|
  
|
- Alternativet för helhetshälsa - |
|
Fasta, detox och hälsa
Fasta är en optimal starter när du vill genomföra kostförändringar av olika slag. Fasta kan du även med fördel genomföra flera gånger per år för att bibehålla eller förbättra din allmänhälsa i stort. Att genomföra en detox (avgiftning) kan för många kännas enklare än att genomföra en ren fasta. Skillnaden är att vid detox intar du även lättare föda, vilket inte är fallet vid ren fasta, därtill innehåller olika detoxkurer ofta specifika ämnen, örter som anses stimulera kroppens reningsorgan till snabbare och effektivare utrensning. Fastans inverkan på kroppen är något som är ett hett debatterat ämne inom läkarvården och alternativvården. Man är långt ifrån överens om dess inverkan på kroppen. Hälsosidornas uppfattning i ämnet är att rätt genomförd fasta kan vitalisera kroppen och kan vara till stor hjälp för förbättring av en oren kropp, där har fastan en viktig funktion. Vår kropp har dessvärre en förmåga att förorena sig själv genom ett felaktigt leverne och främst genom en allt för dålig kost. Med tiden innebär detta att vår kropp inte fungera optimalt. Fastan vitaliserar hela kroppen och är därför en bra metod för att få kroppen att börja fungera på ett bättre sätt. En av de stora svenska fasteförespråkarna har varit Are Waerland som på 1930- 1940 talet förespråkade ren föda och bl.a. långtidsfasta. Are bildade även Hälsofrämjandet. De senaste åren har olika typer av korttidsfasta blivigt populära att genomföra, bl.a. 5:2-dieten. Dessa fasteformer ska utföras periodiskt för att ge resultat, och många upplever att korttidsfastan är enklare att integrera i vardagen än den mer krävande långtidsfastan. Fasta är även en bra starter som livsförbättrare i kombination med andra typer av Kroppslig rening samt förändringar som kan gälla Kost och Näring, Fysisk träning och din Mentala och psykisk hälsa. Varning! Du som är anorektiskt lagd ska absolut inte hålla på med periodisk fasta eller längre fasta, då det finns risk att du skadar dig själv än mer! Sjukdomsymtom där fasta kan hjälpaNormalfallet som visar att en fasta kan vara behövlig kan vara att energinivån i kroppen känns rubbad och du känner dig trött, hängig eller allmänt låg och i avsaknad av energi. Detta kan vara enkla tecken på att kroppen är full på toxiner (gifter och slaggprodukter) samt ämnesomsättningen är rubbad. Att tarmarna inte fungerar som det ska, att du känner dig förstoppad kan även vara ett tecken på att fasta kan vara lägligt. Ett flertal sjukdomstillstånd har visat sig kunna förbättras vid återkommande fasta. Exempelvis:
Fasta kan även vara en del vid behandling av såväl olika typer av kroniska sjukdomstillstånd, som Metabola syndromet och diabetes. Det finns forskare som menar att fasta även hjälper mot Alzheimers och demens. Fasta vid cancerbehandlingFasta tros fungera förebyggande mot cancer då celler och DNA repareras, celldelningstakten minskar och regleras, cellproduktionen vitaliseras, bindväven förbättras m.m. Det finns studier som visar att fasta innan cellbehandling motverkar biverkningarna och leder till att behandlingen fungerar bättre. Immunförsvaret förnyas. Fastan måste vara minst tre dagar för att det ska bli resultat. De friska cellerna skyddas genom att de vita blodkropparna inte slås ut senare vid behandlingen samtidigt som cancercellerna är sårbara för behandlingen. När och hur du fastar i samband med elakartad cancer är relativt ostuderat! Det finns de som även menar att cancerns cellproduktion kan gynnas om du fastar vid fel tillfälle. Mer forskning behövs på detta. Och du bör ha kontakt med din läkare. Fördelar med fastaDet finns många fördelar med att du börjar fasta eller genomför detox regelbundet:
Den största vinsten för kroppen när du fastar är att den får en naturlig möjlighet till vila och återhämtning. Det har visat sig att fasta hjälper kroppen till att rensa ut toxiner (gifter och slaggprodukter) som finns lagrade i kroppen.
Fasta stimulerar till att näringsupptaget kan förbättras i kroppen om man haft obalans. Reningen som sker i kroppen i kombination med den minskade näringstillförseln under fastan har även visat sig stimulera cellproduktionen i kroppen på ett positivt sätt. Ofta kan fastan även vara positivt för olika kroppsliga problemsymtom och sjukdomar som stört kroppen. Fastan har därtill även visat sig positiv för den psykiska hälsa. När du fastar har kroppen mindre tillgång till kalorier, studier har visat att glukosnivåerna och även tillväxthormonet IGF-1 då minskar redan under första dygnet. När IGF-1 minskar ställer kroppen in sig på att reparera befintliga celler och DNA. Fastan stimulerar i sin tur till ökad nyproduktionen av celler efter fastan är avslutad. Notera: Tillväxtfaktorn BDNF (brain-derived neutrophic factor) ökar i hjärnan vid kalorirestriktion, exempelvis vid kortvariga fastor. Detta förbättrar hjärnans plasticitet och tillväxt och tros även vara bra för att motverka vissa degenerativa sjukdomar som alzheimer och parkinson. Produktionen av hjärnceller ökar också vid fasta. Notera: Nyare forskning har visat att vid kalorirestriktion som sker vid fasta aktiveras enzymet peroxiredoxin1 som har en föryngrande effekt då den tros bromsa åldrandet.
Fasta kombinerad med tarmreningFasta hjälper kroppen att avlägsna toxiner av olika slag. Dessa toxiner har samlas i kroppen genom osunt leverne (fel kost, för lite motion) samt genom direktpåverkan av olika gifter av olika slag (gifter i närmiljön). För att stimulera reningsfunktionen ytterligare vid fasta är det bra att hjälpa kroppen att snabbare avlägsna dessa toxiner på lämpligt sätt. Därför kan du med fördel kombinera fasta med någon typ av tarmrening för att snabbare föra bort toxiner genom avföringen. En lyckad fasta bör därför ofta kombineras av exempelvis dagliga lavemang (varje morgon). Om du känner dig förstoppad och att tarmarna inte fungerar som de ska kan du även underlätta detta genom att inta en kur med olivolja och citron under fastan något som smörjer tarmarna, se även Leverrening. Val av fasteform samt personens behov av rening (hur mycket toxiner som kroppen innehåller) påverkar även de reningsreaktioner som sker under fastan. Om du vill undvika allt för kraftiga reningsreaktioner kan du välja en enklare fasteform, exempelvis fruktfasta och inte fasta så länge första gången, exempelvis bara fyra dagar.
Att hjälpa lymfan att föra bort toxiner genom torrborstning av kroppen är även att rekommendera under fastetiden, se Lymfrening. Fasta kombinerad med fysisk träningNär du fastar så förstärks de kroppsliga reningseffekterna och utrensningarna av toxiner ytterligare om du håller i gång fysiskt. Exempelvis långa promenader och lättare träning (lågintensiv träning) är bra. Man bör ta det lugnt med hårdare träning (särskilt hård konditionsträning), eftersom kroppen går på sparlåga vid fasta, och det kan ta tid för din kropp att ställa om sig. Fysisk träning på lagom nivå stimulerar även fettförbränningen före att proteindepåer i form av muskler tas i anspråk i allt för stor utsträckning. Du som praktiserar styrketräning kan med fördel fortsätta med det under fastan, på lagom nivå. Efter att du fastat några gånger kommer du lära dig hur din kropp fungerar, och kan anpassa din eventuella träning till det som passar dig. Tips! För dig som tränar regelbundet läs extern sida: 10 myter om fasta avfärdade. Notera: För dig som lever sunt, intar en bra kost och tränar regelbundet kan faktiskt en fasta fungera för att gå ner i vikt (främst kroppsfett!) med bibehållet viktresultat. I motsats till tillväxthormonet IGF-1 så ökar Tillväxthormon som stimulerar muskeltillväxt och fettförbränning vid korttidsfasta. Detta innebär att om du tränar lättare under dina fastedagar kan du bibehålla musklerna och kanske till och med genom fastan stimulera till muskeltillväxt dagarna efter fastan!
Periodisk korttidsfasta har blivigt populär inom styrketräning då den visat sig kunna användas för att bibehålla muskelstyrkan samtidigt som du har kontroll över kroppsfettet. Man har valt att använda sig av antingen varannandagsfasta, fasta i 24 tim några dagar i veckan, eller 16 tim under ett dygn och koncentrera sig på att inta energin till fukost och lunch och främst i samband med träningen. Se extern sida Periodisk fasta. Notera: Fasta och viktnedgångNär du fastar så går du ner i vikt, vilket motverkar övervikt. Kroppen behöver energi för att fungera och tar då denna från kroppens naturliga depåer. Detta sker genom att glykogenförrådet först används i kroppen, sker under första dygnet. Glykogenet har bildats av kolhydrater i kosten och finns lagrade främst i levern och i musklerna. Glykogenet har även en hel del vatten bundet till sig som försvinner vid fasta. Därefter använder kroppens fettdepåer och proteindepåer i form av muskler, detta sker genom hormonet glukagon. Den vikt du går ner för att glykogen- samt proteinförrådet minskar tar kroppen snabbt igen efter fastan. De fettdepåer som kroppen använt som energidepåer under fastan fylls däremot inte på lika fort. Syftet med fasta är inte att gå ner i vikt i första hand men kvarvarande viktnedgång kan ändå ske beroende på hur mycket fettdepåer som kroppen använt under fastan och den förändringar man är beredd att göra för sin allmänhälsa i stort efter fastan. Fastans främsta syfte är att hjälpa till med reningen av kroppen, vilket som i sin tur kan förbättra ämnesomsättningen i kroppen och därför kan hjälpa kroppen till en bättre balanserad vikthållning efter fastan. Detta förutsatt att du även förbättrar kosthållningen efteråt. Att fasta och sen gå tillbaka till den kosthållning man hade innan brukar inte leda till kvarhållen viktnedgång om detta är målet. Att förändra kosthållet samt aktivt börja träna är därför det bästa sättet att behålla viktnedgången. Man brukar räkna med att du under fastan minskar i vikt med ca 0,4 - 0,5 kg/dag i snitt.
Olika form av fysisk träning stimulerar även viktnedgången ytterligare då kroppens energidepåer tas som energikällor under fastan. Se Energibehov. Kroppens energireserv förbrukas vid fastaEn normal vuxen förbrukar ca 2000 - 3000 kcal/dag beroende om du är kvinna eller man. När du fastar så minskar detta behov främst genom att energiförbrukningen i form av basal energiförbrukning samt termogenes (värmeproduktion) minskar, kroppen brukar därför anpassa sig till en lägre förbränning efter ca 3 dagar. När du fastar så minskar energiintaget däremot väsentligt. Om du fastar och bara intar lättare grönsaks- eller fruktjuicer så kanske näringsintaget bara blir ca 200 kcal/dag. Därför måste kroppen kompensera och ta energi direkt från kroppens energidepåer vid fastan. Kroppen har som tur vad ett stort naturligt energiförråd att tillgå. En man av normallängd har följande ungefärliga energidepå lagrad i kroppen:
Se även Omfördelning av energi och glukagon. Totalt har sålunda en normalväxt vuxen man som inte är överviktig ungefär 100 000 kcal som energidepå bundet i kroppen. Om vi ponerar att denna mans energibehov ligger på ca 1800 kcal/dag under fasta i form av basal energiförbrukning, termogenes samt fysisk aktivitet så skulle kroppens energidepåerna nästan räcka upp mot 2 månader. Därför klarar kroppen brist på fast föda rent fysiskt i lång tid. Värre är det med vatten som vi bara klarar oss utan i några dar innan problem uppstår. Se Vatten. Vid längre fasta kan kroppen även få brist på mineraler. En normal fasteperiod varar ofta bara några dar upp till ett par veckor. Vanligen intar du även någon form av intag av näring i form av grönsaks- och fruktjuicer. Människan har precis som djuren visat sig att ha en naturlig förmåga att anpassa sig till fasta, beroende på tillgången till föda som kan skifta över tid. Det är dels därför som kroppen även har sina naturliga energidepåer. Så fasta ska inte ses som något onaturlig för kroppen då detta har varit ett sätt för oss att klara oss under svårare tider vid brist på föda, en sorts nedärvd förmåga som vår kropp har. Vad som dock är säkert är våra kroppar tyvärr ofta överkonsumerar såväl mat samt intar gifter av olika slag (medvetet eller omedvetet) som har till följd att kroppen drar på sig övervikt och toxiner med obalans i näringsupptaget som följd m.m.
Att tänka på
Se även Avgiftning och utrensning. Fasta - genomföraFasta är ett naturlig sätt att avstå från vissa födoämnen som man brukar inta, detta sker under en kortare tid under exempelvis en dag till upp mot 7 - 10 dagar eller mer i sträck. En begränsning av näringsintaget är av stor vikt vid fasta. De olika fasteformerna skiljer sig främst i hur mycket näring man ska inta under fastan och i vilken form. Vad metoderna har gemensamt är att du ska inta rikligt med vätska så kroppen inte torkar ut, vilket annars kan vara farligt. se Vatten. Helst ska du inta mer vätska än normalt då detta är till hjälp vid reningen av toxiner från kroppen. Varning! LångtidsfastaDu kan med fördel fasta regelbundet flera gånger under året. Längre fastor på 1 vecka upp till 3 veckor kan du exempelvis genomföra 2 gånger per år. 7 - 10 dagars fasta är vanligt men när du är mer rutinerad så kan längre fastor på 10 - 21 dar även med fördel genomföras. KorttidsfastaKorttidsfasta är en form av fasta där du drar ner på kaloriintaget kraftigt under en kort tid mellan 16 och 24 timmar. Fastan kan vara lättare att genomföra i din vardag och har fått stort genomslag bland allmänheten. Genomför exempelvis fastan en till två gånger i veckan. Denna fasteform har visat sig ha många av de hälsofördelar som även längre fastor har om den utförs periodiskt, därtill kan den vara en fasteform som på sikt leder till en kontrollerad viktnedgång. Se även övervikt. Endagsfasta Att göra en endagsfasta men jämna mellanrum är ett bra sätt att vila och stimulera kroppen. Fruktfastan är en populär form av denna typ, eftersom du inte behöver känna hunger. Annars kan du välja att bara dricka juicer eller annan vätskeform som passar dig själv. 16 timmars fasta Du kan exempelvis fasta 16 timmar under ett dygn och äta dina mål under de 8 resterande timmarna. Denna fastetyp, även kallad periodisk fasta används bl.a. vid styrketräning. Varannan dags fasta En annan variant är 5:2 där du äter normalt 5 dar i veckan för att två dar i veckan gå ner på 25 % av ditt vanliga energiintag, ca 400 - 700 kcal beroende på din vikt. 5:2 dieten har fått stort genomslag i svenska media efter att en dokumentär visades i februari 2013 med Dr Michael Mosley som testade metoden. 5:2 dieten är en typ av detox då du under de två fastedagarna intar föda med mindre kalorier, oftast två mål per dag. Dieten har visat sig enklare att följa då den inte kräver allt för stor ansträngning vilket även gör det enklare att känna sig motiverad. Viktnedgången blir ca 0,5 kg/vecka. Se filmer nedan, bl.a. intervju med Dr Michael Mosley. Se även separat sida om 5:2-dieten. Fördelar med korttidsfasta Att dra ner på energiintaget i 16 - 24 tim har visat sig öka tillväxtfaktorn BDNF, vilket är bra för hjärnans tillväxt, därtill minskar tillväxthormonet IGF-1 vilket tros kunna leda till att du lever längre och att du motverkar vissa sjukdomar, exempelvis cancer. Tillväxthormon ökar däremot vilket är bra för muskeluppbyggnaden samt fettförbränningen. Dina celler repareras och cellförnyelsen stimuleras. Det metabola syndromet motverkas: blodtrycket sänks, kolesterolet blir bättre, blodsockret stabiliseras, insulinkänsligheten förbättras m.m. på liknande sätt som sker vid längre fastor. Olika typer av fastaHär nämns några vanliga former av fasta men det finns otaliga varianter och koncept:
Tips! Genom att kontinuerligt använda dig av yoga kan du även rena kroppen, se detoxyoga. Notera: VLCD, Very Low Calorie Diet är ett begrepp som används när man intar kost om innehåller väldigt lite kalorier men ändå tillräckligt med näring. Kravet är att energiinnehållet inte ska understiga 450 kcal och inte överstiga 800 kcal per dag. VLCD används främst i viktminskningssyfte. Ofta är det olika pulverdieter som används. Förberedelser innan fastanTrappa ner till mer lättsmält föda dagarna innan fastan. Ju längre fasta du ska genomföra samt viken typ av fasta du ska genomföra desto bättre och viktigare är en ordentlig nertrappning. Några dar innan du börjar fasta kan du därför med fördel dra ner på matintaget successivt. Att bara äta grönsaker och frukt är därför bra. Undvik för bästa resultat grova brödprodukter, fett, feta mjölkprodukter, animalisk föda i form av kött, fisk och ägg innan och några dar efter en fasta. Undvik stimulantia i form av kaffe, cigaretter och alkohol när du fastar. Ät istället kokta grönsaker, sallader och juicer. Vegetarianer har det enklare, eftersom maten successivt bör trappas ner mot mer vegetarisk föda. Inta grönsaker och frukt till största delen. Sista dagen helst bara frukt. Att få till en ordentlig tömning av tarmen sista dagen innan fastans start kan även vara bra. Att inta glaubersalt (1 msk. i ett glas vatten) som har starkt laxerande verkan eller ta ett vanligt lavemang. Det är vanligt att du även tar lavemang under fastan dagligen för att styrka fastans reningsprocess ytterliggare.
Inta minst 2 - 3 liter vätska per dag, under fastan, helst mer. Med fördel kan du inta vatten som är renat från klor och andra tillsatser, se vatten.
Kroppen kan bli frusen när du fastar och går ner på lågenerginivå, du känner dig ofta lite frusen. Att klä dig varmt samt röra sig fysiskt under fastan kan därför vara bra. Därför kan det vara jobbigare att fasta på vintern. Höst och vår är ofta att föredra. Om du fastar på sommaren ska det inte vara för varmt då du lättare blir trött då. En lugn och stimulerande miljö är även att föredra för en lyckad fasta. Ha därför en lugn och behaglig atmosfär kring dej under fastan. Tänk positivt. Gå långa promenader. Lättare fysisk träning kan faktiskt vara bra när du fastar för att det sparar mer muskler och bränner mer kroppsfett än om du inte tränade dina muskler under fastan. Men träna lågintensiv konditionsträning och med lättare vikter om du styrketränar. Tips! Lättare form av yoga kan även vara bra när du fastar, det finns exempelvis vissa yogaställningar som stimulerar kroppens utrensning samt masserar de inre organen, se Detoxyoga. FastereaktionerOlika fastereaktioner kan förekomma under längre fasta. Dessa brukar främst uppkomma på 2 - 4 dagen av fastan. Exempelvis stor trötthet, tröghet, huvudvärk, muskelont, frusenhet, blodtrycket och pulsfrekvensen går ofta ner, ibland ökad hjärtklappning m.fl. Blodsockerhalten minskar även automatiskt. Även tidigare personliga sjukdomssymtom du haft kan återupprepas under denna tid, exempelvis ryggont som kommer tillbaka för att efter ett par dar försvinna, ibland även för gått. Fastereaktioner kan kännas olika obehagliga starkt beroende på hur mycket gifter kroppen innehåller samt form av fasteform (kraftfull eller lättare fasta). Fastereaktionerna brukar sen avta efter några dar. Är du förstagångs fastare så är risken för kraftiga reningsreaktioner större. Uppkomna fastereaktioner är allt som oftast ett tecken på att fastan fungerar och gör nytta och är verksam. De första dagarna av fastan kan hungern kännas av men avtar därefter allt mer vilket gör fastan enklare att genomföra. Kroppen kommer bl.a. förlora kalium genom urinen, men det anses inte finnas någon risk för mineral- och vitaminbrist under en normal fasta. Vid vattenfasta kan tillskott av kalk (kalktabletter) ibland förespråkas. Den förändrade ämnesomsättningen innebär även att produktionen av vissa hormoner förändras.
Urinsyran stiger i blodet under fastan på grund av att ny urinsyra nybildas och lagrad urinsyra kommer i omlopp. Detta förstärks av att njurarnas utsöndringskapacitet för urinsyra sänks under fastan. När kroppen börjar leva på sina lagrade energidepåer så kommer kroppsfettdepåerna främst användas (sker efter någon dag), dessa frisläpps och omvandlas till ketoner som kroppen kan använda som energi, andra produkter som bildas vid denna process är att aceton och acetättiksyra bildas, Dessa försurar ämnesomsättningen. Proteiner som bryts ner och används som energi vid fasta bildar å andra sidan ammoniak som är basiskt. Den övervägande energin tas dock från kroppsfett som omvandlas till ketoner vilket gör att kroppen försuras vid fasta. Se Syra/bas balansen. Försurningen förstärks också av reningsprocessen som föregår när toxiner av olika slag rensas ut. Detta gör själva fastefasen försurande för kroppen. Därför anses fasta med grönsaksjuicer som är basiska vara bättre vid fasta och snabba upp reningen eftersom syrahalten sänks. Fasta med bara vatten har inte samma basiska förmåga, eftersom vatten är mer neutralt. Däremot anser somliga att vattenfasta snabbar upp kroppens självläkande förmåga när ingen näringstillförsel sker till kroppen. Sambanden är väl inte helt färdigutforskade.
Notera: Allt för länga fastor kan innebära att kroppen i värsta fall kan få brist på vissa viktiga näringsämnen, därtill bryts musklerna ner allt mer. Fastans olika faserAlla drycker bör vara av kroppstemperatur under själva fastan eftersom det verkar underlättande mot den frusenheten som annars gärna uppstår när kroppen går ner på lågenergiläge under fastan. Vikten brukar minska med ca 0,4 - 0,5 kg/dygn.
När fastan brytsNär du avslutar en fasta så är det också av största vikt att inte intar för mycket mat direkt. Detta är viktigare ju längre fastan pågått samt vilken typ av fasta du genomfört. Vattenfastan är ju mest extrem och kräver därför extra uppmärksamhet när du bryter den. Ha som vana att det bör ta upp till 3 dar efter en längre fasta innan du kan börja konsumera lika mycket mat som vanligt. Ha som vana att trappa upp långsamt till du äter som vanligt igen. Tillför bara lite mat första dagen efter fastan och öka intaget allt efter som. Se till att maten är lättsmält, så frukt och grönsaker är att föredra, öka kolhydratintaget sakta, lite fett kan du även inta. Havregrynsgröt, yogurt och potatismos fungerar även bra. Undvik kött och fisk under denna tid. Bryter du en fasta för kraftfullt kan du få ont i magen om det vill sig illa. Förstoppningsproblem kan även uppstå efter några dar, om inte matsmältningen och tarmfunktionaliteten får en lugn uppstart. Då kan lavemang hjälpa. Det är även viktigt att du tillför kroppen nyttobakterier efter en fasta. Se probiotika. Notera: Du kan räkna med att gå upp ca 1 kg direkt efter att du fastat beroende på att glykogenförrådet och tarmarna fylls på igen.
Filmer om Detox och FastaHär nedan har du lite filmer om olika typer av detox och fasta: Film: Cleansing or Detox Diet? Film: Dr. Alan Goldhamer on Medical Water Fasting #554 Film: Interview with Loren Lockman at Tanglewood Wellness Center - Part 1 Film: 14 DAY WATER FASTING BENEFITS Film: Citronfasta - Master Cleanser aka Lemonade Diet Film: How To Detox For Beginners, Cleanse Diet Tips, Juicing & Fasting; Nutrition Psychetruth Film: Foods That Detox The Body Film: 10 Best Cleansing & Detoxifying Foods Film: Film: Intermittent Fasting - The Truth About Fat Loss Film: 5:2 Diet - 'Fast Diet' Creator Discusses Controversial Methods on 'GMA': Dr Michael Mosley interview Film:
Film: 5:2 Diet - Artikellänkar Här nedan kommer artikellänkar till externa webbsidor. Sidan ändrades senast den 6 nov 2022 Dela artikel |
|
