haelsosidorna_logga_ny.jpg

Länkar till externa sidor

 

Hälsa Kost och näring Fysisk träning Kroppslig rening Psykisk hälsa Shop
 - Alternativet för helhetshälsa -


717339_61226081

 Yoga

  Yoga kroppen stark och skapa inre frid! 

717339_61226081

 Meditera

  Mindfulness för att hitta lugnet! 

ajurveda_logga_ny.jpg

 Test

  Ayurveda - vilken kroppstyp är du!  

ajurveda_logga_ny.jpg

 Test

  Beräkna ditt energibehov!

ajurveda_logga_ny.jpg

 Test

  Beräkna ditt BMI!

ajurveda_logga_ny.jpg

 Kolhydrater

  Gi-värde för att

kontrollera sötsuget!

ajurveda_logga_ny.jpg

 Energibehov

  Faktorer för energi-förbrukningen!

ajurveda_logga_ny.jpg

 Sömnproblem

  Sömn är viktig för hälsan! 

ajurveda_logga_ny.jpg

 Stress

  Vad händer vid stress!

ajurveda_logga_ny.jpg

 Magen

  Probiotika hälsa 

för tarmen!

Fett – mättat, enkelomättat, fleromättat, Omega 3

Lax

Kroppens energi i dess mest koncentrerade form!

Fett ingår i cellmembran och nervfibrer. Det används som bränsle och lagras som framtida energiförråd i våra fettvävnader. Fett skyddar våra inre organ: hjärnan, hjärtat, levern och njurarna.

Fett har en värmeisolerande funktion i kroppen i form av underhudsfett.

varningstriangel.jpg Omega-3 är viktig för optimal hälsa!

Det har länge ansetts skadligt att inta för mycket mättade fetter, men det har de senaste åren kommit flera studier som visar på att mättat fett troligen inte har den skadliga inverkan som man tidigare trott, dvs. att vi nog kan inta mer mättade fetter än vad vi tidigare trott men att vi fortfarande inte ska inta för mycket mättade fetter!

Den officiella inställningen är fortfarande att dra ner på mättade fetter till förmån för främst de enkelomättade fetterna och fleromättade fetterna i form av Omega-3.

Dessa fetter finns i livsmedel som olivolja, avokado, fet fisk, fiskleverolja, rapsolja, linfröolja, mörkgröna bladgrönsaker och nötter. Livsmedel som anses vara optimala fettintag för god hälsa.

Enligt nyare forskning menar man att vi intar för mycket av den fleromättade fettsyran Omega-6 i förhållande till Omega-3, vilket anses skadligt och kunna leda till sjukdom. Se Kvoten omega-3/omega-6.

Fett är det energirikaste näringsämnet för kroppen - det innehåller mer än dubbelt så mycket energi än kolhydrater och proteiner. De fettlösliga vitaminerna A, D, E och K är beroende av fett för att kunnas transporteras och tas upp i kroppen.

Finns i livsmedel som

Animaliska livsmedel som Kött och fisk, vegetabiliska oljor, olivolja, rapsolja, linfröolja m.fl. även rikligt i nötter och frön samt avokado, därtill i mjölkprodukter och spannmål, mindre mängd i grönsaker.

Intag

9 kcal/gram ger fett i energi. 15 - 30 % av vårt energiintag bör bestå av fett enligt Svenska näringsrekommendationerna. I Sverige så är vårt energiintag av fett ca 34 %.

Notera:
Fettdepån i kroppen gör att vi skulle kunna klara oss 2- 3 månader under svält.

9kcal/gram ger fett i energi


Triglycerider, fosfolipider samt steroler

Fett (lipider) i kosten består av triglycerider, fosfolipider samt steroler.

Triglyserider

Triglyserider är molekyler som består av alkoholen glycerol och 3 fettsyror. Beroende på molekylsammansättning så delas fettsyrorna in i mättade fetter, enkelomättade fetter samt fleromättade fetter. De flesta fettsyror kan kroppen även bilda från kolhydrater och proteiner. Två fettsyror är livsviktiga (essentiella) och måste intas med kosten. Det är de fleromättade fettsyrorna Omega-3 och Omega-6. För mer information om olika fettsyror, se Typer av fettsyror. För information om fördelning av olika fetter i vanliga oljor och livsmedel, se Fettsyror i livsmedel.

Kroppsfett består till största del av triglycerider som är en blandning av mättade, enkelmättade och fleromättade fettsyror. När kroppen behöver ta energi från kroppsfettet bildas så kallade ketoner som kan användas i stället för glukos som bränsle. Detta sker när det inte finns tillräckligt mycket kolhydrater som kan användas som glukos eller när glykogenförrådet börjar ta slut. För mer info se energibehov samt hormonet glukagon.

Notera:

Fett som lagras som kroppsfett i kroppen är en typ av lagrad energi som kroppen kan använda vid behov.

Fosfolipider

Fosfolipider är uppbyggda på liknande sätt som triglycerider men innehåller även en fosforgrupp samt andra organiska ämnen. Lecitin som finns i ägg och soja är en fosfolipid.

Steroler (kolesterol)

Bland steroler hittar vi kolesterol, se separat sida om kolesterol.

Att tänka på

checkbox_blue_small.jpg

Fett är mättande. Fett frisätter må bra hormonet serotonin som dämpar aptiten. Intas i samma måltid däremot mycket socker eller snabba kolhydrater så triggar detta i stället i gång aptiten ytterliggare.

checkbox_blue_small.jpg

Kroppens största energidepå består av fett. Vid brist på föda använder kroppen denna extra energikälla.

checkbox_blue_small.jpg

De enkelomättade och fleromättade fetterna anses nyttigare än de mättade fetterna och de skadliga transfetterna.

checkbox_blue_small.jpg

Vegetabilskt fett anses oftast vara nyttigare än animaliskt fett.

checkbox_blue_small.jpg

De enkelomättade och fleromättade fetterna anses lättare att använda som bränsle för kroppen. Det anses också att man blir fetare av mättade fetter.

checkbox_blue_small.jpg

Balansen mellan de essentiella (livsnödvändiga) fleromättade fetterna Omega-6 och Omega-3 har visat sig väldigt viktig. Vi får överlag i oss för mycket Omega 6 på bekostnad av Omega 3. Därför bör vi höja intaget av fetter från Omega 3. Finns främst i fiskolja, fet fisk, linfröolja, linfrö, rapsolja, valnötter samt gröna grönsaker.

checkbox_blue_small.jpg

Fettsyror från Omega-3 som innehåller fiskolja anses muskeluppbyggande, minskar kroppsfettet samt förbättra konditionen. Är även bra för hud och hår. Detta hänger bl.a. samman med att fiskfett påverkar produktionen av de hormonliknande ämnena prostagladiner, se Eikosaniderna. Fiskfett innehåller mycket av Omega-3 fettsyrorna EPA och DHA som är bra för detta. De vegetabiliska Omega 3-fetterna anses dessvärre inte kunna omskapas till dessa två fettsyror lika bra.

checkbox_blue_small.jpg

Energiförbrukningen är lägre när man äter fett än proteiner och kolhydrater. Detta beror på att värmeproduktionen vid förbränningen av fett är lägre i kroppen, se termogenes.

checkbox_blue_small.jpg

Fett anses kunna omvandlas till glukos, genom den så kallade glykoneogenesen om glykogenförrådet är slut. På liknande sätt kan proteiner omvandlas till glykos om glykogenförrådet är slut. Kroppsfett kan även omvandlas till ketoner som fungerar som energikälla, när detta sker i stället för att fett omvandlas direkt till glykos genom glykoneogenesen är väl inte helt klart! men kroppen är så väl funtad att den kan skapa energi av såväl kolhydrater, fett som proteiner.

checkbox_red_small.jpg

Fett ger mer än dubbelt så mycket energi som protein och kolhydrater. Detta innebär större risk för övervikt om fettintaget samt energiintaget är för stort.

checkbox_red_small.jpg

Undvik för mycket mättade fetter då dessa om de intas i för stor mängd anses kunna leda till hjärt- och kärlsjukdomar samt även höja blodtrycket. De enkelomättade och de fleromättade fetterna, främst Omega-3 har motsatt effekt.

checkbox_red_small.jpg

Ett för stort intag av snabba kolhydrater tillsammans med för mycket mättat fett anses vara den största anledningen till västvärldens ökade antal med överviktiga enligt nyare studier. Detta ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar, för högt blodtryck, diabetes m.fl. sjukdomar. För mycket mättade fettet anses precis som för mycket snabba kolhydrater kunna leda till insulinresistens, se insulin.

checkbox_red_small.jpg

För mycket fleromättade fetter, Omega-6 anses inte heller bra eftersom de lätt oxideras. Oxiderar de i kroppen så anses de kunna leda till cancer (fria radikaler bildas). Detta kan uppvägas till viss del genom ett intag av den fleromättade fettsyran Omega-3 samt intag av antioxidanter.

checkbox_red_small.jpg

För litet fettintag försämrar kroppens allmänfunktion: hormonproduktionen sjunker, cellerna blir lidande, musklerna blir mera sköra, dessutom så minskas upptaget av de fettlösliga vitaminerna A, D, E och K samt av antioxidanter.

checkbox_red_small.jpg

För litet fettintag i kombination med stort energiintag av kolhydrater och proteiner leder till att proteiner och kolhydrater omvandlas till fett i kroppen.

Mättat fett

Mättade fetter finns det mest i animaliska livsmedel som kött och mjölkprodukter som smör, margarin, ost och grädde m.fl. Mättade fetter är oftast fasta i rumtemperatur, exempelvis smör. Undantag finns som kokosnötolja och palmolja.

Kroppen har ett naturligt behov av mättat fett. Kroppen kan därför omvandla omättade fetter till mättade fetter när så behövs.

Mättade fettsyror anses öka kolesterolhalten (både det goda HDL-kolesterolet och särskilt det onda LDL-kolesterolet) i blodet om de intas i större mängd. Detta anses kunna leda till hjärt- och kärlsjukdomar på sikt samt vid större intag samt även minska insulinkänsligheten (se insulin) vilket på sikt kan leda till övervikt och även diabetes typ 2.

För mer information om fetter och deras kemiska bindning se Olika typer av fetter.

Fettdebatten!

Det pågår nu en het hälsodebatt kring om de mättade fetterna verkligen är så onyttiga som man tidgare trott, och att vi istället nog bör äta mer mättade fetter än vad vi tidigare trott. De mättade fetterna från animaliska livsmedel men även från vegetabilier börjar därför nu få återupprättelse från alternativa förespråkare! För stora intag anses dock fortfarande inte att rekommenderas överlag innan fler studier genomförts.

Exempelvis kokosoljan påstås ha flera nyttiga egenskaper som gjort den populär igen. Detta beroende på att kokosolja främst består av de korta kemiska bindningarna av mättat fett som anses vara en nyttigare typ av mättat fett, se Olika typer av fetter. Kokosfett anses även ha egenskapen att kunna förbrännas mer som värmeproduktion direkt i levern och inte tas upp som kroppsfett på samma sätt som annat fett. Se även termogenes.

Nedan olika faktorer som skulle kunna tala för att mättat fett skulle vara bra ur vikt och energisynpunkt:

  • Kolhydrater i form av glykogen binder mer vatten i kroppen, se energibehov.
  • Ketoner från kroppsfett som används som bränsle när glykosförrådet är slut binder dessutom mer vatten vilket gör att kroppen tappar i vikt i form av urin (obs! även mer natrium och kalium utsöndras). Se energibehov.
  • Snabba kolhydrater med högt GI-värde anses vara den stora boven till att vi går upp i vikt genom att sötsuget och hungern ökar.
  • Mättat fett med korta bindningarna tar levern till viss del ut som energi genom att dessa omvandlas till höjd kroppstemperatur, se termogenes. När detta sker så kan kroppen även känna en naturlig mättnad.
  • Fett bränner fett! Det finns en del fettförespråkare som påstår att kroppsfettet i form av triglycerider minskar per automatik när man äter mättat och enkelmättat fett!
  • Kroppen kan skapa mättat fett från omättat fett!

Sammantaget skulle faktorerna ovan kunna innebära att du kan gå ner i vikt av vissa mättade fetter, exempelvis kokosfett. Viktnedgång tros ändå vara störst i början av den nya kostomläggningen och kunna bero på mindre hunger, se övervikt och energibehov. Fler vetenskapliga studier efterfrågas!

Notera:

Nyare studier har visat att större mängder av rött kött skulle kunna leda till en ökad risk för cancer och hjärt- och kärlsjukdomar. En måttlig mängd processat kött som korv, skinka och bacon visar samma resultat! Om det är det mättade fettet som ligger bakom vet man inte! Tillsatser av nitrit, socker och mycket salt samt rökning i processat kött kan också ligga bakom tror vissa.

Notera:

Ökat LDL-kolesterol, ökad bukfetma samt ökat blodtryck var resultatet när läkaren Michael Mosley gjorde en kort självstudie genom att äta 130 gram rött processat kött varje dag under en månads tid.

Läs hur förespråkarna för lågkolhydrat kost, LCHF (low carb high fat) ser på det hela, se extern sida Kostdoktorn.

Notera!
Kokosfett har bakterie- och virusdödande egenskaper, motverkar och hjälper vid tarmbesvär,är bra som solkräm, vid eksem, psoriasis och akne. Bra vid Candida och Parasitsjukdomar, samt stimulerar även nyttobakterierna, se Probiotika. Kokosfett är bra för att stabilisera insulinnivåerna, ökar ämnesomsättningen, fungerar fettförbrännande, bra för levern, är svagt laxerande. Kokosfett som skönhetsmedel, är bra för hud och hår. Kokosfett tål hög värme och är därför utmärkt bra att steka mat i.


Enkelomättat fett

Enkelomättade fetter är flytande i rumstemperatur och fasta i kylskåp. Enkelomättade fetter finns i de flesta vegetabilier. De finns rikligt i vegetabiliska oljor av olika slag, olivolja, rapsolja, avokado och nötter som sötmandel och hasselnötter m.fl. Kallpressade oljor är de bästa.

Enkelomättade fetter anses ofta vara den optimala fettkällan på många sätt och vis. Bl.a. skyddar de mot hjärt- och kärlsjukdomar (gynnar det goda kolesterolet - HDL, samt minska det dåliga kolesterolet - LDL).

Enkelomättade fetter är bra för hud och hår, samt ökar insulinkänsligheten, se insulin.

Olivoljan anses därför av många vara den optimala bästa oljan för att tillaga sin mat med. Dock inte att steka i på hög värme!

Nötter och avokado är en bra källa för enkelomättade fetter!

Omega-9

Omega-9 (oljesyra) är en enkelomättad fettsyra som det finns mycket av i olivolja och rapsolja. Finns även rikligt i jordnötter och avokado.

Omega-9 anses vara anti-inflammatorisk.

Fleromättat fett

Fleromättade fetter som är flytande i rumstemperatur och i kylskåp. Fleromättade fetter finns rikligt i nötter och frön och vegetabiliska oljor av olika slag som olivolja, rapsolja, linfröolja, solrosolja, majsolja och sojaolja. Kallpressade oljor är de bästa. Fleromättade fetter finns i de flesta vegetabilier, exempelvis mörkgröna bladgrönsaker.

Fleromättade fetter finns även i margarin och fet fisk.

Fleromättade fettsyror är bl.a. bra mot hjärt- och kärlsjukdomar samt ökar insulinkänsligheten, se insulin.

De essentiella fettsyrorna Omega-6 och Omega-3 tillskrivs många goda egenskaper förutsatt att kvoten mellan dem är rätt. Se kvoten omega-3/omega-6.

Fleromättade fettsyror oxiderar lätt. Om detta sker i kroppen kan fria radikaler bildas med cancer som följd enligt senare forskning. Detta kan uppvägas till viss del genom ett större intag av den fleromättade fettsyran Omega-3 samt intag av antioxidanter. Rapsolja, linfröolja, valnötsolja samt fisk är ypperliga källor till god hälsa då de innehåller mycket Omega-3.

Omega-3

Omega-3 fettsyror (n-3 fettsyror) är en av två familjer av fleromättade fettsyror som är essentiell för människan, dvs. måste tillföras med kosten. De andra är fettsyror av typen Omega-6.

Omega 3 finns främst i

Omega-3 finns främst i Fet fisk och fiskleverolja, därtill i de vegetabiliska oljorna linfröolja, valnötsolja och rapsolja samt mörkgröna bladgrönsaker, exempelvis grönkål och spenat. En annan bra källa är valnötter. Omega-3 finns även i alger, exempelvis spirulina. Krossade linfrön, sojaolja och tofu är andra källor.

Notera:
Det är från alger som fisken har fått i sig Omega-3!

Medelhavsväxterna cikoria och portlak är rika på Omega-3. Chiafrön som kommer från Mexico är ett superlivsmedel och innehåller hela 20 % Omega-3.

Notera:

Omega-3 finns även i kött och mejeriprodukter kan innehålla omega-3 men då krävs det att djuren får vara ute och beta färskt gräs.

Alger, krossade linfrön, chiafrön och valnötter

är bra vegetabiliska källor till Omega 3!

Omega-3 bra för

  • Cellernas reparation
  • Hjärnans funktioner förbättras. Barn och vuxna anses bli smartare, en ökad intelligens, högre och snabbare slutledningsförmåga, minnet förbättas
  • Skyddar mot hjärt- och kärlsjukdomar (gynnar det goda kolesterolet - HDL, samt minska det dåliga kolesterolet - LDL)
  • Minskar risken för blodproppar
  • Minskar blodtrycket
  • Skyddar huden mot för snabbt åldrande
  • Inflammationsminskande. Minskar ledsmärta vid reumatism. Bra mot astma och eksem
  • Kan hjälpa vid tarmsjukdomar som IBS, Crohns sjukdom och Ulcerös kolit enligt vissa studier
  • Motverkar cancer
  • Motverkar ångest och depression
  • Anses bra mot koncentrationsrelaterade tillstånd som ADHD m.fl.
  • Motverkar och lindra Alzheimers, demens och Schizofreni
  • Muskeluppbyggande vid fysisk träning
  • Minskar kroppsfettet
  • Bibehåller en god kondition

Hjärnan som innehåller en betydande del fett består till ca en tiondel av Omega-3, så Omega-3 är viktig. Omega-3 anses numera vara bra att ta som tillskott under graviditeten och under den första tiden man ammar (ca 200 mg DHA) då den är bra för barnets utveckling. Det finns vissa studier som visat att spädbarn kan utveckla sämre färgseende samt syn vid lågt intag samt att högre intag gör att spädbarn utvecklas snabbare. Liknande studier har även visat att mindre barn förbättrat såväl koncentrationsförmågan som läs- och skrivförmågan när det fått Omega-3 som tillskott.

Det gamla uttrycket "Man blir klok av att äta fisk" kanske innehåller en del sanningar.

Notera:

Omega-3 är blodförtunnande och om du äter blodförtunnande medel som Waran bör du inte inta för mycket Omega-3!

ALA, DHA och EPA

Omega-3 finns i ett flertal fettsyror där ALA (alpha-linolensyra) är moderfettsyran för omega-3 fettsyrorna EPA (eikosapentaensyra) och DHA (dokosahexaensyra). EPA och DHA kan kroppen skapa till viss del från ALA även om det anses svårare att få en större mängd via intag av de vegetabiliska källorna till Omega-3. Forskning som gjorts på hur väl kroppen kan omvandla ALA till EPA och DHA är inte samstämmig, förmågan tros därför beror på ålder, gener, kön och kroppens övriga hälsa. ALA finns bl.a. i linfrön och valnötter. EPA och DHA behövs för hjärnans funktion och finns bl.a. i fet fisk.

Se även Typer av fettsyror.

EPA och DHA finns det gott om i fet fisk.

Du blir klok av att äta fisk!

Det finns undersökningar som gjorts på personer som vuxit upp som vegetarianer och som skulle kunna befaras kunna få brist av främst omega-3 fettsyrorna EPA och DHA har utvecklats precis lika bra som andra. Fiskens näringskälla för Omega-3 är främst alger, så ett tillskott av dessa är kanske inte helt fel för vegetarianer! Kosttillskott gjorda av alger som innehåller både EPA och DHA har bl.a. tagits fram av ett schweiziskt företag: Water 4 - V-pure. Vegetarianer kan även med fördel inta linfröolja, rapsolja, valnötter, chiafrön m.fl.

Rekommenderad dagligt intag (RDI)

  • Vuxna ca 2,8 g ALA + ca 200 mg EPA och DHA.

Brist på Omega-3

Symptom på brist av Omega-3 kan vara torr hud, skrovlig hud på armbågarna, fläckar i olika nyanser i ansiktet, sår i hårbotten, mjäll, håravfall, dåliga naglar. Ett flertal sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar, inflammationer, reumatism, cancer, trötthet, depression, demens, Alzheimers, Schizofreni, ADHD m.fl. har kopplingar till brist på Omega-3.

Hormonproduktionen kan bli nedsatt överlag vid brist på Omega-3.

Holistic-D-vitamin.jpg

Blad.png

Välj själv! handla i någon av Sveriges populäraste hälsoshoppar! Se Bra hälsoprodukter

Holistic-D-vitamin.jpg

Omega-6

Omega-6 fettsyror (n-6 fettsyror) är en av två familjer av fleromättade fettsyror som är essentiell för människan, dvs. måste tillföras med kosten. Den andra är Omega-3.

Omega-6 finns i ett flertal fettsyror där linolsyra är moderfettsyran för de andra. Omega-6 fettsyran GLA kan kroppen tillverka av linolsyra.

Omega-6 finns främst i

Spannmål, vegetabiliska oljor som solrosolja, majsolja, tistelolja m.fl.

Omega-6 anses bra för

  • Cellernas tillväxt
  • Bra för blodkoagulationen
  • Minskar det dåliga kolesterolet - LDL, sänker dessvärre även det goda kolesterolet - HDL
  • Inflammationer vid rätt balans med Omega-3
  • Allergi
  • M.fl.

Notera:

Intaget Omega-6 är normalt allt för stort i förhållande till mängden Omega-3, varför du bör undvika ett allt för stort intag av vegetabiliska oljor som matolja, solrosolja, majsolja, tistelolja m.fl.

Kvoten Omega-3/Omega-6

Omega-3 och dess många goda egenskaper beror bl.a. på att alla Omega-3 fettsyror ingår i produktionen av de hormonliknande ämnena prostaglandinerna (se Eikosaniderna) som tillskrivs dessa egenskaper. Att höja intaget av Omega 3 i förhållande till det allt för vanliga stora intaget av Omega-6 gör att det blir en jämnare fördelning vilket anses vara bra.

Kvoten mellan Omega-6 och Omega-3 anses som mer och mer viktig för olika livsmedel samt totalt i en måltid! Kvoten Omega-6 / Omega-3 mellan de essentiella fettsyrorna Omega-6 och Omega-3 är ca 15 - 25 hos oss västerlänningar, dvs. alldeles för hög!

En för hög kvot av Omega-6 / Omega-3 kan leda till inflammationer.

varningstriangel.jpg

Vi konsumerar i dag ca 20 gånger mer Omega-6 än Omega-3!

Nordiska Näringsrekommendationerna säger att kvoten bör ligga mellan 3 - 9. Nyare forskning har visat att denna kvot bör ligga nånstans mellan 0,2 - 4 för optimal hälsa. Denna föreslagna kvot har visat sig vanligt förekommande i naturligt odlade grönsaker i fisk, fribetande djur, viltkött m.fl.

Se även Fettsyror i livsmedel.

Kvoten Omega-6 / Omega-3 bör vara 0,2 - 4

Främsta inspirationskälla till dessa nyare kunskaper har varit studier på gemensamma hälsofaktorer hos eskimåer som äter mycket fisk samt folk i Medelhavsländerna där man bl.a. äter mycket olivolja, grönsaker och fisk. Det de har gemensamt är att man har betydligt lägre hjärt- och kärlsjukdomar där samt mindre av vissa cancerformer, se cancer.

Se även extern sida om Omega 3.


Transfetter (härdat fett)

Transfettsyror som är fasta i rumstemperatur bildas vid härdning och uppvärmning av fett (vegetabiliska oljor), något som sker med hjälp av att tillföra vätgas. Syftet är att göra oljan fastare på ett onaturligt sätt, dubbelbindningar i omättade fettsyror ersätts med enkelbindningar. Oljan blir på det viset fastare vilket även förlänger hållbarheten, minskar risken för att fettet ska härskna. Forskning har visat att transfetter är skadliga för kroppen i större mängd. Transfetter får bl.a. samma egenskaper som mättade fetter och påverkar kolesterolet. Transfetter höjer det skadliga LDL-kolesterolet samt sänker det nyttiga HDL-kolesterolet. Transfetter finns gömda lite varstans, i färdiglagad mat, bakverk, kakor, margariner m.fl. Det finns även naturliga transfetter i kött och mjölk, ca 75 % av vår konsumtion av transfetter anses komma härifrån. I de få studier som gjorts mellan naturliga och industriellt framställda transfettsyror har man inte hittat någon skillnad i farlighet.

I Sverige har transfetterna tagits bort från de flesta margariner, men finns kvar i bl.a. bakverk och kakor med lång hållbarhet samt i frityroljor. Ett flertal länder har förbud mot transfetter, USA är det senaste landet som väntas införa förbud.

Vad kanske inte många vet är att om man hettar upp fleromättade fetter så anses dessa bilda fria radikaler, dessutom så brukar oljan få en dålig smak. Så undvik att steka och fritera i raps-, majs-, tistel-, sojabön-, jordnötsolja med flera. Använd enkelomättad oljor istället, exempelvis rapsolja och olivolja för stekning av mat. Framtiden får visa om inte vanligt smör och kokosfett till och med är bättre vid matlagning än de fleromättade oljorna, trots det större innehållet av mättade fetter.

Vill du veta mer om matfetterna, härdade fetter mm., se debatt på Konsumentsamverkan (SKIS) om matfetter.

Se även Kolesterol och Fettsyror i livsmedel.

Filmer om Fett

Här nedan har du lite filmer om fett:

Film: Fetter

Film: Film 10: Näringsämnen: fetter

Film: Good Fats vs. Bad Fats | HealthiNation

Film: Cardiologist: Don't demonize saturated fat

Film: Healthy Fats (Change Your Diet, Change Your Life - Part 3)

Film: Coconut Oil: The one saturated fat you should be eating

Film: Is Coconut Oil REALLY Healthy?

Film: Super Foods - The Truth about Coconut - Nutrition by Natalie

Film: Olive Oil I What The Heck Are You Eating I Everyday Health

Film: Flax Seed Oil & The Benefits of Omega-3 Essential Fatty Acids

Film: Understanding the Omegas (Omega 3 & Omega 6)

Film: The Science Behind Omega-3 | Melaleuca

Film: Dr. Udo Erasmus: Omega 3, DHA, EPA in a vegan/vegetarian diet (Part 2)

Film: Christine Cronau - The Fat Revolution - Saturated Fat Is Good For You

Film: Ny forskning ändrar synen på hur farligt fett egentligen är - Nyhetsmorgon (TV4)

Artikellänkar

Här nedan kommer artikellänkar till externa webbsidor.

Externa länkar: Källa:
Allt om fett Aftonbladet

Svenskarna köper alltmer fet mat

Svenska Dagbladet
Kost med högt intag av fett kan ifrågasättas Läkartidningen
10 Fettförbrännande fakta Matvraket
Bränn bort fettet Matvraket
Fettförbränning och viktnedgång Nyfiken Vital
Därför exploderar fetman Svenska Dagbladet
Bantning hjälper inte feta människor Aftonbladet
"Fel att vi blir feta av fett" Dagens Nyheter

Nya budskapet: Ät fett för hälsan

Expressen
Ät mer fett och kom i form till semestern Expressen
Rätt och fel om fett Aftonbladet
Fel matolja kan göra dig sjuk Aftonbladet
Bränn lätt rätt fett! Aftonbladet
Så sänker du kolesterolet Aftonbladet
6 sanningar om transfett Aftonbladet

USA dömer ut transfetter

Svenska Dagbladet
Allt transfett är inte farligt Expressen

Rätt fett för din hälsa

Expressen
Barnlös av skräpmat Aftonbladet

Så snuskig är fettfabriken

Aftonbladet
Fettkonflikt i årtionden Svenska Dagbladet
Fett inte farligt enligt svensk studie Svenska Dagbladet

Stor studie: Mättat fett inte så farligt

Svenska Dagbladet
Fet mjölk rena bantningskuren Svenska Dagbladet
En fet revolution kan rädda hälsan Dagens Nyheter
Vissa forskare vägrar släppa sina hypoteser Dagens Medicin
Livsmedelsverket bör sluta med kostråd till allmänheten Dagens Medicin
Fet mat är bästa maten för de som vill banta Expressen
Är du äpple eller päron? Fettet avslöjar dig – vilken kroppstyp är du? Aftonbladet
Bränn fett - i 3 steg Expressen
Oliv eller raps – vilken är bäst? Hälsa

Fett är inte lätt

Wellnessguide
Kokosolja – morgondagens medicin Forum Frisk
Kokosolja - Cocos oleum Vita Viva

Kokosfett – det nya undret

Wellness
Så bra är din favoritolja - Se vilka fetter om finns i oljorna Aftonbladet
Hur får man i sig de nyttiga fettsyrorna? Expressen
Hälsoblad: Fiskolja och omega-3 Nyfiken Vital
Hjärnans viktiga fleromättade fettsyror, del 1 Medical link
Mat som medicin Nezzo
Allt fett är inte skadligt; viss fett kan skydda hjärtat Ny Medicin

Fet mat gör oss mätta medan socker ökar aptiten

Forskning & medicin
Farligt fett ökar risk för hjärtfel Svenska Dagbladet
Vegankost hindrar hjärt-kärlsjukdomar Expressen
Mirakelmaten som sänker ditt kolesterolvärde Expressen
Fet mat kan hjälpa diabetiker Aftonbladet
Ny studie: Fet mat ofarligt för hjärtat Aftonbladet
Fet ost skydd mot cancer Aftonbladet
Så här gör du din smörgås hälsosam! PrimaVi
Sluta att köpa härdat fett! Aftonbladet
Margarin ökar risken för cancer Aftonbladet
Rött kött ger ökad cancerrisk Svenska Dagbladet
Så minskar du risken för köttcancer Expressen
LCHF-dieten minskar chansen att få barn Expressen
Fet mat försämrar ditt immunförsvar Aftonbladet
Kött ökar risken för ledgångsreumatism Expressen
Feta mejeriprodukter skyddar mot cancer Expressen
Medelhavskost sänker kolesterolet på fyra veckor Dagens Hälsa
Mirakelmaten som sänker ditt kolesterolvärde Expressen
Soja – liten böna med stor hälsokraft Hälsa
Högt intag av kokta grönsaker och olivolja kan skydda mot reumatoid artrit (RA) Medical link

Obalans mellan omega 6 och omega 3 hotar hälsan

Läkartidningen
Omega 3 – nyttigt men inte mot allt Aftonbladet
Omega 3 hjälper hjärtsjuka Expressen
Omega 3-fettsyror effektiva mot brosknedbrytning i leder Medical link

Omega-3 kan mildra depression

Läkartidningen
Fiskolja hjälper mot psykiska sjukdomar Aftonbladet
Fiskfettsyror och hjärnan Medical link

Nya rön kring omega-3- fettsyror och mental påverkan

Läkartidningen

Omega-3-fettsyror i fet fisk skyddar mot demens

Läkartidningen
Fisk minskar för hjärtdöd med en tredjedel Expressen
Fiskolja hjälper demenssjuka Expressen
Mirakelhjärnan Mimers brunn
Fiskolja kan bota dyslexi och ADHD Aftonbladet

Omega-3 från alger bättre än fiskolja

Wellnessguide
Intressant om nutrition och ögonsjukdomar Medical link
Frukt och bär – sött, gott och nyttigt Sund hälsa
Triglycerider i blod - ett nytt sätt att utvärdera risken för ateroskleros medicallink

Sidan ändrades senast den 6 nov 2022

Dela artikel

Hälsosidorna

 pil_red.gif Kost och näring

          659574_20001429.jpg

  Vitaminer och mineraler kan göra skillnad! Använd kosttillskott vid brist!

 pil_red.gif Kost och näring

          659574_20001429.jpg

  Supermaten med den bästa näringen! 

 pil_red.gif Fysisk träning

           12051_7309 

    Du som löper och vill lära dig mer! Konditionsträning och Löpning! Intervallträning, Löpteknik, Löparutrustning ...

 pil_red.gif Fysisk träning

          424239_73376447

   Intensivträning det perfekta komplementet! Tabata, Core, Crossfit, Boot Camp, Spinning m.fl.


 pil_red.gif Kost och näring

             energicirkel_gi

  Olika kostmetoder: GI, Medelhavsdiet, Atkins, Stenålderkost, LCHF, Isodieten, Raw food... 


 pil_red.gif Psykisk hälsa

              223347_2528

  KBT - Kognitv beteendeterapi för ditt eget välbefinnade! 


 pil_red.gif Kroppslig rening

        555533_12385402

  Fasta med juicer, gör en detox eller praktisera 5:2-dieten!


 pil_red.gif Fysisk träning

                262734_1635

   Styrketräning är optimalt för kroppen!

 pil_red.gif Psykisk hälsa

                 223347_2528

  Tankar styr ditt liv! 


 pil_red.gif Kost och näring

          424239_73376447

  Hormoner kroppens signalämnen!

 pil_red.gif Kost och näring

          424239_73376447

  Omega-3 det nyttiga fettet!

 pil_red.gif Sjukdomar

          424239_73376447

   Råd vid Depression, Glutenintolerans, IBS, Laktosintolerans, Metabola syndromet, Diabetes, Hjärt- och kärlsjukdomar, Benskörhet, Inflammationer - reumatism, Alzheimers, Cancer m.fl.


           © Hälsosidorna ™   -   Alternativet för helhetshälsa   -