|
  
|
- Alternativet för helhetshälsa - |
|
Stress - stresshantering och utbrändhet
För urtidsmänniskan var stress ett sätt att uppfatta fara och sätta kroppen och alla sinnen i alarmberedskap för att kämpa eller fly, och för att överleva! I dag har stressen kommit in i vardagen på ett helt annat sätt och även fått en lite annorlunda karaktär då tidsbrist och känslan av otillräcklighet har ökat. Det är när du känner att du tappar kontrollen, känner dig otrygg och saknar mening som risken för stress ökar. Stress uppkommer ofta som en följd av dina tankar, av dagligt grubbel. Kroppen har svårt att se skillnad på tankar och verkliga fysiska faror, därför skapas samma kroppsliga reaktioner.
När kraven, pressen, förväntningarna och utmaningarna i din vardag blir för stor på dig kan du även känna dig stressad. Stress är kroppens försvar på dessa reaktioner. Kortvarig, positiv stress kan höja koncentrationsförmågan och motivationen. Det är när stressen utvecklas till långvarig stress och inte avtar som den börjar bli farlig, något som i förlängningen kan leda till sömnproblem, depression, ett flertal sjukdomar och i värsta fall utbrändhet. Stress ska ses som en naturlig psykosomatisk biologisk reaktion utav de individuella påfrestningarna, vilka i sin tur leder fram till olika kroppsliga reaktioner. I dagens stressade samhälle kan många av oss lida av en långvarig mer dold psykiskt stress som kan skapa problem i framtiden. Genom att förstå hur och när din stress uppstår kan du lära dig olika metoder för stresshantering. Upphovet till stressen kan vara av fysiskt, psykiskt eller socialt slag, se även olika stressorer! Stress är den vanligaste anledningen till sjukskrivning inom EU. Stressen går allt längre ner i åldrarna och blir allt vanligare även hos barn och ungdomar. Dålig sömn är ofta ett symtom på stress och vice versa! Kroppens naturliga reaktioner vid stressVid stress sätts kroppen i larmberedskap. Stressreaktionen startar i hjärnan, det sympatiska nervsystemet som är inriktat på kamp och flykt aktiveras och med hjälp av olika hormoner så sätts kroppen i beredskap. Stresshormonerna adrenalin, noradrenalin och kortisol utsöndras vid stress. Adrenalinet är det hormon som kickar i gång oss vid stora fara, fysiska utmaningar, psykisk stress, ilska m.m. Noradrenalinet är viktig för vakenheten, skapar entusiasm, optimism samt höjer koncentrationsförmågan. Kortisolet aktiverar vår överlevnadsinstinkt och aktiveras vid fara och hot, och gör att vi stänger av fysiskt och mentalt. Adrenalin och noradrenalin är hormon som kopplas mer till aktivitet och är mer verksam då, vilket är positivt, medan kortisol om den utsöndras under en längre tid mer kopplas till passivitet och hjälplöshet, något som kan vara farligt och skapa psykiska och fysiska symtom/sjukdomar. Kroppens stressystem är alltid aktivt. När stress infinner sig så reagerar kroppen genom att anpassa sig till situationen:
Normalt så återställer sig kroppen efter en stressituation. Det parssympatiska nervsystemtet som är inriktat på vila och återhämtning aktiveras normalt vid vila och avslappning, det samma gäller ämnesomsättningen och immunförsvaret. Ju längre stressen pågått desto längre tid kan det ta att balansera kroppen igen, därför bör du vara observant, ett flertal symtom och sjukdomar kan uppstå om kroppen inte får återhämta sig. Återhämtningen kan därför ta allt från ett par timmar, till flera dagar eller veckor vid längre stress. Vid långvarig stress kommer det utsöndras för mycket kortisol så att kroppen tar skada och kroppen blir utmattad. Även balansen och mängden av signalämnena, må-bra hormonerna serotonin och dopamin kan även minska. Hormonet DHEA minskar också. Kortisol minskar även prouktionen av tillväxthormoner och testosteron. I värsta fall kan långvarig stress leda till utmattningsdepression som kan ta år att komma till bukt med. Sammantaget ökar långvarig negativ stress risken för utbrändhet.
Tips! Din egen livsstil kan ligga bakom din egen stress. Var aktsam så inte stressen blir långvarig! Symtom på stressVid återkommande mer långvarig stress (negativ stress) kommer kroppen och psyket börja fungera sämre. Det finns en stark koppling mellan stress och sämre sömn. Nedan listas olika symtom och sjukdomar som kan kopplas till stress. Symtomen blir fler och kan leda till sjukdom ju längre stressen pågår:
Långvarig stress i arbetet gör dig mindre effektiv och du presterar sämre! Stress - sötsug, överviktHormonet kortisol skapar bukfetma vid långvarig stress, samt ökar aptiten och även risken för att du stressäter skräpkost av kolhydrater med högt GI-värde samt fett, gärna i en kombination som finns i choklad, glass, chips, kaffebröd eller dylika livsmedel. Dålig sömn som ofta blir fallet vid långvarigt kortisolpåslag ökar även tillverkning av aptithormonet Ghrelin samt minskar tillverkningen av det aptitdämpande hormonet Leptin. Detta leder till sug på mat, främst skräpmat. Vid bukfetma ökar risken för inflammationer, även fertiliteten minskar. Det finns en koppling mellan övervikt, stress, dålig sömn och hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, diabetes typ 2. Se även insulin.
Stress kan skapa brist på vissa vitaminer och mineraler. Exempelvis kan kalium, zink, och olika B-vitaminer bl.a. B6 och B12 utarmas vid långvarig stress. Brist på järn kan även förekomma. Även proteiner och Omega-3. Stress kan även leda till insulinresistens, se insulin. Tillskott av krom är bra mot insulinresistens. Stress kan även påverka tarmfloran negativt, tillskott av probiotika kan därför behövas. Antioxidanter är även bra mot kroppens oxidativa stress. Nikotin kan ge upphov till stress. Försök inte dämpa stress genom att inta alkohol, lös grundproblemen till din stress istället. Se extern sida stress och alkohol. Positiv stress - kortvarig stressPositiv stress är en kortvarig stress där du använder de sinnen som blir mer aktiva under stressen i ett visst syfte. Positiv stress höjer motivationen. Vid positiv stress gör kroppen en positiv kraftansamling för att uppleva eller genomföra något, du gör en medveten ansträngning. Det kan vara en idrottsprestation, kan gälla en deadline eller tidsbestämd leverans. Efter ansträngningen är det av största vikt att kroppen och psyket går ner i vila igen. Positiv stress kan pågå under en ganska kort tid men även pågå under en lite längre tid, men du måste då hitta vilan under tiden som ansamlingen pågår. När du befinner dig i positiv stress är kroppens fulla resurser mobiliserade, vilket skapar energi, du har en hög koncentration och uppmärksamhet, du är känslomässigt i balans och kan därför prestera på din maximala nivå. Notera: Varje gång du reagerar positivt på en utmaning handlar det om positiv stress! Vid positiv stress ökar halten av adrenalin och noradrenalin. Mängden kortisol påverkas däremot inte som det kan göra vid mer akut stress som kan uppstå vid ren fara och kamp. Positiv stress har inga negativa hälsoeffekter utan är bara sund för kroppen.
Immunförsvaret kan stärkas vid kortvarig stress, i motsats till vid långvarig stress.
|
Långvarig negativ stress är farlig för hälsan! |
Vid stress så reagerar kroppen normalt med att utsöndra mer adrenalin och noradrenalin till att börja med. Reaktionen blir att kroppen frigör energi. Vid en förlängd stressperiod utsöndras även kortisol. Vid långvarig stress ligger dessvärre mängden kortisol kvar på höga nivåer vilket är skadligt för hjärnan och kroppen, detta förstärks även ytterliggare av dålig sömn. Noradrenalinet ligger även på en hög nivå vilket kan skapa ångest. Kortisolhalten ska helst inte vara hög mer än 4 timmar! Fortgår höga kortisolhalter under en längre tid kan detta dessvärre leda till utmattningsdepression, utbrändhet.
Stressen kan vara av olika personlig dignitet beroende på hur och när den infinner sig i livet samt din personliga stresstålighet. Man brukar tala om mikrostress, livsavgörande händelser samt traumatiska kriser eller katastrofer. Mikrostress kan vara vanlig vardagsstress, allt man försöker hinna med men inte hinner, familjerelaterad stress, stress i arbete, med mera. Livsavgörande händelser kan vara stora beslut man tvingas genomföra, som att separera, svårare ekonomiska problem, arbetslöshet, medan traumatiska händelser som krig, tortyr, våldtäkter naturkatastrofer kan skapa helt andra stressymtom i kroppen.
Posttraumatisk stress kan uppstå om du genomlever en extrem livsavgörande situation eller händelse! Stressreaktionen kan då bli väldigt påtaglig, ångest är vanlig! |
Man brukar tala om Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) vilket kan skapa ångest, mardrömmar, likgiltighet och skuldkänslor med mera.
Personer som lider av ADHD har även större chans att drabbas av negativ stress. All negativ stress kan i förlängningen leda till utmattningsdepression - utbrändhet.
Stresshantering - förebygg stress!
Du kan lära dig att hantera din stress. Hur pass stresstålig du är är helt individuellt, men det finns ändå fler saker du kan göra för att förbättra din stresstålighet samt undvika stress i din vardag. Det första du bör göra är att reflektera över när, var och hur stressen uppkommer, samt observera de kroppsliga reaktioner som sker: Om du börjar svettas, ökar din puls, blir du irriterad?
Det är viktigt att du försöker undanröja de grundorsaker (stressorer) som ligger bakom stressen. Det finns ett samband mellan stress och dålig sömn, varför det första du bör göra är att se över dina sömnrutiner.
Fysisk träning är stressreducerande då det minskar nivån av stresshormonet kortisol.
Fysisk träning men även meditation och vila fungerar stressreducerande! |
Meditation, yoga och olika andningsövningar är stressreducerande. Mindfulness är en bra praktisk metod du även kan använda dig av för att motverka stress när den uppkommer. I Mindfulness arbetar man mycket med att observera det som sker. Använd dig lämpligen av andningsankaret samt SOAL (Stanna upp, Observera, Acceptera, Låt Gå...) vid olika stressituationer. Inom KBT - Kognitiv Beteendeterapi arbetar man mycket med att analysera och bearbeta dina tankar och beteenden, något som är bra för att motverka och förstå vad som kan ligga bakom stress och dålig sömn. Du lär dig även rent praktiskt att arbeta fram nya färdigheter så du kan agera mer konstruktivt vid stressade situationer.
Följande kan du göra för att minimera din stress:
- Försök undvika återkommande stress. Lär dig att känna igen de grundorsaker (stressorer) som din stress består av. Analysera när du blir stressad, i vilka situationer och vad du kan göra för att minimera stressen. Lär dig att släppa onödig oro! Lär dig släppa taget om alla måsten! Ta det lugn! Lär dig vila och göra ingenting om så behövs!
- Se till att du sover på natten, se över din sovmiljö, lägg dig i tid samt se till att få 7-8 timmars bra sömn varje natt. Se sömn.
- Sök glädje, skratt och harmoni i vardagen. Endorfiner som utsöndras då har visat sig minska stress.
- Ät sunt och långsamt: Se till att ha lugn och ro när du äter, ät regelbundet, ät mat med bra näring, se kost och näring
- Kosttillskott: Vid långvarig stress ökar behovet av vitaminer och mineraler. Särskilt B-vitamin, bl.a. B5 och magnesium. Magnesiumbrist är väldigt vanlig vid längre stress då omsättningen av magnesium ökar. Därför kan det vara bra att inta kosttillskott med magnesium vid stress.
- Motionera regelbundet, fysiskt träning (även längre promenader) är bra för kroppen och psyket och gör kroppen naturligt trött vilket gör att du sover bättre. Endorfiner ökar och stresshormoner minskar i blodet vid fysisk träning, bl.a kortisol.
- Dagsljus och frisk luft på dagen. Din biologiska klocka fungerar bättre om du får de 30 min dagsljus som behövs bl.a. för produktionen av D-vitamin. Att vistas i frisk luft skapar harmoni och gör det lättare att slappna av.
- Lär dig att andas rätt! Fokusera på andningen när stressen kommer, ta 3 djupa andetag. Lär dig djupandning och gör olika andningsövningar.
- Praktisera tekniker för att bli medveten om din stress, Motverka negativa tankemönster, använd exempelvis KBT - Kognitiv Beteendeterapi
- Ta aktiv kontroll över din vardag. Bli mer medveten över hur din dagliga situation ser ut och försök skapa bättre struktur, och skapa olika positiva förändringar. Ta kontroll, sök motivation och tänk positivt. Använd metoder som visualisering och mental träning.
- Praktisera olika avslappningstekniker: Mindfulness, andningsövningar, meditation och yoga. Meditation och yoga höjer flera må bra hormoner och sänker halten av stresshormonet kortisol, och det ganska fort!
- Förändra din dagliga situation. Sök mer meningsfulla och utvecklande arbetsuppgifter, arbeta mindre, byt arbete om så behövs! försök hitta något att göra om du är arbetslös. Utveckla nya kunskaper och intressen. Öka din självkännedom.
- Skapa bra relationer. Undvik isolering. Se till att omge dig med positiva sociala kontakter, undvik de kontakter som är negativa och tar av din energi. Ta hand om dig själv, var inte så omtänksam mot andra att du gör våld på dig själv. Se till att du får balans mellan aktivitet och den vila och ro som du också behöver. Sök kärleken! Långvariga relationer minskar stressen har studier visat.
Du undviker stress genom självkännedom och att du aktivt tar kontroll över ditt liv! |
Våga erkänna för dig själv och andra att du känner dig stressad! Lär dig att misslyckas, världen går inte under för det! Utan misslyckanden kan du aldrig lära dig något nytt eller skapa förändring!
Lär dig att misslyckas! |
Personlig stresstålighet
Hur olika personer reagerar på påfrestningar som kan föranleda stress är helt olika. Vår stresstålighet är därför högst individuella och ser inte likadan ut. Den stressreaktion som uppstår är kroppens och hjärnans sätt att återställa obalansen som uppstått.
Dra ner på ambitionen! Obalans mellan dina egna krav och omgivningens krav är ofta en orsak till stress! |
Stress kan uppkomma av flera orsaker. Normalt är stress positiv och en naturlig reaktion i din kropp, se positiv stress. Stressen kan dessvärre tillta om du har för mycket att göra, inte känner att du hinner eller räcker till. Men du kan även bli stressad om du inte har tillräckligt med meningsfulla utmaningar och uppgifter i ditt liv, eller genom att dessa tas i från dig. Stress kan därför även uppkomma genom arbetslöshet, att relationer tar slut, sjukdom, oväntade dödsfall m.f. Det är därför viktigt att förstå att stress kan uppkomma både av att du har för mycket att göra i förhållande till dina resurser men även om du har för lite att göra i förhållande till dina resurser.
Passivitet och utanförskap kan skapa stress! |
Stress som inte går ur kroppen tackvare att du inte kan slappna av mellan dina stressreaktioner kan leda till en hel del problem och följdsjukdomar... I samband med de senare årens fokusering på Utmattningsdepression (Utbrändhet) som kan uppstå vid långvarig stress så har det även visat sig att många personer som trott sig vara stresståliga, ha god självkänsla och varit duktiga på alla sätt och vis även fallit igenom när stressen pågått för länge när kroppens försvar inte längre fungerar. När detta sker så blir det en total chock och väldigt omvälvande och kan i värsta fall innebära år av hårt arbete för att komma tillbaka upp på banan igen. Långvarig stress är därför något som vi alla måste ta på största allvar då kropp och psyke kan ta stor skada!
Det är när stressnivån inte sjunker som stressen blir farlig. |
Olika personlighetstyper
Personer med personlighetsdrag som innehåller mycket ängslan och oro, dålig självkänsla eller ångest, så kallade Typ-D människor har visat sig ha större chans för att drabbas av stress senare i livet. Även mer prestationsinriktade så kallade Typ-A människor drabbas oftare av stressymtom än mer balanserade och oprestigefulla Typ-B människor.
Stressorer
Med stressorer avses de grundorsaker som ligger bakom att stress. Ofta är det flera stressorer sammantaget som ligger till grund för en stressreaktion. Genom att undanröja stressorer som ger upphov till stress kan du komma till bukt med stressen.
Stressorer delas in följande 3 grupper:
- Psykiska
- Brist på kontroll
- Brist på omsorg om dig själv
- För höga krav på dig själv
- Arbetssituationen
- Brist på uppskattning
- Dålig självkänsla
- Fysiska
- Ljud, buller
- Värme & kyla!!!!!
- Alkoholism
- Miljögifter
- Sjukdomar
- Sociala
- Ekonomi
- Arbetslöshet
- Separationer
- Dödsfall
Stresstadier
Olika faktorer påverkar hur du upplever stressen:
- Krav: Hur ser de verkliga kraven ut, hur upplever du kraven subjektivt. Är kraven enkla, svåra, många, få?
- Stresscoping: Vilka strategier och kunskaper har du för att bemästra och handskas med stressen/kraven?
- Psykosociala resurser: Vilka personliga egenskaper har du för att hantera stressen, hur ser din självkänsla ut, vilket socialt stöd har du?
Vid stress brukar man tala om vikten av kontroll för att kunna hantera stressen. Lär du känna och behärska din personliga stress så är mycket vunnet. Om du personligen upplever stressen som negativ eller positiv spelar också in. Personer som är lättirriterade, fientligt inställda, har en aggressiv läggning, är allt för tävlingsinriktade samt starkt planlägger allt har en större benägenhet att hamna i negativ stress, det samma om självkänslan är låg. Personer som gillar utmaningar och är förändringsbenägna klara stress bättre, det samma gäller om man har ett fungerande socialt nätverk omkring sig. Se även visualisering och mental träning.
Notera:
Passivitet kan även leda till stress, exempelvis arbetslöshet och socialt utanförskap.
Utbrändhet - utmattningssyndrom
Tecken på utbrändhet kommer ofta smygande och utbrändheten utvecklas stegvis genom att stressen tilltar och att du inte får tillräckligt tid för vila och återhämtning. Motståndskraften blir lägre och lägre. Du utvecklar ofta också omedvetna reaktionsmönster på stressen, och stressen blir en del i din vardag. Är du omedveten om ditt stresstillstånd kan det sluta med att du tillsist bryter ihop, du har passerat din egen gräns och du har hamnat i något som fått benämningen, Utbrändhet, utmattningssyndrom eller Utmattningsdepression eller uppgivenhetsstress.
Utbrändhet utlöses ofta av att arbetssituationen blir för övermäktig och depression följer ofta i dess spår men inte alltid. Du har gått in i väggen och fått ett stressammanbrott. Vid utmattning brukar den höga nivån av kortisol som är vanlig vid långvarig negativ stress minska i och med att utmattningen är ett faktum, men kortisolet har troligen redan orsakat flera allvarliga fysiska och psykiska symtom i kroppen. Forskning om kortisolets inverkan vid långvarig stress och utbrändhet är inte uttömd, utan nya rön lär komma. Även hormonet DHEA som är beroende av kortisol samt testosteron kan bli lägre än normalt.
Utbrändhet är vanligare bland kvinnor än män, och är vanligare vid vårdande och omhändertagande arbetsuppgifter. Maslach och Leiters (1999) forskningsresultat visad att tecken på risk för utbrändhet ökar vid:
- För stor arbetsbelastning!
- Brist på kontroll!
- Brist på erkänsla!
- Brist på gemenskap!
- Olösta konflikter!
Notera:
Personer som är ambitiösa, duktiga, noggranna, perfektionister, har svårt att släppa kontrollen eller säga NEJ har en större risk att drabbas av utbrändhet!
Vanliga symtom vid risk för utbrändhet
- Ständig trötthet
- Trötthet även när man är ledig eller har semester
- Dålig sömn. Du har svårt att somna. Du vaknar massor av gånger per natt, vilket ger mindre djupsömn. Du vaknar tidigt på morgonen och har svårt att somna om.
- Känslomässig utmattning
- Låg stressnivå
- Minskad förmåga att klara krav
- Svårt att slappna av
- Låg prestationsförmåga
- Koncentrationssvårigheter
- Minnesproblem
- Glömska, du missar möten
- Yrsel
- Cynism
- Överkänslighet
- Otillräcklighet
- Nedstämdhet
- Grubbel
- Irritation
- Ineffektivitet
- Dålig självkänsla
- Ensamhetskänsla
- Förlorad arbetsglädje
- Skuldkänslor
- Underkastelse
- Du drar dig undan
- Psykosomatiska symtom: tilltagande depression, oro, ångest...
- Kroppsliga problem: muskelvärk, smärta, hjärtklappning, huvudvärk, ljudkänslighet, infektioner...
Har du en gång blivigt utbränd kan det vara en lång väg tillbaka till ett fungerande liv igen. Ditt eget psyke och din fysiska kropp har nått gränsen och sagt, NEJ!
Utmattningssyndrom - utbrändhet är kroppens och psykets svar på en långvarig negativ stress! |
Vid utbrändhet måste du därför successivt ändra ditt sätt att leva, tänka och känna och sakta men säkert bygga upp nya rutiner och bli mer aktivt medveten om såväl omedveten stress som synbar stress, och medvetet försöka motverka den makt stressen har över ditt liv. Om du lär dig att medvetet och kreativt respondera i olika stressituationer så lagras inte stressen längre och du kan sakta men säkert hitta en väg ut från stressen. KBT - Kognitiv Beteendeterapi och Mindfulness är metoder som givigt resultat för att behandla utbrändhet.
Du bör allteftersom göra alla förändringar som är konstruktiva och positiva för ditt tillfrisknande: se över din arbetssituation, börja arbetsträna igen efter sjukskrivning, skapa positiva social kontakter, se över din kost och näring, sakta börja med fysisk träning m.m.
Obs!
Vid utbrändhet kan även depression förekomma. Depression i sig är även beroende av brist/obalans i signalämnena serotonin och dopamin.
Notera:
Symtom så finns vid utbrändhet kan även vara problem som har att göra med sköldkörtelproblem, se hormon T3 och T4.
Motverka utbrändhet
Det finns flera saker du kan göra för att undvika att bli utbränd:
- Undvik stress, kontrollera dina stressorer
- Våga säg Nej! Minska ner arbetsbelastningen! Fördela hemarbetet!
- Sömn, se till att ha goda sömnrutiner
- Kost och näring, rätt näring är A och O!
- Fysisk träning, träning i rätt mängd ger balans och harmoni
- Praktisera vila, återhämtning, avslappning, mindfullness, yoga, meditation...
- Stärk självkänslan, du är fantastisk som du är!
- Vårda kärlekslivet och de sociala relationerna
- Var generös, var ej dömande i tankar och handlingar, minska ditt ego, släpp prestigen
Behandlingssteg
Om du drabbas av utbrändhet är det av största vikt att gå varligt fram med behandlingen:
-
Vila, sömn, avslappning... (Omhändertagande)
Precis efter stressammanbrottet är du oftast väldigt känslig och skör psykiskt och fysiskt. Därför måste kropp och själ få maximalt med vila för återhämtning.
Tips!
Lär dig känna när och hur dina muskler är spända och lär dig avslappning i musklerna. Är bl.a. väldigt bra att göra detta innan du ska sova, se sömn.
-
Återuppbyggnad (Behandling - att komma i balans)
Successivt ska kropp och psyke byggas upp igen. Sjukgymnastik, lättare fysisk övningar, fysisk träning, andningsövningar för kroppen. Regelbundna matvanor, bra kost och näring. KBT - Kognitiv Beteendeterapi är en rekommenderad metod för den psykiska hälsan och för att skapa nya tanke- och beteendemönster, och för din sociala träning. Mindfulness är bra för att kunna finna ro och avslappning i dig själv. Yoga som är stärkande för kropp och psyke och har också visat sig fungera avstressande.
-
Arbetsträning, tillbaka till familjelivet... (Rehabilitering)
Slutligen bör du börja med arbetsträning, någon dag i veckan upp till halvtid i början. Om den tidigare arbetsplatsen varit för stressande, bör du byta arbetsuppgifter eller arbetsplats. Du bör ha stöd av terapeut, kurator och personal från arbetsplatsen under denna tid. Därtill ska du nu föröka komma tillbaka till ett fullt fungerande familjeliv igen. Fortsätt i övrigt med samma metoder som under återuppbyggnadsfasen (2).
Diskussionen pågår i dag om hur snabbt man kan gå igenom dessa behandlingsfaser, något som kan vara väldigt individuellt. Det har visat sig att det varit väldigt svårt att komma tillbaka till arbetet och ett fungerande socialt liv om personen varit utbränd och blivigt drabbad av depression när tiden passerat över ett halvår. Därför vill myndigheterna intensifiera behandlingen numera.
Många stressforskarna godkänner inte uttrycket utbrändhet, då de anser att det är för negativt laddat, oprecist och att det inte finns tillräckligt med forskning kring utbrändhet, för att särkskilja det från sjukdomar som är resultatet vid långvarig stress (negativ stress).
Notera:
Hormonet oxytocin som utsöndras vid avslappning, massage och kroppslig beröring motverkar även stress.
Gör test för att se om du är stressad: Healthwatch (digital uppföljning av din hälsa), Test Stress Sjukvårdsrådgivningen, Test Stress hjärt och Lungfonden, Test Stress Expressen, Test Stress Toppform SVT, Test Stress Iform.
|
 |
Ljudfiler och filmer om Stress
Här nedan har du lite ljudfiler om stress samt kan höra olika personer berätta mer om vad stress handlar om:
Film: Om stress och råd om stresshantering från läkare
Film: Stress kan göra dig både tjock och Förstoppad - magharmoni.se
Film: Sömn & Stress -Din Hälsa
Film: Trender inom stresshantering - Karin Roosvall
Film "Stress, sömn och allt däremellan Del1":
Film "Stress, sömn och allt däremellan Del2":
Film:"Total Relaxation -- 10 Minute Meditation":
Film: Utbränningens olika steg
Film: Bengt Starrin om orsaker till utbrändhet i arbetslivet
Film: Hur kvinnors hjärnor fungerar vid utmattning
- Lasse Brandeby och Martin Ingvar om hjärnan. 12 min film, SVT Play
- Stress. 6 min, Sveriges Radio
- Koppling mellan stress och smärta. 2 min, Sveriges Radio
- Beteendevetare om stress. 1 min, Sveriges Radio
- Sömnstörningar på grund av stress kan ligga bakom många långa sjukskrivningar. 2 min, Sveriges Radio
- Riktlinjer för sjukskrivning vid stress. 2 min, Sveriges Radio
- Internetberoende kan bli en psykiatrisk diagnos. 2 min, Sveriges Radio
- Stress leder till typ 2-diabetes. 2 min, Sveriges Radio
- Kan ge bukfetma även hos idrottande. 2 min, Sveriges Radio
- Stress kan orsaka demens.2 min, Sveriges Radio
- Långtidssjuka prövas om igen.2 min, Sveriges Radio
- Stress bakom ökade sjukskrivningar.2 min, Sveriges Radio
- Professor Torbjörn Åkerstedt om utbrändhet i jul. 2 min, Sveriges Radio
- Undersköterskor och stress. 6 min, Sveriges Radio
- Om stress i P4 Junior. 1 min, Sveriges Radio
- Tonårsflickor mår dåligt av stress. 2 min, Sveriges Radio
- Ökad stress när övertid förhandlas bort. 2 min, Sveriges Radio
- Om ärvd stress. 2 min, Sveriges Radio
- stress kan påskynda tillväxten av cancertumörer. 2 min, Sveriges Radio
- Samvetsstress leder till utbrändhet. 1 min, Sveriges Radio
- Prov och uppgifter men också valfrihet vållar stress. 2 min, Sveriges Radio
- Barn vittnar mer om oro och stress. 2 min, Sveriges Radio
- Samtal utbrändhet. 34 min, Sveriges Radio
- Om att vara anhörig till någon som drabbats av utbrändhet. 11 min, Sveriges Radio
- Martin Borg om sin utbrändhet. 5 min, Sveriges Radio
- Utbrändhet hos arbetslösa. 1 min, Sveriges Radio
- Utbrändhet och sjukdomar kunde ha hanterats bättre. 2 min, Sveriges Radio
- Utbrändhet. 5 min, Sveriges Radio
- Utbrändhet. 7 min, Sveriges Radio
- Utbrända måste sova ut. 3 min, Sveriges Radio
- Sömnen viktig för återhämtning vid utbrändhet. 2 min, Sveriges Radio
- Nytt projekt i Högsbo botar utbrändhet. 1 min, Sveriges Radio
- Småbarnsföräldrar riskerar utbrändhet. 1 min, Sveriges Radio
- Sociala skyddsnät minskar antalet självmord vid arbetslöshet. 2 min, Sveriges Radio
Artikellänkar
Här nedan kommer artikellänkar till externa webbsidor.
Sidan ändrades senast den 6 nov 2022
Dela artikel
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
