din hormonbalans på: Hormonbalans.nu

  

Artikellänkar

 

Här nedan kommer artikellänkar till externa webbsidor.

Externa länkar:  Källa: 
Hormonsystemet  Sjukvårdsrådgivningen
Normalt åldrande eller hormonbrist? Karolinska Institutet
Matens effekter på hormoner  Nezzo 
Maten som gör dig glad Borås Tidningen

Bli pigg och smal – med hormonell balans!

Må bra

Bli fri från kaoset när hormonerna krisar

Expressen
Ta kontroll över dina hormoner Expressen
Sänkt produktion av sköldkörtelhormon - hypothyreoidism  Karolinska Institutet 
Diabetes typ 2 / Vad händer i kroppen?  Infomedica  
Diabetes - Aftonbladet  Aftonbladet 
12 varningstecken på diabetes Expressen
250 000 svenskar är drabbade  Aftonbladet  
200 000 har dold diabetes Testa dig själv! Aftonbladet   
Nationella riktlinjer för vård och behandling vid diabetes mellitus  Socialstyrelsen 

Kan felaktiga kostråd ligga bakom den snabba ökningen av diabetes? (Obs pdf-dokument)

Konsumentsamverkan 
Insulin påverkar åldrandet  Läkartidningen 
Leptin - länken mellan att vara hungrig och vilja ha mat Vetenskapsnytt
Ätardagar och leptin hälso.info
Lider du av ”syndrom X”? Aftonbladet

365 000 svenskar kan ha diabetes – utan att veta

Aftonbladet
Mycket kaffe halverar diabetesrisk Aftonbladet
”Så blir åldersdiabetiker friska utan medicinering” Dagens Nyheter
DIABETES - en botbar sjukdom!  2000-talets Vetenskap 

Hormoner kan sabba bantningen

Aftonbladet 

Fet mat kan hjälpa diabetiker

Aftonbladet  

Rätt mat skärper minnet och minskar risk för diabetes

Free
Allt om Diabetes Kostdoktorn
Lågt blodsocker (hypoglykemi) hos personer som inte har diabetes  Netdoktor 
GI – så här går det till  Aftonbladet  
GI-skolan del 2 - GI och viktminskning  Paulin 
Stressreaktionen  Smärta, Astra Zeneca 
Vad är stress  Anna-Lena Wikström 
Stressigt liv kan utlösa eksem  Aftonbladet  
Så reagerar kroppen på stress  Arbetslivsinstitutet 
Rätt kost för hjärnan  Nyfiken Vital 
Sov rätt - det kan bli din smala lycka  Aftonbladet 
Visst blir mannen med barn  Aftonbladet 
Motion mot stress  Iform 
Stress - en urgammal reaktion som ständigt antar nya former  Medical link
Stress kan ge bukfetma  Whiplashinfo 
Stress med fokus på kortisol Netdoktorn
Kortisol Sköldkörteln
Adrenalin vid stress på gott och ont Nyfiken Vital 
Beroenden - därför är de svåra att bryta Forskning och framsteg

Glukagon tillverkar blodsockret

Medical Link
DHEA Narrator
DHEA tillsammans med D-vitamin och kalcium gav högre bendensitet Nyfiken Vital
Så hjälper du de goda hormonerna Expressen
Ät dig lugn och glad  Aftonbladet  

Vad händer med kvinnor utan hjärnkoll?

Mia Lundin
Dopamin fick dem att ändra åsikt SVT
Hjärnvilja krävs mot sötsuget Svenska Dagbladet 
Hjärnmagasinet om beroende (Obs! 9 filmer) Hjärnfonden
Ritalin visar på för lite dopamin vid ADHD Nyfiken Vital
ADHD: Höja Serotoninet i hjärnan Passagen

Serotoninsystem i hjärnan olika hos män och kvinnor

Sund.nu
Höjning av Serotonin - negativ effekt på sexualitet deprimerad.net
Locka fram dina endorfiner - och bli lyckligare  Expressen 
Endorfiner Gör dig Lycklig efven.com
Endorfiner - den enkla vägen till lycka!  Sund.nu 
Runners high avbildat i hjärnan och orsakas av endorfiner Nyfiken Vital
Mat som gör hjärnan glad  Sund.nu 

11 livsmedel som gör dig pigg

Aftonbladet 
Ät dig fri från stress  IForm 
Med rätt mat kan du bekämpa stressen i din vardag  Iform  
Forskarjakt på vad som gör oss friska  Svenska Dagbladet 
Skilj på ätstörning och beroende – även om biologiska mekanismer är lika!  Läkartidningen 
Bomben - läkare varnar för nya näringslivssjukan  Dagens Industri 
Stort behov av nya antidiabetika  Läkemedelsvärlden 
Ge sömnen tid! Svenskarna sover allt sämre.  Forskning & Framsteg 
UTBRÄNDHET  Annelies näthem 
Hormoner, del 2: Träningens effekter  B&K Sports Magazine 
Sköldkörtelsjukdomar - Thyroid  Thyroid 
Sjukdomen med två ansikten  Svenska Dagbladet  
Deppig och seg? Det kan bero på din sköldkörtel Aftonbladet
Trött och tjock – du kan vara sjuk Aftonbladet
Struma - en folksjukdom  Expressen 
Struma – förstorad sköldkörtel / Vad beror det på?  Infomedica 
Hormoner styr kolesterolnivån Karolinska Institutet  
Tusentals kvinnor lider av sjukdomen pmdd  Aftonbladet 
Läkemedelsbehandling av depression hos vuxna och äldre  Läkemedelsverket 
"Lyckopiller" - vad är det?  Netdoktor 
Johannesört mot depression 1,6miljonersklubben 
Nytt starkt stöd för positiva effekter av Johannesört vid depression  Medical link 
L-Tyrosin – ett förbisett ämne?  AST SPorts Science 
Oxytocin ökar välbefinnandet och dämpar stress och ångest  Aftonbladet  

Ömsint beröring får kroppen att jubla

Dagens Nyheter 

Lugn och beröring. Oxytocinets läkande verkan i kroppen

Medical Link
Oxytocin kan hämma social fobi Karolinska Institutet

Oxytocin kan minska social fobi

sund.nu
Testosteronbrist är farligt för hälsan Aftonbladet 
Testosteron och sexlust Netdoktorn
Mannens inre könsorgan Vårdguiden
Testosteron kan bli kvinnors Viagra  Aftonbladet 

Östrogen och testosteron kan bli behandling mot reumatoid artrit

reumatiker.se
Samverkan av hormoner tillvaxthormon.se
Kan mat med växtöstrogen ersätta hormonbehandling?  1,6 miljonersklubben 
Vågar du ta östrogen? Expressen
Läkare varnar för östrogen  Aftonbladet 
Även låg dos östrogen ökar risken för cancer Svenska Dagbladet
Östrogen förbättrar kärlens funktion Karolinska
Höga östrogennivåer hos kvinnor sparar på muskelglykogen och ökar fettförbränningen.  AST Sports Science 
Sojamjölk har 80 gånger mer östrogen Metro
Tillväxthormon hjälper inte mot åldrande Nyfiken Vital
Eikosanoider omega-3.se
Lev rätt, bli 150 år  Aftonbladet 
Melanotan - Medlet som gör dig brun, smal - och kåt Aftonbladet  

Nya rön om mekanismerna bakom smärtstillande medel

Uppsala Universitet 

 

Sidan ändrades senast den 23 jul 2014

Dela artikel

Hälsosidorna

 pil_red.gif Kost och näring

          659574_20001429.jpg

  Vitaminer och mineraler kan göra skillnad! Använd kosttillskott vid brist!

 pil_red.gif Kost och näring

          659574_20001429.jpg

  Supermaten med den bästa näringen! 


 pil_red.gif Kost och näring

             energicirkel_gi

  Olika kostmetoder: GI, Medelhavsdiet, Atkins, Stenålderkost, LCHF, Isodieten, Raw food... 


 pil_red.gif Psykisk hälsa

              223347_2528

  KBT - Kognitv beteendeterapi för ditt eget välbefinnade! 


 pil_red.gif Kroppslig rening

        555533_12385402

  Fasta med juicer eller gör en detox eller praktisera 5:2-dieten!


 pil_red.gif Fysisk träning

                262734_1635

   Styrketräning är optimalt för kroppen!

 pil_red.gif Psykisk hälsa

                 223347_2528

  Tankar styr ditt liv! 

 pil_red.gif Kroppslig rening

            223906_1476

  Probiotika hälsa för tarmen!

 pil_red.gif Kost och näring

          424239_73376447

  Hormoner kroppens signalämnen!

 pil_red.gif Kost och näring

          424239_73376447

  Omega-3 det nyttiga fettet!


           © Hälsosidorna ™   -   Alternativet för helhetshälsa   -