Livsmedel med vitamin A
A-vitamin är ett fettlösligt vitamin. Animaliska livsmedel som lever, ål, fisk, ägg, kött och berikade margariner.
Betakaroten som kroppen kan omvandla till A-vitamin finns det gott om i vegetabilier, mest i röda och gula sådana. Bra källor är morötter, nypon, grönkål, spenat, rotfrukter, mango, tomat m.f.
Obs!
I Sverige berikas vissa mjölkprodukter med A-vitamin.
Sök även på Retinol i Livsmedelsverkets livsmedelsdatabas eller hos KTL.
Bra för
Synen, huden, slemhinnorna, immunförsvaret, skelettet, cellmembranen, fosterutveckling och tillväxten. Anses minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar samt cancer.
A-vitamin är en antioxidant.
Symptom vid brist
Försämrat mörkerseende (nattblindhet), överkänslighet mot ljus, ögonkatarr, oren och inflammerad hy, dåliga naglar, nedsatt motståndskraft mot inflammationer.
Rekommenderad dagligt intag (RDI)
- Vuxna 0,8 mg = 2664 I.E
- Barn 0,4 - 0,7 mg
Rekommenderat optimalt dagligt intag (ODI)
10 000 - 50 000 I.E. * under kortare perioder
Terapeutisk dosering
10 000 - 100 000 I.E. * under kortare perioder
Symptom på överdosering
Mer än 200.000 i.e. under en längre tid kan var giftigt. Symtom på överdosering kan vara Illamående, yrsel, uppkastningar, näsblod, nedsatt aptit, irritation, huvudvärk, ömma armar och ben, röda missfärgningar av tandköttet. Ett kontinuerligt för stort intag av A-Vitamin är något som enligt nyare forskarstudier kan anses vara skadligt, därför bör man vara försiktig om intaget överskrider RDI-värdena allt för mycket under längre tid.
Att tänka på
A-vitamin är antingen ren retinol (kött, fisk) eller som beta-karoten (grönsaker, frukt) som kroppen sen omvandlar till A-vitamin. Karotenvärden delas med 6 för att få fram rätt A-vitamin värde. A-vitamin är fettlöslig och utsöndras långsamt ur kroppen. En sund fettintag genom den vanliga maten förbättar därför upptaget av A-vitamin. 90 % av A-vitaminet finns lagrat i levern. Infektioner och sjukdomar utarmar A-förråden. Om tarmfloran är felaktig hämmar denna omvandlingen av betakaroten till A-vitamin.
Vegetarianer ska inte behöva lida av A-vitaminbrist vid en sund vegetarisk kost.
Spädbarn som inte har någon egen reserv av A-vitamin föreslås få tillsatser av A-vitamin genom mindre mängd AD-droppar.
Stor tillsatt mängd av A-vitamin kan däremot vara skadligt anser man för såväl havande kvinnor samt små spädbarn. Högt retinolintag är även skelettnedbrytande och anses vara en faktor vid höftfrakturer hos äldre, ett balanserat intag är därför att föredra. A-vitaminbrist har visat sig vara vanligare i U-länderna än i I-länderna.
Näringstabell: exempel på livsmedel med hög procent av RDI
A - Retinol |
Procent av RDI vid 100 gram |
> 60 % av RDI |
Lever (1800 %), Ål (312 %), Morötter (165 %), Nypon (146 %), Grönkål (110 %), Spenat (69 %), Persilja (116 %), Smör (91 %) |
30 - 60 % av RDI |
Mango (41 %) |
8 – 30 % av RDI |
Broccoli (19 %), Blomkål (19 %), Brysselkål (9 %), Tomat (12 %), Röd paprika (14 %), Purjolök (21 %), Papaya (21 %), Plommon (9 %), Chili (10 %), Ägg (26 %) |
Tabell: Näringstabell vitamin A.
RDI-värdena baseras på NNR - Nordiska näringsrekomendationer, SLV samt Danska Sundhedsminestrium (DS) när värden ej finns att tillgå från NNR. De genomsnittliga ODI-värdena samt terapeutiska värden är tagna av Leibowitz, Lesser, Lieberman mf.
Artikellänkar
Här nedan kommer artikellänkar till externa webbsidor.