​

Fasta och hälsa

Fasta rensar kroppen från toxiner och stimulera kroppens cellproduktion och förbättrar därtill näringsupptaget!

 

Fasta har förekommit i alla tider, naturligt på grund av uppkommen brist på föda, bl.a i äldre tider. Men än vanligare i religiöst syfte eller av hälsoskäl av olika slag. 

​

 

Att använda fasta som en bantningsmetod är inget att rekommendera om man inte samtidigt är beredd till övriga nödvändiga förändringar.

​

Fasta är en optimal starter när man vill genomföra kostförändringar av olika slag. Fasta kan man även med fördel göra flera gånger per år för att bibehålla eller förbättra sin allmänhälsa i stort.

​

Varför fasta

Fasta gör du främst för att rena kroppen från toxiner (stagnerade slaggämnen och gifter), vitalisera ämnesomsättningen, stärker immunförsvaret samt stimulera cellproduktionen. Vid fasta gör du även av med överflödigt kroppsfett. Därtill kan den fungera förebyggande och som en hjälpare mot vissa sjukdomar. Efter och under en fasta så förbättras energinivån och du får tillskott på krafter och blir allmänt piggare och vitalare, vilket bara det är en anledning till regelbunden fasta. Fasta är även en bra starter som livsförbättrare i kombination med andra typer av Kroppslig rening samt förändringar som kan gälla Kost och Näring, Fysisk träning och din Mentala och psykisk hälsa.

​

​

Fasta vitaliserar din kropp! och renar din kropp från toxiner!

​

​

Fastans inverkan på kroppen är något som är ett hett debatterat ämne inom läkarvården och alternativvården. Man är långt ifrån överens om dess inverkan på kroppen. Hälsosidornas uppfattning i ämnet är att rätt genomförd fasta kan vitalisera kroppen och kan vara till stor hjälp för förbättring av en oren kropp, där har fastan en viktig funktion. Vår kropp har dessvärre en förmåga att förorena sig själv genom ett felaktigt leverne och främst genom en allt för dålig kost. Med tiden innebär detta att vår kropp inte fungera optimalt. Fastan vitaliserar hela kroppen och är därför en bra metod för att få kroppen att börja fungera på ett bättre sätt.

​

En av de stora fasteförespråkarna har varit Are Waerland som på 1930- 1940 talet förespråkade ren föda och bl.a. fasta. Are bildade även Hälsofrämjandet.

Fasta är ett naturlig sätt att avstå från vissa födoämnen som man brukar inta, detta sker under en kortare tid under exempelvis en dag till upp mot 7 - 10 dagar eller mer i sträck. En begränsning av näringsintaget är av stor vikt vid fasta. De olika fasteformerna skiljer sig främst i hur mycket näring man ska inta under fastan och i vilken form. Vad metoderna har gemensamt är att du ska inta rikligt med vätska så kroppen inte torkar ut, vilket annars kan vara farligt. Helst ska du inta mer vätska än normalt då detta är till hjälp vid reningen av toxiner från kroppen. En fasta bör du inte göra om du har sjukdomar av olika (svårare) slag om du inte rådfrågat sin läkare först. Du bör vara frisk. Gravida och ammande kvinnor bör även ta det lugnt med fasta, det samma gäller för små barn.

​

Den största vinsten för kroppen när du fastar är att den får en naturlig möjlighet till vila och återhämtning. Det har visat sig att fasta hjälper kroppen till att rensa ut toxiner (gifter och slaggprodukter) som finns lagrade i kroppen. Därtill stimulerar fasta till att näringsupptaget kan förbättras i kroppen om man haft obalans. Reningen som sker i kroppen i kombination med den minskade näringstillförseln under fastan har även visat sig stimulera cellproduktionen i kroppen på ett positivt sätt. Ofta kan fastan även vara positivt för olika kroppsliga problemsymtom och sjukdomar som stört kroppen. Fastan har därtill även visat sig positiv för den psykiska hälsa. 

​

​

Fasta i kombination med tarmrening är optimal!

​

​

För att stimulera reningsfunktionen ytterligare vid fasta är det bra att hjälpa kroppen att snabbare avlägsna dessa toxiner. Tarmrening i form av exempelvis lavemang samt torrborstning av kroppen är att rekommendera. Därför kan du med fördel kombinera fasta med någon typ av tarmrening för att snabbare föra bort toxiner genom avföringen. En lyckad fasta bör därför ofta kombineras av exempelvis dagliga lavemang (varje morgon). Att hjälpa lymfan att föra bort toxiner genom torrborstning av kroppen är även att rekommendera under fastetiden, se Lymfrening.

​

När du fastar så förstärks de kroppsliga reningseffekterna och utrensningarna av toxiner ytterligare om du håller i gång fysiskt. Exempelvis långa promenader och lättare träning är bra. Man bör ta det lugnt med hårdare träning, eftersom kroppen går på sparlåga vid fasta. Fysisk träning på lagom nivå stimulerar även fettförbränningen före att proteindepåer i form av muskler tas i anspråk i allt för stor utsträckning. Kroppen förlorar sitt glykogenförråd efter ca 1 dygn vid fasta vilket innebär att kroppen inte har tillgång till snabb energi utan är beroende av att omforma kroppens fett- och proteindepåer (främst muskler) till energi. Se Energibehov. Om du inte har ett allt för fysiskt arbete så kan du arbeta som vanligt under fastan, även om en mer avslappnande och stressfri miljö är att föredra. Du bör se till att hålla sig varm under fastan eftersom man lätt blir lite frusen.

 

När vi känner oss sjuka och har infektioner i kroppen tar vi ofta till en naturlig form av spontanfasta  och undviker fasta näringsämnen i form av mat  och överkonsumerar vätska istället! Detta stimulerar bl.a. tillverkningen av vita blodkroppar som hjälper till vid kroppens självbekämpning av infektionen!

 
​

Symptom vid behov av fasta 

Normalfallet som visar att en fasta kan vara behövlig kan vara att energinivån i kroppen känns rubbad och du känner dig trött, hängig eller allmänt låg och i avsaknad av energi. Detta kan vara enkla tecken på att kroppen är full på toxiner (gifter och slaggprodukter) samt ämnesomsättningen är rubbad. Att tarmarna inte fungerar som det ska, att du känner dig förstoppad kan även vara ett tecken på att fasta kan vara lägligt. 

 

Sjukdomsymtom där fasta kan hjälpa

Ett flertal sjukdomstillstånd har visat sig kunna förbättras vid återkommande fasta. Exempelvis:

• Tarm- och magsjukdomar
• Reumatism
• Inflammationer
• Hudproblem
• Allergier och astma
• Högt blodtryck
• Migrän/huvudverk
• Koncentrationssvårigheter
• Reumatism
• Eksem 
• Mf. 

Obs!

Fasta kan även vara en del vid behandling av såväl olika typer av kroniska sjukdomstillstånd, som diabetes, men även vara förebyggande mot cancer enligt många då cellproduktionen vitaliseras, bindväven förbättras mm. Vid elakartad cancer bör du inte fasta då även cancerns cellproduktion kan gynnas vid fasta. Mer forskning behövs på dessa mer specifika sjukdomstillstånd. Och du bör ha kontakt med din läkare.

​

Att tänka på

	Fasta hjälper kroppen att avlägsna toxiner av olika slag. Dessa toxiner har samlas i kroppen genom osunt leverne (fel kost, för lite motion) samt genom direktpåverkan av olika gifter av olika slag (gifter i närmiljön). Det är stor vikt att du under fastan hjälper kroppen att avyttra toxinerna på lämpligt sätt, exempelvis genom dagliga lavemang. Val av fasteform samt personens behov av rening (hur mycket toxiner som kroppen innehåller) påverkar även de reningsreaktioner som sker under fastan. Om du vill undvika allt för kraftiga reningsreaktioner kan du välja en enklare fasteform, exempelvis fruktfasta och inte fasta så länge första gången, exempelvis bara fyra dagar.
	En rätt genomförd fasta stärker tarmen, tarmväggarna och främjar återväxten av de nyttiga tarmbakterierna. Kan verka hjälpande vid förstoppning, allmänt trög eller slapp tarm.
	Fasta har visat sig främja en bättre näringsomsättningen i kroppen. Fastan frisätter även hormoner av olika slag.
	Efter fastan så vitaliseras kroppen, celldelningen i kroppen förbättras, utslitna och dåliga celler byts ut mot nya friska.
	Fastan kan fungera förebyggande mot olika typer av sjukdomar. Harmoniserar kropp och psyke.
	Fasta används främst inom den alternativa vården för att förbättra hälsan men även inom den traditionella vården har den används under kontrollerade former som hjälp för att kunna behandla olika sjukdomstillstånd, även om den inte är lika vanligt förekommande i traditionell läkarvård.
	Fastan är en bra starter om du vill sluta röka.
	Fastan har positiv inverkan på psyket, stärker sinnet och intellektet.
	När du fastar så går du ner i vikt. Kroppen behöver energi för att fungera och tar då denna från kroppens naturliga depåer. Detta sker genom att glykogenförrådet först används i kroppen, sker under första dygnet. Glykogenenet har bildats av kolhydrater i kosten och finns lagrade främst i levern och i musklerna. Glykogenet har även en hel del vatten bundet till sig som försvinner vid fasta. Därefter använder kroppens fettdepåer och proteindepåer i form av muskler. Den vikt du går ner för att glykogen- samt proteinförrådet minskar tar kroppen snabbt igen efter fastan. De fettdepåer som kroppen använt som energidepåer under fastan fylls däremot inte på lika fort. Syftet med fasta är inte att gå ner i vikt i första hand men kvarvarande viktnedgång kan ändå ske beroende på hur mycket fettdepåer som kroppen använt under fastan och den förändringar man är beredd att göra för sin allmänhälsa i stort efter fastan. Fastans främsta syfte är att hjälpa till med reningen av kroppen, vilket som i sin tur kan förbättra ämnesomsättningen i kroppen och därför kan hjälpa kroppen till en bättre balanserad vikthållning efter fastan. Detta förutsatt att du även förbättrar kosthållningen efteråt. Att fasta och sen gå tillbaka till den kosthållning man hade innan brukar inte leda till kvarhållen viktnedgång om detta är målet. Att förändra kosthållet samt aktivt börja träna är därför det bästa sättet att behålla viktnedgången. Man brukar räkna med att du under fastan minskar i vikt med ca 0,4 - 0,5 kg/dag i snitt. Olika form av fysisk träning stimulerar även viktnedgången ytterligare då kroppens energidepåer tas som energikällor under fastan. Se Energibehov.
	Fasta är ingen bra form av naturlig viktminskning, om man inte samtidigt med fasta passar på att ställa om sin kost till en mer nyttig och ändamålsenlig sådan. Därför bör inte viktminskning vara huvudmålet vid fasta, för detta kan du ändå uppnå om du gör en omläggning av din helhetshälsa. Obalans och störd energiomsättning kan förekomma hos somliga och basal energiförbrukning samt termogenes (värmeproduktion) kan också skifta mellan olika personer. Men i slutändan är det energi in respektive energi ut i kroppen som bestämmer ens vikt. Se Energibehov.
	Kritiker av fasta anser att den omställning av kroppens näringsomsättning och minskning av energibehov (genom minskad förbränning) som sker vid fasta innebär att du lättare går upp i vikt efter fastan (kroppen kompenserar sig) beroende på att kroppen ska ha ställt om sig till lägre energiförbränning under fastan och har svårare att växla om till högre energiförbrukning igen. Se Energibehov. Dessutom anser man att långvarig fasta kan vara skadlig för kroppen genom den näringsbrist som kan uppstå samt de allt för kraftiga reningssymtom som kan ske vid reningen. Den vitalisering av kroppen som sker under och efter en fasta talar dock mot dessa påståenden, detta förutsätt att man fastat på ett kontrollerat sätt.
	Fasta bryter ner musklerna då musklernas proteinförråd tas och omvandlas till energi. Den största energidepån i kroppen är kroppsfettet, därför kan du minska nerbrytningen av kroppen proteindepåer i form av muskler genom att under fastan genomföra lättare träning, då tar kroppen energin främst från fettdepåerna även om en del energi även tas från musklerna. Lättare styrketräning eller annan muskelfrämjande träning kan därför vara bra. Du kan även påverka nedbrytningen genom storleken på det näringsintag du intar under fastan. Ju mindre näringsintag desto större muskelnedbrytning. Att fasta enbart på vatten medför därför störst risk för stor muskelnedbrytning. Att hålla igång fysiskt i någon form under fastan förbättrar såväl utrensningen av toxiner, stimulerar näringsomsättningen samt ökar energiförbrukningen från kroppens fettdepåer. Se Energibehov och Fysisk träning. Efter fastan så är kroppen så vitaliserad så återuppbyggnaden av musklerna sker relativt snabbt, därför behöver du inte vara så orolig om du genomför en kontrollerad fasta.
	Vissa kritiker av fasta anser även att kroppen börjar producerar fler fettceller när man fastar på grund av bristen på näring (kroppen sätts i självsvält). Detta ska leda till uppgång av vikten efter fasta och försvåra viktbalansen ytterligare. Inga forskningsresultat finns dessvärre som förstärker detta påstående.

 

Kroppens energireserv förbrukas vid fasta

En normal vuxen förbrukar ca 2000 - 3000 kcal/dag beroende om du är kvinna eller man. När du fastar så minskar detta behov främst genom att energiförbrukningen i form av basal energiförbrukning samt termogenes (värmeproduktion) minskar. När du fastar så minskar energiintaget däremot väsentligt. Om du fastar och bara intar lättare grönsaks- eller fruktjuicer så kanske näringsintaget bara blir ca 200 kcal/dag. Därför måste kroppen kompensera och ta energi direkt från kroppens energidepåer vid fastan. Kroppen har som tur vad ett stort naturligt energiförråd att tillgå. En man av normallängd har följande ungefärliga energidepå lagrad i kroppen:

• Glykogenförråd i lever och muskler i form av lagrade kolhydrater ca 300 - 400 gram, eller ca 1200 - 1600 kcal. Denna depå förbrukas först och tas till största del redan första dan av fastan. Se även kolhydater.

• Proteinförråd i främst muskler och vävnader ca 2,5 kg, eller ca 10 000 kcal. Se även protein.

• Fettförråd i form av kroppsfett, ca 10 kg, eller ca 90 000 kcal. Se även fett. 

Se Omfördelning av energi.

 

Totalt har sålunda en normalväxt vuxen man som inte är överviktig ungefär 100 000 kcal som energidepå bundet i kroppen. Om vi ponerar att denna mans energibehov ligger på ca 1800 kcal/dag under fasta i form av basal energiförbrukning, termogenes samt fysisk aktivitet så skulle kroppens energidepåerna nästan räcka upp mot 2 månader. Därför klarar kroppen brist på fast föda rent fysiskt i lång tid. Värre är det med vatten som vi bara klarar oss utan i några dar innan problem uppstår. Se Vatten. Vid längre fasta kan kroppen även få brist på mineraler.

 

En normal fasteperiod varar ofta bara några dar upp till ett par veckor. Vanligen intar du även någon form av intag av näring i form av grönsaks- och fruktjuicer. Människan har precis som djuren visat sig att ha en naturlig förmåga att anpassa sig till fasta, beroende på tillgången till föda som kan skifta över tid. Det är dels därför som kroppen även har sina naturliga energidepåer. Så fasta ska inte ses som något onaturlig för kroppen då detta har varit ett sätt för oss att klara oss under svårare tider vid brist på föda, en sorts nedärvd förmåga som vår kropp har. Vad som dock är säkert är våra kroppar tyvärr ofta överkonsumerar såväl mat samt intar gifter av olika slag (medvetet eller omedvetet) som har till följd att kroppen drar på sig övervikt och toxiner med obalans i näringsupptaget som följd mm.

 

I Sverige har man även genom att genomföra långa fastemarscher (bl.a. skett 1954 och 1964) utan intag av annan näring än vatten visat på att fasta kan även genomföras under stark fysisk aktivitet.

 

 

Vi kan överleva flera månader utan tillförsel av näring i form av fast föda (mat). Kroppens egna energidepåer gör detta möjligt.

 
​

Fasta

Du kan med fördel fasta regelbundet flera gånger under året. Längre fastor på 1 vecka upp till 3 veckor kan du exempelvis genomföra 2 gånger per år. 7 - 10 dagars fasta är vanligt men när du är mer rutinerad så kan längre fastor på 10 - 21 dar även med fördel genomföras. Kortare fastor kan du genomföra oftare, då de är enklare och lättare att planera in.

 

Några dar innan du börjar fasta kan du med fördel dra ner på matintaget successivt. Att bara äta grönsaker och frukt är därför bra. Undvik för bästa resultat grova brödprodukter, fett, feta mjölkprodukter, animalisk föda i form av kött, fisk och ägg innan och några dar efter en fasta. Undvik stimulantia i form av kaffe, cigaretter och alkohol när du fastar. Ät istället kokta grönsaker, sallader och juicer.  När du avslutar en fasta så är det också av största vikt att inte intar för mycket mat direkt. Första dagen bör du därför inte äta allt för mycket fast föda. Allt efter som ökar man sen portionerna för att efter ca 3 dar äta som vanligt.

 

Inta minst 2 - 3 liter vätska per dag, under fastan, helst mer. Med fördel kan du inta vatten som är renat från klor och andra tillsatser, se vatten.

​

Olika typer av fasta

Här nämns några vanliga former av fasta men det finns otaliga varianter och koncept:

​

Grönsaks- och fruktjuicefasta  Den vanligaste typen av fast är när man bara intar vätska i form av vatten och även får ett visst näringstillskott genom att inta frukt- och grönsaksjuicer av olika slag. Du ska undvika fruktjuicer som innehåller socker och kan med fördel pressa (mixa) sina juicer själv. Fastedrycker som frukt- och grönsaksjuicer finns annars att köpa i matvarubutikerna eller hos hälsokosten. Morötter, potatis, selleri, rödbeta, grönkål, nässla mf. är vanligt förekommande vid sådan fasta. Blåbär, hjorttron, jordgubbar, smultron är bra bärjuicer. Du kan även göra avkok på grönsaker istället för att använda mixer. Du bör späda ut juicerna med vatten så de inte är för koncentrerade. Vanligt är att man bara håller sig till grönsaksjuicerna. Grönsaksjuicerna kan vara mer basiska än fruktjuicerna vilket anses gynna reningen ytterliggare, se Syra/basbalansen. Om du känner dig frusen under fastan kan du med fördel värma upp varmt vatten och blanda med juicerna så att de blir kroppstempererade.   Drick ca 8 - 12 glas kroppstempererad utblandad grönsaksjuice per dag. Därtill vatten.   Olika typer av örtteér är även bra för en lyckad rening då de fungerar genomsköljande och utrensande i sig. Finns färdiga fastetéer att köpa hos hälsokosten. exempelvis Ledins Curite. Innehåller bl.a. maskros, kamomill, persiljerot, brännässla, fänkål och pepparmynta.   En vanlig fastlängd kan vara mellan 7 - 10 men du kan även testa 4 - 5 dar första gången. Längre fasta innebär att du går igenom flera faser med olika reningsreaktioner och kan vara bra när kroppen är ordentligt igenslaggad.   Många fasteförespråkare anser att intaget av näringsämnen genom juicerna inte ska vara för höga, då kroppens rening och självläkning stimuleras bättre om näringshalten inte är för hög utan kroppen är tvungen till större självarbete. Andra kan förespråka att man även kan ta vitamin- och mineraltillskott under fastan för att tillföra näring. De flesta anser dock att detta inte bör göras. Fastedryckerna tillför även viss liten energi som kan vara bra. Kan röra sig om ca 200 kcal/dag.

Fruktfasta Vid fruktfasta så äter du enbart frukt som fast föda. Ett ökat intag av vätska i form av främst vatten men även frukt- och grönsaksjuicer är även bra. En fruktfasta kan vara den enklaste formen att testa fasta på då du kan testa denna form från allt från en dag och uppåt. En sjudagars fasta med frukt kan vara att föredra, men du kan även använda fruktfasta bara en dag då och då efter behov. Du väljer valfritt vilka frukter man vill inta.   Har du en oren kropp så kommer du märka av liknande reningseffekter som vid en mer näringsfattig fasta, vilket är ett tecken på att även denna fasteform fungerar. Reningsreaktioner kommer då inträffa på 2 - 4 dagen, och successivt under och efter fastan så kommer du känna dig mer lätt och vital.

Vattenfasta Ren vattenfasta är den tuffaste formen av fasta och bör bara genomföras när du är mer rutinerad med olika typer av fasta. Det finns en risk att du blir mer frusen av denna typ av fasta om du inte gör den under varmare årstider. I detta fall intas inga näringsämnen alls utan bara rent vatten. Vattenfasta är även den lämplig att genomföra mellan 7 - 10 dar.

Endagsfasta Att göra en endagsfasta men jämna mellanrum är ett bra sätt att vila och stimulera kroppen. Fruktfastan är en populär form av denna typ, eftersom du inte behöver känna hunger. Annars kan du välja att bara dricka juicer eller annan vätskeform som passar dig själv.

Detox Detox är en modern metod som används för avgiftning och vitalisering av kroppen. Skillnaden mot fasta är att du äter fast föda av visst slag vilket inte är fallet vid fasta. Grönsaker, kålväxter, frukt och bär, baljväxter, nötter och frön, kryddor och örter. Nyttiga oljor som olivolja och kokosolja går bra. Du ska undvika de flesta spannmål (quinoa och bulgur går bra). Du ska undvika animaliska livsmedel, ta bort alla mjölkprodukter, magert kött kan gå bra Därtill ska du dricka mycket vatten, grönt té och örtteer, exempelvis Pau D’Arco. Detox är ett sätt att äta lite mindre än vanligt men fokusera på nyttig lättsmält mat med lågt energiinnehåll men med mycket näring och kost som är goda antioxidanter.

 

Förberedelser innan fastan

Trappa ner till mer lättsmält föda dagarna innan fastan. Ju längre fasta du ska genomföra samt viken typ av fasta du ska genomföra desto bättre och viktigare är en ordentlig nertrappning. Vegetarianer har det enklare, eftersom maten successivt bör trappas ner mot mer vegetarisk föda. Inta grönsaker och frukt till största delen. Sista dagen helst bara frukt. Att få till en ordentlig tömning av tarmen sista dagen innan fastans start kan även vara bra. Att inta glaubersalt (1 msk. i ett glas vatten) som har starkt laxerande verkan eller ta ett vanligt lavemang. Det är vanligt att du även tar lavemang under fastan dagligen för att styrka fastans reningsprocess ytterliggare.
​

​

Före och efter en längre fasta är det viktigt att du intar mer lättsmält föda. Grönsaker och frukt är att föredra!

Kroppen går på lågenergi under fastan

Kroppen kan bli frusen när du fastar och går ner på lågenerginivå, du känner dig ofta lite frusen. Att klä dig varmt samt röra sig fysiskt under fastan kan därför vara bra. Därför kan det vara jobbigare att fasta på vintern. Höst och vår är ofta att föredra. Om du fastar på sommaren ska det inte vara för varmt då du lättare blir trött då. En lugn och stimulerande miljö är även att föredra för en lyckad fasta. Ha därför en lugn och behaglig atmosfär kring dej under fastan. Tänk positivt. Gå långa promenader eller träna lätt.

​

Fastereaktioner

Olika fastereaktioner kan förekomma under fastan. Dessa brukar främst uppkomma på 2 - 4 dagen av fastan. Exempelvis stor trötthet, tröghet, huvudverk, muskelont, frusenhet, blodtrycket och pulsfrekvensen går ofta ner, ibland ökad hjärtklappning m.f. Blodsockerhalten minskar även automatiskt. Även tidigare personliga sjukdomssymtom du haft kan återupprepas under denna tid, exempelvis ryggont som kommer tillbaka för att efter ett par dar försvinna, ibland även för gått. Fastereaktioner kan kännas olika obehagliga starkt beroende på hur mycket gifter kroppen innehåller samt form av fasteform (kraftfull eller lättare fasta). Fastereaktionerna brukar sen avta efter några dar.

 

Är du förstagångs fastare så är risken för kraftiga reningsreaktioner större. Uppkomna fastereaktioner är allt som oftast ett tecken på att fastan fungerar och gör nytta och är verksam. De första dagarna av fastan kan hungern kännas av men avtar därefter allt mer vilket gör fastan enklare att genomföra. Kroppen kommer bl.a. förlora kalium genom urinen, men det anses inte finnas någon risk för mineral- och vitaminbrist under en normal fasta. Vid vattenfasta kan tillskott av kalk (kalktabletter) ibland förespråkas.  Den förändrade ämnesomsättningen innebär även att produktionen av vissa hormoner förändras.

 

Urinsyran stiger i blodet under fastan på grund av att ny urinsyra nybildas och lagrad urinsyra kommer i omlopp. Detta förstärks av att njurarnas utsöndringskapacitet för urinsyra sänks under fastan. När kroppen börjar leva på sina lagrade energidepåer så kommer fettdepåerna främst användas (sker efter någon dag), dessa frisläpps och omvandlas till ketoner som kroppen kan använda som energi, andra produkter som bildas vid denna process är att aceton och acetättiksyra bildas, Dessa försurar ämnesomsättningen. Proteiner som bryts ner och används som energi vid fasta bildar å andra sidan ammoniak som är basiskt. Den övervägande energin tas dock från fett som omvandlas till ketoner vilket gör att kroppen försuras vid fasta. Se Syra/bas balansen. Försurningen förstärks också av reningsprocessen som föregår när toxiner av olika slag rensas ut. Detta gör själva fastefasen försurande för kroppen. Därför anses fasta med grönsaksjuicer som är basiska vara bättre vid fasta och snabba upp reningen eftersom syrahalten sänks. Fasta med bara vatten har inte samma basiska förmåga, eftersom vatten är mer neutralt. Däremot anser somliga att vattenfasta snabbar upp kroppens självläkande förmåga när ingen näringstillförsel sker till kroppen. Sambanden är väl inte helt färdigutforskade.

​
​

Tänk på att den som har svårast att klara av en fasta  har som oftast störst behov av fastan!

 
​

Fastans olika faser

Alla drycker bör vara av kroppstemperatur under själva fastan eftersom det verkar underlättande mot den frusenheten som annars gärna uppstår när kroppen går ner på lågenergiläge under fastan. Vikten brukar minska med ca 0,4 - 0,5 kg/dygn.

 

Fastedag 1: Kroppen tappar en hel del vätska, och en del salt. Glykogenförrådet i kroppen används samt kroppen börja använda kroppens fettdepåer som energikälla. Inga större hungerskänslor brukar förekomma första dagen. Blodtrycket sänks, huvudvärk och illamående kan förekomma för den ovane fastaren. Frusenhet kan även uppstå.

Fastedag 2-4: Kroppen fortsätter att ta energi från fettdepåerna främst. Under dessa dar brukar de största reningsreaktionerna komma. Trötthet, tröghet, huvudverk, muskelont och frusenhet är vanliga. Beläggning på tungan och i munnen är vanligt. Blodsockerhalten sänks och ställer in sig på en miniminivå. Hungerskänslorna avtar allt eftersom. Kroppen fortsätter att använda fettdepåerna som energikälla. Du fortsätter och minska i vikt.

Fastedag 5-7: Nu brukar de flesta börja må bättre. Hungerkänslorna brukar försvinna helt. Sömnbehovet minskar (beror bl.a. på att minskat matsmältningsarbete). Du börjar känna dig i psykisk harmoni och balans. Frusenheten kan finnas kvar men energin tilltar och du känner dig starkare och mer optimistisk. Lättare fysisk träning är viktigt för att öka förbränningen ytterligare. Under dessa dar kan även gamla krämpor som du haft återuppstå för att sen successivt försvinna. Exempelvis ryggverk, ledverk, allergier och eksem. Blodsockerhalten kan nu börja stiga igen, vilket är ett intressant fysiskt fenomen.

Fastedag 8-14: Denna tid brukar kännas ännu lättare, du känner dig lugn och upprymd på en gång. Efter 10 dar så brukar kroppen rensat ut en hel del av dess toxiner. Därför föreslår många att det kan vara bra att fasta så här länge. Dessutom brukar nedbrytningen av proteinförrådet att avta efter ca 10 dar. Fastar du upp mot 12 - 14 dar så har du genomgått en ordentlig fasta som kommer fungera som en perfekt starter till bättre hälsa.

 

När fastan bryts

Det är av stor vikt att när du avbryter din fasta inte börjar kasta i dig massa med mat direkt. Detta är viktigare ju längre fastan pågått samt vilken typ av fasta du genomfört. Vattenfastan är ju mest extrem och kräver därför extra uppmärksamhet när du bryter den. Ha som vana att det bör ta upp till 3 dar efter en fasta innan du kan börja konsumera lika mycket mat som vanligt. Ha som vana att trappa upp långsamt. Tillför bara lite mat första dagen efter fastan och öka intaget allt efter som. Se till att maten är lättsmält, så frukt och grönsaker är att föredra, öka kolhydratintaget sakta, lite fett kan du även inta. Havregrynsgröt, yogurt och potatismos fungerar även bra. Undvik kött och fisk under denna tid.

​

Bryter du en fasta för kraftfullt kan du få ont i magen om det vill sig illa. Förstoppningsproblem kan även uppstå efter några dar, om inte matsmältningen och tarmfunktionaliteten får en lugn uppstart. Då kan lavemang hjälpa.

 

Det är även viktigt att du tillför kroppen nyttobakterier efter en fasta. Se probiotika.

​

​

​

Artikellänkar

 

Här nedan kommer artikellänkar till externa webbsidor.

​

Externa länkar:	Källa:
Fasta på frukt- och grönsaksdrycker	Aftonbladet
Ge din kropp en storstädning	Aftonbladet
Så tappar du tre kilo - i veckan	Expressen
Ta en kur och må bra	Naturligt om hälsa
Tag fasta på fruktjuice	Dagens Industri
Fastebehandling	Helhetsdoktorn
Kurer och konsten att avgifta kroppen	Vitaviva
Avgiftninssymptom Detoxifiering och Regeneration (D.v.s avgiftning och återbyggande) genom Kosten	Preventive Ericssin Medical Group
Are Waerland - den store hälsoförkunnaren	2000-talets vetenskap
Är fasta farligt?	Expressen
Fasta	Dietist
Rensa kroppen med detox	Hemmets Journal
Detoxa dig till ett fräschare jag	Hennes
Vårstäda dig själv!	Heltenkelt
Rensa kroppen – bli slank på kuppen	Aftonbladet
”Detoxråden är utmärkta”	Aftonbladet
Vad är detox?	Detoxdiet
Banta med Té	Aftonbladet
Rena kroppen som stjärnorna	Expressen

​

​